Allmänt meddelande
Collapse
No announcement yet.
Allmogeflaska-till vad?
Collapse
X
-
Hej!
Börjar med att säga att jag verkligen inte är någon expert på Keramik. Jag känner inte till eftertillverkningar och nystilar där.
Din flaska är riktigt bra enligt min uppfattning, skall man gå efter formspråket och dekoren så kan den vara från 1700-talet. Det kan mycket väl ha varit en tennförskruvning. Grattis.
Comment
-
Jättetrevlig och ovanlig flaska
Tror inte att det suttit någon skruvkork på eftersom gängorna inte verkar ha något slitage,det ser inte ut som om det går att gänga i något eftersom det inte finns någon "början".Kanske är de endast dekorativa el.också har man förslutit flaskan med någon form av vax/lack plombering som man bundit runt(gissar bara).
Comment
-
Först vill jag säga grattis till det mycket fina fyndet att hitta ett sådant på en loppis är en lyckträff utan dess like,att döma av form och slitaget på glasyren samt känslan av konstnärlighet så hamnar man nog som Kallin säger på 1700 talet.Detta kärl har säkert använts som ett förvarings/serveringskärl och utformningen har varit många möjliga.Runda,halvrunda,fyrkantiga och som din oktagonal utan hänkel men en del med hänkel, gängorna är högst troligt en utsmyckning av drejaren själv för att höja den annars lite stela raka halsen.
Comment
-
Grattis till flaskan!
Jag tror man kan koppla form och användning till de åttkantiga tennflaskorna (prismaflaskorna) och jag vill tro att ränderna runt flaskmynningen kan ha tjänat till att ge friktion för att kunna fästa en gängad tennring som har haft ett tennlock. Det är möjligt att alla lergodsflaskor av typen inte har haft ett lock i tenn utan man kanske har nöjt sig med en kork.
Comment
-
Det är en väldigt vacker, heptagonal (sjusiidig) flaska Du har hittat, och en museitjänsteman likaväl som allmogesamlare, och lergodsnörd (som jag) skulle också ha varit salig av lycka, efter avslutat köp.
Du är verkligen att gratulera, och det skadar inte att få höra det igen.
Utifrån bilderna sett, ser den verkligen ut att vara riktigt gammal - tidigt/mitten av 1700-talet - men med tanke på blommorna kan den vara lite äldre också. Minns bara hysterin över tulpaner och handeln med lökar hundra år tidigare, då en enda lök kunde vara värt helt hus mitt i Amsterdam. Mycket därför återkommer den populära tulpanen i dekorer.
Den fortlever dock långt in på 1800-talet, bland landets krukmakare, och intrycken hämtades från kringvandrande tyska och holländska gesäller och hittagna fackmän.
Ett intressant och mycket tänkvärt stycke, på sidorna 91-93, i boken "Krukor och fat" av Gunnar Lindqvist (1981) avhandlar just tulpanmotivet:
"Ännu vanligare är de vegetativa motiven i det sydvästsvenska krukmakargodset. Alldeles särskilt vanligt är tulpanen som motiv, vilken ju också var ett vanligt motiv i de holländska fajanserna. Men också i Rörstrands produktion är tuplanmönsret inte ovanligt.
Det förekommer i slutet av 1600-talet i Danmark och förekommer allmänt i Schlesvig vid 1700-talets mitt. I Sverige förekommer det i den mycket högstående krukmakarverkstad i Örebro, som redan under 1660-talet utförde lergods av mycket hög kvalitet.
Tulpanmotivet, antingen i form av en stiliserad blomma eller av en blomsterstjälk är vanligt i stora delar av Sverige och torde ha varit ett av de mest förekommande mönstren.
Förutom i hela det sydvästsvenska området, det vill säga Skåne, Halland, västra Småland, Dalsland och Bohuslän, finns det ofta i Värmland och Gästrikland och Hälsingland.
Liksom motsvarande motiv på glas från Kungsholmens glasbruks pokaler till de små glasbrukens brännvinspluntor under 1800-talet, blir motivet alltmer degenererat och ofta förekommer och ofta förekommer hos de halländska krukmakarna endast en vag och slapp tulpanslinga framåt mitten av 1800-talet. När sådana formlösa ornament förekommer i glasgravyren har det ibland konstaterats att vederbörande använde pluntan mer än han dekorerarade den. Kanske förekom något liknande hos krukmakarna."
Det var om motivet det, och sedan kan man titta på valet av glasyrfärger sammantagna, som förhoppningsvis leder till något geografiskt område, särskilt av den gula typen (som Din flaska kan sägas vara). Ett sådant exempel är det här, med proveniens Delsbo, Hälsningland:
Jag har letat förgäves efter en oktagonal (åttasidig) flaska i lergods som visats här på PES, och borde finnas på nätet, med sökorden var väl fel. Den är i allafall framställd av Vicke Lindstrand på 1930/40-talet, och han (som några andra keramiker) gjorde även många replikor av vad museer och hembygdsgårdar ville ha till försäljning till besökande allmänhet.
