Hej simco!
Jag hade en släkting en gång (smålänning) som jobbade med rotslöjd. Han band allt från små broscher till stora korgar.
Han använde sig av både björk- och granrötter som material. Eftersom de växte ganska ytligt, tio-femton cm ner var de ganska lätta att draga upp. Ända upp till ett par-tre meter långa kunde de vara, och en till tio mm tjocka. Efter rensning och borttagning av små sidorötter klövs de med en kniv. Rullades i buntar och fick torka. När de så småningom skulle användas lades de i blöt i vatten för att bli h mjuka(böjliga) och hanterbara vid bindningen.
Den här rotbindningstekniken var nog allmänt förekommande förr över hela landet.
Jag vet att det finns ganska mycket litteratur i ämnet. Jag har läst en del men kommer inte ihåg några titlar just nu.
Bild från Wilhelmina museum, A.S. Persson




Svara med citat



