Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Värde på servisporslin

Collapse
This is a sticky topic.
X
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • Värde på servisporslin

    Många undrar vad värdet kan vara på deras servisporslin som står därhemma i skåpet. För att reda ut lite frågetecken tänkte jag starta en ny tråd där jag skriver in några olika faktorer som påverkar värdet.

    Vi börjar med värdet beroende på dekor:

    1. En känd formgivare som gjort både modell och dekor bidrar till att höja värdet. Särskilt om dekoren är specialgjord för modellen eller om de gjordes samtidigt (s.k. samkomponerat). Exempel på detta är Blå Eld, Mon Amie, Spisa Ribb eller Liljeblå (arbetarservisen). Här är det det konstnärliga värdet som avses. En orsak till att de skulle kunna hamna på museum, t.ex.

    2. En dekor eller formgivare som "är i ropet" bidrar till att höja värdet. Modesvängningar påverkar populariteten hos olika designers, även om vissa vill tro att Stig Lindberg för alltid kommer att vara den hetaste. Ju tydligare dekoren är ett uttryck för konstnärens särart, desto högre priser. För Lindberg ska det helst vara "gubbar" (Eros, Krakel Spektakel), för Marianne Westman ska det vara handmålade grönsaker. Lindbergs Consul eller Westmans Annika hamnar långt ner på listan över det som anses typiskt.

    3. En allmän trend som speglas i en dekor kan höja värdet (men inte alltid!). Zebra-kopparna från Gefle anses ibland vara kvintessensen av 50-talet och de säljer bra även om de flesta inte vet att det är Eugen Trost (dekor) och Arthur Percy (modell) som ligger bakom. Snarlika dekorer kan gå en bortglömd tillvaro tilll mötes eftersom de bara är "nästan rätt". Många har försökt förutspå det brunmurriga 70-talets återkomst, men 70-talet har oftare fått representeras av glada färger och roliga dekorer.

    4. Dekorens representation i folks medvetande. En lätt igenkännlig dekor med bred folklig förankring har ett större värde än en ovanlig dekor. Ofta kan man utläsa på servisens tillverkningsperiod hur pass spridd den är runt om i landet. Många minns sin mormors servis och vill skaffa den själv, eller har ärvt den och vill komplettera. Efterfrågan blir stort och priserna går upp. Alla vet vad det är. Exempel på detta är Ostindia som tillverkats oavbrutet sedan starten 1932 och Blå Blom sedan 1800-talet.

    Och så till servisens egenskaper:

    5. "Komplett servis". Trots att dussintänkandet är i det närmaste utrotat i alla andra sammanhang vill folk gärna ha 12 av allt i en matservis. Även om de sällan eller aldrig bjuder 12 personer samtidigt. Men det hör till, och serviser som saknar några delar tappar mycket i värde jämfört med de kompletta.

    6. Materialet. Servisens material är en viktig faktor för värdet, dels direkt genom att många förknippar benporslin och fältspat som en finare servis (genomsiktligt, "äkta" porslin) och är beredda att betala mer för den. Men också indirekt, eftersom bättre material oftast ger en bättre hållbarhet. Benporslin och fältspat får mer sällan småskador och blir aldrig krackelerade och missfärgade, vilket skulle dragit ner priset.

    7. Skicket. Förutom de tidigare nämnda krackerleringarna och missfärgningarna så drar även andra skador ner priset. Dekoren kan ha nötts, guldkanterna är slitna, det finns repor på tallrikarna. Spår av användning sänker alltid värdet. De går inte bort och ger ägaren alltid en påminnelse om den förra ägarens användning av porslinet.

    Om ingen av de värdehöjande faktorerna ovanför kan uppnås, så har servisen enbart ett bruksvärde, dvs det värde som motsvaras av att den behövs i ett hem. För att få ett pris på detta bruksvärde kan man jämföra med vad en servis kostar som billigast, på loppis eller IKEA. Det blir inte många kronor.

    Ett värde utöver bruksvärdet är helt beroende på tillgång och efterfrågan. Dessutom på vilken marknad man exponerar den på. En försäljning på Blocket eller Tradera kan ge mer pengar, men kräver också mer tid och arbete. Inlämning till auktion eller till antikhandeln är mycket enklare, men ger inte lika mycket i pengar. Auktionsfirman och handlaren utför istället detta arbete (annonsering, lokaler, personal) och tar mellanskillnaden i betalning.

    Det går inte att specificera ett generellt värde i kronor och ören, eftersom det till stor del är tillfälligheter som spelar in. Om man har noterat att en servis vid ett tillfälle betalats oerhört högt kan det bero på att det finns två intressenter som är beredda att kriga mot varandra. Nästa gång samma servis bjuds ut är det bara den ena av dessa som är intresserad (han som inte vann förra gången) och den kan gå hur lågt som helst.

    Man behöver studera marknaden länge och noggrant för att känna till mekanismerna med värdet och prisbildning. Även med den kunskapen är det inte säkert att man prickar rätt. Tänk om det var så att travhästar alltid sprang enligt statistiken, t.ex. Många tänkbara köpare försvinner med ett högt satt pris, medan ett lågt pris kan provocera fram en duell med högre slutpris, eller en försäljning till underpris.
    Last edited by Peter S; 2007-03-16, 19:39. Anledning: Gjort smårättelser av stavfel mm

  • #2
    Mycket intressant inlägg Peter S.
    [I]Bättre att fråga och för stunden förrefalla dum och bli smart, än att förefalla smart för stunden och förbli dum.[/I]

    Comment


    • #3
      Instämmer, oerhört pedagogiskt och välskrivet. TACK!

