Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Fönsterglas

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • #16
    Tyckte väl att jag hade sett det någonstans.
    Lovar att ta det lungt i fortsättningen.

    Dom måste varit starka dessa gamla tidens fönsterglasblåsare.

    Comment


    • #17
      Lasse C, Var inte vikten på naveln 2,75 kg, då tyckte jag den var enorm!

      Jag mätte på en träskaftpipa jag använt till tyngre glas
      Mått=Längd total 145cm, Navelns diam 40mm
      Nu väntar jag på tekniken, hur dom framstälde dessa cylindrar?
      Hoppas ni hittar något i literaturen!
      Hirvi
      SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/

      Comment


      • #18
        Du har rätt Hirvi
        Det är jag som har fel Tur att Du är uppmärksam. Den vägde 2,75 kg lite drygt. Sen vet man ju inte hur mycket den minskat i vikt av de tjocka rostangrepp som fanns på den.

        Till Kecke Det var nog kraftkarlar men enligt den här bilden så verkar de inte så väldans starka. Det här är visst det gäng som blåste 1941 i Gullaskruv.
        Lägg märke till statusgrejen.
        Bifogade filer

        Comment


        • #19
          Jag lägger in ett par bilder som blev någorlunda.
          Lasse kanske berättar vidare.
          Bifogade filer

          Comment


          • #20
            Här kommer två bilder från blåsningen 1941. Jag skall skriva lite text sen.
            Bifogade filer

            Comment


            • #21
              På den första bilden så "svänger" han cylindern i svänggropen så att man får en lång cylinder av den. Innan har han format cylinder i en kång "skopa" och således inte någon fast form där ämnet har snurrats.
              På den andra bilden så har man skränkt av cylindern från pipan och så lägger man en ring av glödande glas runt den. Då kan man bara fukta lite med tummen och sedan ta och bryta loss översta delen genom att använda förklädet.

              Comment


              • #22
                Lasse, det var ju rätt skojigt att vi lade in liknande bilder samtidigt.
                Din var dock av bättre kvalitet.

                Comment


                • #23
                  Kul att se dessa bilder Lasse C & Kecke!
                  Var bilderna Kecke slutet av 1800 talet?
                  Får ändå inte rätta klämmen på uppblåsningen!
                  Jag tänker väl annorlunda!
                  Synd att inte få se vad som händer under golvet mm.
                  Hirvi
                  SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/

                  Comment


                  • #24
                    Under golvet tror jag inte händer något annat än att man måste ha detta utrymme för att valsen skulle sträckas och bli längre. Det syns att den är varmare nertil eller hur. Man svängde valsen fram och tillbaka samtidigt som man blåste upp den

                    Comment


                    • #25
                      Jag var ute och mätte naveln Den var 20 cm lång och 8 cm i diam.
                      mvh Lasse

                      Comment


                      • #26
                        Ursprungligen postat av Hirvi Visa inlägg
                        Kul att se dessa bilder Lasse C & Kecke!
                        Var bilderna Kecke slutet av 1800 talet?
                        Får ändå inte rätta klämmen på uppblåsningen!
                        Jag tänker väl annorlunda!
                        Synd att inte få se vad som händer under golvet mm.
                        Hirvi
                        Är lite osäker på när bilderna är tagna. Det framgår inte. Troligen slutet av 1800-talet.
                        Glava handblåste fönsterglas mellan 1859 och 1927.
                        Angående glasblåsningen citerar jag ur boken: "Anfångaren hade att lägga på fyra lager glasmassa i olika omgångar till s.k. poster. Därefter bar anfångaren denna över till glasblåsaren, som arbetade vid en särskild verkstad. Här tog glasblåsaren över och arbetade vidare med den nu ganska stora glaskulan. Den värmdes i en ugn kallad "trummel" tre till fyra gånger. Mellan varje uppvärmning svängde glasblåsaren "kulan", som nu mer och mer tog formen av en cylinder, fram och åter i "gropen" och fick på så vis önskad längd på "valsen" -cylindern och tjocklek på glaset.
                        Före sista uppvärmningen satte anfångaren en klump glsmassa i den kupformiga ändan av valsen. Den mjukade upp glaset och anfångaren klippte ett litet hål i cylinderns ände. Efter en sista uppvärmning vidgades hålet till cylinderns vidd, då glasblåsaren höll den rakt ner i gropen. Därmed var valsen klar att läggas på en bock eller klykställ, där pipan avlägsnades.

                        Comment


                        • #27
                          Tackar ännu en gång för bilder och material! Ta åt er ni som bidragit!

                          Det liknar ju mycke när vi blåste stora cylindrar i form här på bruket!
                          Den långa skopan har en förklaring, vi får gå på djupet om vi ses någon gång!

                          Det är omöjligt att förklara vissa saker i skrift, jag är dålig som författare,men nyfiken på det mesta!

                          Att lägga en glasring runt, det gjorde vi också, gick det en spricka från (naveln) så stannade den vid ringen!!
                          Hirvi
                          SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/

                          Comment


                          • #28
                            Naveln höll rejäla mått Lasse C!

                            Det var en bra skrift Kecke!
                            Fyra lager post, jag förstår, Vi gjorde något som hette Exikator, kemiskt glas, tjocka väggar, tre lager post, tyckte gubbarna gick på knäna från degeln!
                            Hirvi


                            Va seg datorn blivit på PES!
                            SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/

                            Comment


                            • #29
                              Ja, ikväll har PES varit ovanligt segt.
                              Kanske för att vi pratar för mycket "seg glasmassa".

                              Comment


                              • #30
                                Något som jag tycker är intressant är att man inte alltid har blåst fönsterglas i "gropar".
                                Från början så blåstes glaset med kortare, lättare pipor vilket gjorde att man endast kunde blåsa mindre storlekar.
                                Det var vid införande av den så kallade "franska metoden" (På Glava infördes den 1884) som man började kunna blåsa stora fönster.
                                Den "franska metoden" innebar att man hade längre och tyngre pipor som svängdes i "gropar".

                                Comment

                                Working...
                                X