Originalet (fastmer i uppsnyggad version av honom) är denna sjusidiga flaska hos Nordiska museet:
Därför måste Du ha reservationen, Kent, att Din flaska trots allt kan vara en skickligt gjord replika från senare delen av 1800-talet eller kring förra sekelskiftet av en mycket erfaren krukmakare/kakelugnsmakare. En idé kan vara att se efter om borrhålet för sladden har glasering invändigt, eller är grovt borrad rätt igenom. Är den glaserad, så är saken klar. Elektriska lampor fanns ju inte i mitten av sjuttonhundratalet.
I övrigt finns inget annat som motsäger de intryck de andra i tråden också har fått. Att få hålla den i händerna på riktigt, känna på undersidan, dra handen över glasyren, känna dess tyngd, m, m. brukar också fälla det slutgiltiga omdömet.
Du frågar efter vad flaskan användes till. Faktum är att inget av museerna säger det, när det gäller lergods, men i det här utseendet är det själklara - Brännvin. En brännvinsflaska i lergods var säkert mycket billigare att ha, än en slipad dito i kristall, och dess givna plats var i husfars väggskåp, tillsammans med supglas och postilla.
Annars brukar det tjatas om tedosa, men då handlar det om en kortare, bredare och mer satt variant med hatt som lock. Allt i porslin, europeiskt eller kinesiskt.
Nordiska museets tedosa:
Ännu en tedosa:
Skruvlock på Din flaska, föreslår några här, men då tror jag att den inte skulle ha hållit tätt så värst bra, dessutom går inkragningen snett inåt. Så jag håller heller med om att "gängorna" är av mer dekorativ natur. Glasyren är även lite för tjock i praktiken.
Ett annars tänkbart, ursprungligt utseende på ett skruvlock/förslutning:
Ett möjlighet för Din flaska är denna variant, som också Kaptenen var inne på:
En tillskuren, enkel korkbit är också ett naturligt val. Dessutom får vi också tänka på att flaska KAN ha haft en propp i lergods, som försvunnit under tidens gång.
Till sist min egen flaska i högre modell, som mer eller mindre blivit bestämd till att ha innehållit brännvin:
Om Din flaska hade haft ett ristat årtal, som till exempel 1723 och kanske ort, ja då hade den utan problem kunnat klubbas för tiotals tusenlappar på kvalitetsauktion. Ju mer information, desto desto fler sedlar kan man säga. Att den är borrad, och dessutom har spricka, gör den inte till en prisraket på auktion precis, utan då blir det högst osäkert om intresse finns bland kräsna antikvitetsköpare, även om modellen gör den till en raritet.
Med för de nördar som finns här på forumet, är Din "brännvins"flaska ovärderlig.
Tänk om dess historia kunde tala!
Fotnot:
Heptagon - sjusidig
http://sv.wikipedia.org/wiki/HeptagonLast edited by Gideon; 2012-08-19, 19:02.
Comment
-
En Lekman
Hej !
Grattis till en vacker och intressant antikvitet. Flaskan känns för mig absolut svensk (sydsvensk/skånsk),
åldern känns som runt 1800 och innehållet har så klart varit kryddat brännvin till kräftorna. Gängen är ingen
gäng utan endast en dekorativ slinga runt halsen. Förslutningen har säkert utgjorts av en passande kork.
Comment
-
Det är lätt att bli ledsen, vid tanken på den okänslige marodören som tog sig för att sätta drillborren på den här vackra antikviteten, men i belysingens ungdom sågs flaskan/karaffen nog som värdelös.
Man får trösta sig med att det här exemplaret är en överlevare och att det inte finns många kvar av de tusentals som måste ha funnits.
Närbilderna övertygar om riktig ålder.
Den pryder, med sin vackraste sida utåt, mer än väl sin plats.Last edited by Gideon; 2012-08-12, 13:26.
Comment
-
Väl skrivet, Gideon.
Många irriterar sig på diverse gamla lagningar, fastsättningsanordningar och modifieringar men utan dem hade vi inte haft så mycket gammalt bevarat. Visst är det bästa att ha en felfri antikvitet. Men hade man inte bytt användingsområde från flaska till lampa så hade nog den här förmodligen hamnat i soporna för länge sen.
Tänk alla gamla vackra gjutna fötter till fotogenlampor som i stället för att kastas i soporna blivit elektrifierade. Hade man förr i tiden inte hängt upp finporslinet på väggen i de nu så hatade upphängninganordningarna i metall så hade nog porslinet gått sönder och kastats ut för länge sen. Detsamma gäller möbler som med åren blivit slitna, skadade eller omoderna som lagats upp så gott man kunde och fått en ny färgsättning.
Kent > grattis till fyndet!
Comment
-
Hallå Kent,
Kul att se, intressant att läsa initierade kommentarerna. Grattis till fyndet.
Det där lilla hålet skulle jag kunna stå ut med. Ja, jag skulle t.o.m. fundera
över om inte brännvinskruset skulle återfå ljuset, hellre än att samla damm.
Svårt att välja lampskärm, det medgives. Fyll foten med sand istället för brännvin
som bara rinner ut.
Gidons jättearbete om tulpanens historia sätter jag extra stort värde på.
So long....
Comment
Comment