      Comment


      • #4
        Kan bara instämma! Superpedagogiskt och redigt!
        "Att veta när man vet något och att veta när man inte vet något, det är kunskap."
        Konfucius

        Comment


        • #5
          Kompletterar tråden med lite tips till dem som ändå vill ha kronor o ören.
          För att hitta någon sorts värde eller pris så kan man
          • Söka på avslutade auktioner på Tradera, hittar man inte exakt rätt dekor/modell så kan man jämföra med något snarlikt. (Finns motsvarande funktion på Budera?? De kanske är på gång att räkna med snart..)
          • Man kan också titta in i nätbutikerna och se vad de har satt för pris. Eller varför inte de riktiga butikerna om man bor så till.
          • Auktionsföretagen lägger väl också ut slutprislistor (har själv aldrig letat i dem).

          Comment


          • #6
            Priser är inte riktigt mitt område egentligen - jag samlar ju det jag tycker om - men Peter har ju glömt en sak - de riktigt gamla föremålen. Ett 1500-talsfat behöver inte vara i så jättebra skick eller vara välkänt för att betinga priser.

            Fast andra hälften av 1800-talet är inte tillräckligt för att göra särskilt mycket åt värdet. Hur pass mycket som finns bevarat spelar ju en stor roll och vi som samlar av kulturhistoriska skäl är ju ganska få.
            Tidigt 1800-tal drar upp priset något men inte så värst mycket. Det skall vara 1700-tal om det skall börja bli lite större värde på sakerna.

            Comment


            • #7
              OK! kompletterar med:

              8. För de serviser eller enstaka servisdelar som är äldre än 1830 inträder ett antikvärde, som är kopplat till föremålets ålder och utseende. Helst ska det vara en tydlig koppling mellan utseendet och den rådande stilperioden. Modell och dekor ska samverka för att ge en tydlig vink om det rådande modet. När antikvärdet inträder frånkopplas kraven på att föremålen ska vara funktionella eller användbara, eftersom de sannolikt inte kommer att användas heller. Därför kan man för dessa servisdelar acceptera skador även om dessa generellt drar ner värdet jämfört med ett oskadat föremål.

              Comment


              • #8
                Har gjort denna tråd "viktig" då den tar upp en frågeställning som ständigt är aktuell.
                /Admin
                admin@precisensan.com

                Comment


                • #9
                  Intressant, tycker jag också! Men jag tycker det fattas en dimension i analysen av porslinets värde, nämligen upplevelsen och känslan av föremålet.

                  Även om inga av kriterierna 1-6, samt 8 uppfylls tycker jag en tallrik från Gustavsberg från slutet av 1800-talet eller 1900-talets början har ett större ekonomiskt värde än en IKEA-tallrik.

                  Det handlar dels om dekoren, hur vacker man tycker att den är, och dels om att den utstrålar mer individualitet och kanske hantverksskicklighet. De är ju också en del av vårt kulturarv även om det är en okänd formgivare och en dekor som inte är i ropet. För mig är vanliga mönster är mindre värda än de vanliga uttjatade, men där kommer ju samlare i Japan, erkända formgivare mm in i bilden också.

                  Jag förväntar mig ett pedagogiskt och kanske milt tillrättavisande svar av Porslinsnörden som jag tycker har mycket intressant att bidra med.

                  Detta var mitt första inlägg, men troligen inte det sista på den här roliga sajten.

                  Comment


                  • #10
                    Tack Peter S

                    Tack för en mycket genomtänkt, välformuelrad och informationsrik text.

                    Comment


                    • #11
                      Tack Rosa för att du påpekade en ytterst viktig sak. Jag har skrivit om det ekonomiska värdet, som alltid i begagnatmarknaden beror av tillgång och efterfrågan. Mina synpunkter ovan anger hur dyra serviser/servisdelar blir generellt sett vid försäljning. Därför har jag också tagit upp generella faktorer som gör att efterfrågan ökar så pass att det ger utslag i priset. Den faktor som du skriver om är den egna värderingen av föremålet, vilket inte får samma avgörande i prissättningen. Det betyder också att man kan få egna högt värderade föremål till ett rimligt pris om man har en tillräckligt egen smak.

                      Comment


                      • #12
                        Jag är med, men din jämförelse med IKEA:s prisnivå var för grov för att jag inte skulle protestera. Tror också att många har en "egen" smak och vill ha ovanliga objekt, men priserna på anonyma objekt blir ju ändå oftast blygsamma jämfört med "ikonerna" eller storsäljarna.

                        Comment


                        • #13
                          Instämmer med ovanstående inlägg. Mycket intressant.

                          Comment


                          • #14
                            Bra! Men petig som jag är så kan jag inte undgå att påpeka att det inte finns något som heter "servisporslin". Det korrekta är porslinsservis. Ta inte illa upp för att jag är lite besserwisser, det är i all välmening
                            Last edited by Andy; 2010-04-06, 17:52.

                            Comment


                            • #15
                              Hallå Peter,
                              Vilken lysande analys. Tack. Min enda invädning är den att en komplett servis skulle ha större värde än summan av delarna, inköpta av ivriga samlare. Nej, det är faktiskt tvärtom, i alla fall för äldre serviser, typ sepia och svart sverige.

                              Så vill jag lägga till en dimension som man kanske kan kalla status. Om en servis lyckas komma in på en kvalitetsauktion stiger värdet mot höjden, nästan alltid. Auktionshusen på Fina Gatan säljer visserligen en liten del till vanligt folk, det mesta går till handlarna.

                              Än en gång, kul tråd. So long...

                              Comment

                              Working...
                              X