Sidan 5 av 5 FörstaFörsta ... 2 3 4 5
Resultat 41 till 47 av 47

Ämne: Såg i barock form - vad kan den ha använts till?

  1. #41
    Seniormedlem FBQs avatar
    Reg.datum
    nov 2006
    Ort
    Visby
    Inlägg
    4 259
    Visst har min mor bakat, det är nog inte så traditionellt, hon har ju mest plockat upp moderna recept, och gått på husmodersskola. Farmor var inte mycket för bakning och mormor hade varit hembiträde i ungdomen och var inte heller mycket för "bondbak", så jag har ganska lite erfarenhet i den vägen. Och jag har en sambo som bakar en del, men det har bara blivit limpa så några naggar har inte behövts.

    Att randkaveln skall vara för tunnbröd står ju bland annat här http://www.kunskapskokboken.se/4.153...kta/brodkavel/, men även här https://visitrattvik.se/hitta/rattviks-tunnbrodsbageri/ visas ju randkavlarna som tunnbrödskavlar, hittade också på digitalt museum att insamlade kavlar kallades direkt för tunnbrödskavlar. Här https://www.isof.se/matkult/brod/oli.../tunnbrod.html hittade jag en hel sida specifikt om tunnbröd, men ganska lite om redskapen, även om en "rull" finns på bild. Här nämns ju också en hel del andra mjölsorter, bröd på potatis som varit vanligt i Dalarna men ju inte kan ha så hög ålder, och ärtmjöl som väl mest torde höra till vissa festbröd.


    När det gäller gränsen mellan knäckebröd och limpa har den ju gott genom halland (mellan Falkenberg och Varberg) och tvärs igenom Småland. Öland och Gotland hör till limpområdet. Gränsen mellan tunnbröd och knäckebröd gått genom Bohuslän, genom Värmland öster om Vänern, tvärs genom Dalarna ungefär vid Siljan och sedan längs gränsen mellan Gästrikland och Hälsingland. Men, även arbete och redskap påpekar att tunnbröden tidigare haft en större utbredning, och att det finns rester från en vidare utbredning kvar som de skånska stenkakorna. Sedan är ju utbredningen också mycket mer komplex än så, jag har ju noterat att det ofta funnits flera brödtyper i en bygd samtidigt (även om det kanske varit nyare och äldre bröd). Har också läst om att militären spred limporna till städerna även längre norrut redan på 1500- och 1600-talet. Att Stockholm tidigt hade en limpkultur kan ju också ha att göra med alla tyskar i staden.

  2. #42
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    496
    Prylsnubben,
    Tack för brödcitaten, där var en del nytt (havregrynsspad som kryddning?!), och insikten om vintervatten var intressant! Hagdahls deg ska "utkavlas, naggas, krusas och utbakas" - jag trodde utbakning i sig omfattade alla de föregående stegen... Jag läste själv om köket på Grönsöö, där bakades på tre tunnor två gånger om året.

  3. #43
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    496
    FBQ,
    Jag borde ha förstått att du syftade på bakning enligt äldre traditioner - nej, det har jag aldrig upplevt.

    Här är tre olika brödkavlar som har förmedlats till muséet av Täpp Margareta Ersdotter i Rättvik år 1876-1877. Då kan de väl knappast vara nyare än första halvan av 1800-talet? Mått saknas men en har supertät randning (kanske 3 per cm), en har nog drygt 1 cm mellan ränderna, och en har dekorativt grupperade ränder som upprepas med klart över en centimeters mellanrum. Jag tror att de kan ha fyllt olika funktioner och/eller representera olika utvecklingsstadier.

    Den supertätrandade kaveln påminner om randkavlarna på Rättviks tunnbrödsbageri (de har gissningsvis 2 ränder per cm). Jag återfann uppgiften om mjölad kavel - den fanns på en tätrandad kavel daterad 1910-1930 "Vid bakning av tunnbröd kavlas degen först ut med randkavel. Randkaveln tar med sig mjölet och man slipper deg som fastnar. Den har ursvarvade ränder som fylls med mjöl och sedan tar det med sig när man kavlar. Det är praktiskt för att de tunna kakorna inte ska fastna på bakbordet. Därefter används kruskaveln att göra mönster." En handtagslös kavel med smala ursvarvade ränder, daterad 1800-1850, har samma text. Jag tycker det låter rimligt att mjölet kan stanna kvar i dessa smala ursvarvade ränder; randkaveln ersätter då alltså den släta kaveln, och kruskaveln används till den avslutande kavlingen. Men samma text finns även inlagd på denna kavel som har dubbla naggränder med gissningsvis 2 cm mellanrum, och det tror jag är fel - mjölet skulle knappast stanna kvar i de breda fördjupningarna, och det går inte att kavla ut degen tunt som till tunnbröd med en kavel med så kraftiga fördjupningar. Detta är mer troligt en kruskavel.

