Pressglas m. puntel.

[hose]

Ja det kan vi godt. Det er en usædvanlig ting og også derfor vores ven Hektor ikke kender til nogen.
Ideen i presseglas er at nå 1 arbejdsgang - og det tog tid med avancerede former - også derfor stanrand er slebet og bund er slebet glat. Den proces som ses på de to fod-skåle jeg viser.
Jeg er dog overbevist om at nogen opfatter det mærke som er på det store billede af en skål (mit nederste billede) som et punktel-mærke og det er forkert.

[Sladden]

Ett litet snapsglas, pressat - med puntelmärke!

[Hektor]

Om nu jag är rolig eller ej så kan jag inte påminna mig att jag sett en enda "pressglaspjäs" med puntelmärke... eller kanske ett suppaglas som jag fortfarande har kvar någon stans.
Måste vara en företeelse som varit betydligt vanligare uppåtlandet.

[Hektor]

Ni tror inte det är någon som på senare tid har roat sig med att framställa puntelmärke? Något jäkla skumt är det så sant jag heter Hehehehektor.

[A.F]

Ovanligt med puntelmärke på pressglas är det inte, alla
pressglassaker jag äger har puntelmärke.

Men det beror väl på hur man samlar, jag samlar bara på
äldre pressglassaker och de har oftast puntelmärke.

[FBQ]

Jag vet inte om det är lokalt med puntelmärke - däremot vet jag att det är varierande. Jag har både ärvda och köpta saker i mellansverge. Både och finns under en längre tid under såväl som 1800- som 1900-tal paralellt. Jag har sett en hel del 1800-talssaker utan puntelmärke, liksom jag sett en del jag sett alla fall en del 1900-talsaker med.
Om det finns någon regional skillnad vet jag inte - det vore ju intressant att se. Kanske en klassmässig skillnad?

[Hirvi]

Jag vet inte om det är lokalt med puntelmärke - däremot vet jag att det är varierande. Jag har både ärvda och köpta saker i mellansverge. Både och finns under en längre tid under såväl som 1800- som 1900-tal paralellt. Jag har sett en hel del 1800-talssaker utan puntelmärke, liksom jag sett en del jag sett alla fall en del 1900-talsaker med.
Om det finns någon regional skillnad vet jag inte - det vore ju intressant att se. Kanske en klassmässig skillnad?

Jag lägger den här!
Hirvi

[Kecke]

Jättebra Hirvi.
Vilken bok citerar du?

[Hektor]

AF samlar bara på gammalt glas..........hum skulle det ha gjort att jag skulle har sett mindre pressglas med puntelmärke?
En eventuell anledning kan vara att jag i regel tyckt det varit lite banalt med puntelmärke, vill gärna ha slipning i botten på pressglas. Gäller naturligtvis inte suppaglas men dom skall ha varit något extra för att jag överhuvud taget skall ha intresserat mig för dom.
Här har vi en som inte är något puntelmärke så nog tusan går det utan och tillika utan vassa kanter.

[Hirvi]

Jättebra Hirvi.
Vilken bok citerar du?

Carl F. Hermelin: FAKTA OM GLAS
Glasforskningsinstitutet, Växjö.

Hittat på jobbet! (kul va)
Hirvi

[FBQ]

Det finns ju ändå äldre saker utan puntelmärke.
Fatet här har inget puntelmärke. Nu är det visserligen vasst och rått i kanterna - kanske billigare produktion - men nog tror jag det har viss ålder.
Den här sockerskålen har också definitivt ålder - den är visserligen planslipad längs fotranden - men kan det verkligen ha funnits en sandpuntel där?

Jag har sett 1890 som gräns för när puntelmärket skall ha försvunnit - men jag har sett en del jugendföremål i pressglas med puntelmärke (Kecke har väl några stycken, så börjar man värma på gaslåga runt 1890 så är det ju tydligt att båda teknikerna existerat paralellt under en tid.

[FBQ]

Alla mina äldre nålfat och assietter saknar puntelmärke. I de flesta fall syns det ju att de helt enkelt har rester av vasst skägg kvar och gjutskarvar kvar - men det finns även andra - då oftast bara med en slipad fotring.
Som det här nålfatet, som har en tydlig lila ton - har då en sandpuntel legat precis på fotranden? Den är ju den enda slipade ytan ?

[FBQ]

Mönstret är ganska skarpt och ser inte värmt ut - men saknar trots det vassa skarvar. Däremot har nålfatet en mjuk "överkant" som ser ut att vara värmd.
Hoppas det syns på bilden - någon förklaring?

[Hirvi]

Mönstret är ganska skarpt och ser inte värmt ut - men saknar trots det vassa skarvar. Däremot har nålfatet en mjuk "överkant" som ser ut att vara värmd.
Hoppas det syns på bilden - någon förklaring?

Ja skålen kan ju ha haft sandpuntel, det kan man ju bara gissa på,
sandpuntel gjorde ju bara ytterst liten påverkan på foten (under)
kanske någon 10 ondels mm, som det blev lite märke, men det gick ju fort att planslipa bort, som på denna!
Fatet (fotringen) kan ju ha använts järnpuntel, och sedan slipats,
eller att fotringen varit för knagglig, för att sättas på en fin bordsskiva.
Puntel 1890 pressglas, var hittar man den uppgiften?
Handpressar för glas var ju i bruk fram till 1960talet,
Jag har svårt att tro, att dom hade dessa gaslågor i hyttorna,
som värmde hela det roterande färdiga glaset, det är en krävande låga för denna procedur!
Skålarna som far ur dom helautomatiska pressarna, där värms ju glasen på löpande band!
Jag har för lite gammalt pressglas själv, att se på,
men jag tror, att olika puntlar varit i bruk längre tid!
Hirvi

[FBQ]

Det är någon här på AP som har lämnat den uppgiften.
I glaslitteraturen anges det att sprängd cuppa och värmd kant utan puntelmärke på icke pressat glas börjar förekomma på 1870-talet.
Jag vet inte hur det förhåller sig med den saken. Glas av sen 1800-talstyp ser man ju ganska ofta utan puntelmärke - även om jag förståss inte vet exakt när mina glas är gjorda, jag tror att jag visat bild på de flesta av de jag har. Punschglas verkar däremot nästan alltid ha bortslipade puntelmärken under 1800-talet. Kannor och andra liknande föremål har ju så gott som alltid bortslipade puntelmärken - även nyare.

Det verkar ju ha funnits tekniker att undvika puntelmärken ganska tidigt - du har ju visat den här "hylsan" (förlåt att jag inte letar rätt på den korrekta tekniska benämningen just nu ) för buteljer tidigare - det måste ju ha funnits fler tekniker för att dölja eller unvika puntelmärken.

Vi får väl se om vi får fler exempel - jag tänker bara att det kunde vara värt att konstatera att inte allt gammalt pressglas har puntelmärke - och allt nytt saknar.