Kulturhistoriska meddelanden utgifven av Kulturhistoriska Föreningen för Södra ...
Har ånyo läst ett nummer av rubricerade tidning denna gång 1:a bandet, 2:a årg. 1896-97, häft 4. och för att få mer kött på benen även jubileumsskriften "Kulturhistorisk Förening och Museum i Lund 1882-1832", båda författade av G. J:son Karlin.
Några, enligt min provinsiella mening, intressanta uttdrag av den senare skriften lämnas här:
"Några månader senare eller strax efter jul 1891 sammanträffade jag efter en audiens hos Konungen, för vilken jag framlagt ritningarna till vår byggnadplan, med Hazelius inne hos en antikvitetshandlare. När han uttalade sin undran över min högtidsskrud, förklarade jag anledningen, rullade upp ritningarna och förevisade desamma. Han svarade intet men tappade rullen i golvet. Ett par månader senare eller den andra maj 1891 publicerades ritningarna beledsagade av en för museet mycket välvillig uppsats av Riksantikvarie Hildebrand i Ny illustrerad tidning. Då hade Hazelius redan inköpt Skansen för samma ändamål som vi."
Vem som var först med friluftsmuseiidén, Karlin eller Hazelius, "torde kanske icke behöva tvistas", från Kulturens sida såg den dagens ljus redan 1882. Emellertid kom Skansens öppnande två månader före Kulturens, vilket berodde på "hela museibygget, inredandet och flyttningen av samlingarna under arbete". Att det var en kapplöpning mellan K och H nämns i texten. Bl a säger Karlin att Hazelius köpt upp Bröthultstugan i Jämshög vilken var återgiven på ritningen som visades i antikaffären. Vem som var först med både det ena och det andra av herrarna, är sekundärt enligt min mening, utan konstaterar istället att landet hade varit mycket kulturfattigare om de inte hade varit två.
Foton från Kulturens jubileumsskrift.
Nu lämnar jag över ordet helt och hållet till intendent Karlin. Artikeln finns i ovannämnda nummer av tidningen vilken handlar om Malmöutställningen 1896:
Har ånyo läst ett nummer av rubricerade tidning denna gång 1:a bandet, 2:a årg. 1896-97, häft 4. och för att få mer kött på benen även jubileumsskriften "Kulturhistorisk Förening och Museum i Lund 1882-1832", båda författade av G. J:son Karlin.
Några, enligt min provinsiella mening, intressanta uttdrag av den senare skriften lämnas här:
"Några månader senare eller strax efter jul 1891 sammanträffade jag efter en audiens hos Konungen, för vilken jag framlagt ritningarna till vår byggnadplan, med Hazelius inne hos en antikvitetshandlare. När han uttalade sin undran över min högtidsskrud, förklarade jag anledningen, rullade upp ritningarna och förevisade desamma. Han svarade intet men tappade rullen i golvet. Ett par månader senare eller den andra maj 1891 publicerades ritningarna beledsagade av en för museet mycket välvillig uppsats av Riksantikvarie Hildebrand i Ny illustrerad tidning. Då hade Hazelius redan inköpt Skansen för samma ändamål som vi."
Vem som var först med friluftsmuseiidén, Karlin eller Hazelius, "torde kanske icke behöva tvistas", från Kulturens sida såg den dagens ljus redan 1882. Emellertid kom Skansens öppnande två månader före Kulturens, vilket berodde på "hela museibygget, inredandet och flyttningen av samlingarna under arbete". Att det var en kapplöpning mellan K och H nämns i texten. Bl a säger Karlin att Hazelius köpt upp Bröthultstugan i Jämshög vilken var återgiven på ritningen som visades i antikaffären. Vem som var först med både det ena och det andra av herrarna, är sekundärt enligt min mening, utan konstaterar istället att landet hade varit mycket kulturfattigare om de inte hade varit två.
Foton från Kulturens jubileumsskrift.
Nu lämnar jag över ordet helt och hållet till intendent Karlin. Artikeln finns i ovannämnda nummer av tidningen vilken handlar om Malmöutställningen 1896:
Comment