    Förutom den sistnämnda kaveln så finns det fler som har ganska stort mellanrum mellan ränderna; denna och denna, som båda ser ganska gamla ut, och jag länkade väl till någon norsk förut också. Det känns för mig som att den här typen är äldst. Det verkar bara vara kavlar av den här typen som har små naggar på de uppstående åsarna, och det tycker jag är en detalj som knyter dem till brödsågar och brödnaggar (och tyder på att det var kaveln som med tiden ersatte dem). SAOB skrev att "knäcka" är att göra ränder på brödet så det kan brytas och Cajsa Warg skrev att brödet knäcks på bägge sidor, jag tolkar det som att ena sidans ränder skulle vara t.ex. vinkelrät mot den andras, så att brödet bröts i remsor och sen på andra ledden till lagom bitar.

    Kavlarna med ca 1 mellan ränderna tror jag kan vara föregångare till våra dagars kruskavel, helt enkelt för att en kavling med modern kruskavel borde ge ungefär samma resultat som att kavla med randkaveln, vrida 90 grader och kavla igen. (Edit: Fast mönstret blir ju inverterat då, förstås.)

    Edit: Har du lagt märke till hur dessa tre typer av randiga kavlar är representerade bland dem du brukar träffa på?

    Jag har bläddrat igenom en ärvd pärm med bouppteckningsutdrag från norra Bohuslän men den gav tyvärr inget på brödsågsfronten; utdragen innehåller i regel bara ingressen samt rubrikerna silver, tenn, mässing och koppar (ibland ersatt av konstaterandet "silver, tenn och koppar fanns intet"). I fortsättningen ska jag vara särskilt uppmärksam på köksredskap i bouppteckningar, men det lär knappast gå att se skillnad mellan knäckebröds- och tunnbrödszonen i Bohuslän på den vägen, tyvärr.
    Senast redigerat av Anna-Carin den 2021-04-14 klockan 16:46. Anledning: Lagt till fråga

  4. #44
    antikverad nobes avatar
    Reg.datum
    aug 2009
    Ort
    Karlstad/Värmland
    Inlägg
    1 587
    Nu blev jag nyfiken på de kavlar jag har i torpet, en hel stor lerkruka full. En sådan randig ska finnas och en kullagrad med reklam och några fler. ska fota när jag är där nästa gång

  5. #45
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    496
    I väntan på nobes foton från landet tänkte jag uppmärksamma några sporrar av brödsågstyp.

    De flesta sporrar skär ju en sicksacklinje, och är till för att skära snarare än nagga. Cajsa Warg kallade dem bakelsesporrar och använde dem till att skära degremsor att lägga i rutät ovanpå pajer. Men en del sporrar har tänder istället, och då rör det sig snarare om att de använts som naggar.

    Surmasen har visat en smidd degsporre, där både hjulet och den raka saken i andra änden har filade tänder, precis som brödsågarna. Digitalt museum har en liknande modell i smide.

    Brödkakorna var stora och brödsågen naggar en lång sträcka på en gång. Med sporrmodellen bör det gå snabbare att rulla sporren tvärs över kakan än att trycka ner den raka änden gång på gång, men den raka är bättre om man vill göra många korta streck som dekoration. T.ex. kan man sporra ett rutnät för att sedan använda den raka änden och göra varannan ruta randig horisontellt och varannan vertikalt.

    På Digitalt museum finns även en mässingssporre där hjulet skär och den andra änden naggar.

  6. #46
    antikverad nobes avatar
    Reg.datum
    aug 2009
    Ort
    Karlstad/Värmland
    Inlägg
    1 587
    Lyckades få ett foto på två av kavlarna
    Bifogade bilder Bifogade bilder  

  7. #47
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    496
    Tackar för titten! Det borde väl vara den självmjölande sorten för tunnbröd, jag börjar nästan bli nyfiken på att skaffa en och prova hur det funkar.

Ämnesinformation

Användare som tittar på det här ämnet

Det är för närvarande 1 användare som tittar på det här ämnet. (0 medlemmar och 1 gäster)

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •