Här kommer vi att fortsätta prata om fönsterglas. Se tråden Järnbrist där en "navel" från en fönsterglaspipa visats och detta startade en debatt om fönsterglastillverkning.
mvh Lasse
Vill minnas att jag läst nån gång att de (har för mig att det var på 50-talet) på skoj blåste vad som påstods vara världens största handblåsta fönsterglas på Gullaskrufs glasbruk, och att detta dokumenterades av Smålands museum. Är på tjänsteresa för tillfället, så jag kan tyvärr inte följa upp med mer uppgifter för tillfället...
Cylinder 210cm diameter 32cm!
Nu är vi inne på storlekar jag har svårt att fatta, jag ser ju hela förloppet framför mig att göra en Cylinder (stor -liten)
Tyngden)25%, mest åvan formen blir ju spill, att finlira med denna varma (spagetti) jättesnabel, (och) underhålla den med luft hela tiden innan man går i formen (och Jonglera)mm
Tänk på luftmängden!
Att fylla denn med luft (innan) den rinner ifrån dig och får stöd av väggarna i formen, när man börjat blåsa och snurra i formen får man inte stå där och leta efter andan, då rinner allt ifrån dig.
Vi är nu inne på saker vad en mänsklig varelse klarar av!
Kul debatt! nu jagar vi mera fakta! (skrivet material har jag dåligt med) även skrivet behöver en förklaring!
Hirvi
SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/
Fönsterglasblåsningen levde upp under en dag 1941 på Gullaskruv. Jag vet att man sågade upp ett hål i golvet för att få en svänggrop. Bilderna som jag har är tecknade från foton av Fibben Hald. Jag vet inte om jag kan använda dem.
Hirvi cylindrarna blåstes inte i någon form utan det var någon form av friblåsning.
Jag har en uppgift att pipan vägde ca 5 kg och glaset från 10 ända upp till 25 kg. Längden på pipa och cylinder kunde vara 3,5-4 m.
En gammal mästare berättar att de blåste 6 cylindrar i timmen och jobbade varannan dag.
Kommer mer.Lasse
Jag begriper inte riktigt hur glasblåsarna orkade men det gjorde dom tydligen.
Hittade en uppgift om Att Glava Glasbruk år 1897 moderniserade bruket och sedan kunde tillverka rutor med dimensionen 202 x 210 cm.
Inte illa vá?
Alla vet kanske inte vad en navel i detta sammanhang är.
Jag läser i Magnusson och citerar.
"Pipan för glasblåsning består av ett rör, som slutar i en navel. Namnet navel härrör sannolikt från att denna del utgör förbindelselänk mellan pipa och glas under glasets tillverkning (födelse) i hyttan."
Naveln tillverkas i ett specialstål som är måttligt värmebeständigt. Skulle den tillverkas i kolstål skulle den glöda och skala av järnoxid som skulle kunna förorena glaset. Ett värmebeständigt stål skulle hålla men pipan måste kallna för att kunna "putsa" av pipan efter blåsningen.
Sen kan man ju skriva en hel del om pipan osv men det kan vi återkomma till om någon är intresserad.
Den här naveln som jag fotat väger nästan 0,8 kg.
mvh Lasse
Det som hände var att det jag skrev försvann TVÅ gånger. Så jag blev så här Men jag trodde först att det var Kecke som snodde min text för Du skrev ett inlägg under tiden som jag skrev. ´
Men jag tror att jag hittat lösningen Boken jag läste ur kom åt Esc-knappen
Hälsn Lasse
Hur mycket vägde pipan? Och den glasmassa som sedan behövdes till fönster, modell större?
Läser just nu i Boken om Glava Glasbruk. Hittar inget om navel.
Det finns många informativa och bra bilder i boken men de är svartvita och små så det är antagligen omöjligt att fota av dem.
Jag har en uppgift att pipan vägde ca 5 kg och glaset från 10 ända upp till 25 kg. Längden på pipa och cylinder kunde vara 3,5-4 m.
En gammal mästare berättar att de blåste 6 cylindrar i timmen och jobbade varannan dag.
Kära Kecke Du skall inte ha så bråttom
Jag skrev ju det här.
Lasse
Comment