Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Rörstrand / RÖRSTRAND

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • #16
    Kan det vara "Svenska slott och utsigter" till vänster? Det finns fler slottsmotiv (bl.a. kolorerade med vinröd rand) och litteraturen är inte helt tydlig där. Det är slott (men utan namn) och en utsikt i mitten... Så det stämmer på namnet iallafall. Till höger är en ovanlig (tidig?) variant av Turkiskt gtönt. Jag har nog aldrig sett reserverna med fåglar i bården förr... I de tidiga är dekorerna på de olika delarna också rätt variabla, i de senare varianterna har dekorerna utkristalliserats till ett kmotiv per del (mattallriken har väl "Enleveringen ur seraljen" som motiv. Här är det en beduinscen... Eller är det en sagoillustration? Det ser ut som om ryttaren flyger.

    För stämplarna tror jag att den raka är äldre än den något svängda. Men man ska akta sig för att kalla detta rakstämplat. Det brukar vara förbehållet RÖRSTRAND-stämpeln.

    Vilket föremål har den övre, raka stämpeln?

    Comment


    • #17
      Jag vet inte vad du vill att jag ska säga om motiven till "Ett år i Sverige"? Akja är själva pulkan och Kaitum kanske betyder "Kåta"?

      Comment


      • #18
        Nej, förlåt Peter, jag undrade mest om du trodde att det var den servisen, du var ju inne på något annat alternativ ett tag
        Kaitum är väl också en ort i Lappland, så det kan nog vara därifrån, Ackja syftar nog på Ackjan som sagt.
        Är den Turkiskt gröna tallriken äldre än de Turkiskt blåa faller så har det första problemet med våra dateringsförsök - den har nämligen RÖRSTRAND-stämpeln. (se bild 1.) Bården är faktiskt likadan på både den gröna och de blå turkiska - fast nu när du säger det så har jag nog sett en annan bård på en del tallrikar.
        Den övre raka stämpel kom från Kaffekannan. Det var ett riktigt elände att få bilderna att bli bra. Stämplarna är ju inte alltid så djupt inslagna, så det gör väl sitt till.
        Jag tar de andra stämplarna också
        Bild 2. Turkiskt blått
        Bild 3. Äggkoppen (var riktigt svår att få bra)
        Bild 4. Svenska slott och utsigter (om det nu är den)
        Bifogade filer

        Comment


        • #19
          Oj, det var jag som var otydlig. Ett år i Sverige är otvetydig! Det jag skrev om "den gamla tallriken" var den som du kallade fajans. Det kanske det är också, men handmålad och gustavianskt mönster... Det stämmer inte för mig.

          Turkiskt blått verkar ha kunnat se ut lite hipp som happ. Färgerna är nog ganska betydelselösa i sammanhanget. Jag tror det är fråga om ett missförstånd när man läst prislistorna, för jag tror det ska uttydas "turkiskt motiv i blått" eller "turkiskt motiv i grönt". Och då blir ju dekoren och inte färgen det huvudsakliga.

          Jag tror att båda dina är ungefär lika gamla, och äldst av dekorvarianterna. Här finns en variant med en blomreserv:
          Sveriges största cirkulära marknad. Köp & sälj begagnat & second hand, enkelt & hållbart. Mode, Inredning, Elektronik, Motor, Samlarobjekt & mer | Tradera.


          Men jag har också för mig att det finns en ännu senare, som inte har några reserver alls i bården... Hittar dock inga bilder på nätet...

          Av de uppvisade stämplarna tror jag att äggkoppen och kaffekannan är äldst. De har en punkt sist: Rörstrand.

          Men ju mer jag skriver desto mer osäker blir jag. Jag har för mig att jag sett Sepia-tallrikar med den pyttelilla raka stämpeln (bild 4), men att den inte ska blandas ihop med den lite större (?) som kommer senare (bild 1). För visst är det väl skillnad på storlekarna på texten?

          Men då återkommer man till frågan... Går det att utifrån stämplarna se hur gammalt ett föremål är? Jag tycker oftast att det är lättare att se på dekoren... Men när det är väldigt långa tillverkningstider för enstaka dekorer, då? Dekorvarianter, servismodeller mm kan hjälpa till med dateringen. Och om man fortfarande inte kan se skillnad på 1840 och 1880-talsversionerna på Turkiskt? Undrar om inte svaret blir "tough luck!". Jag vet inte...

          Comment


          • #20
            Jaha! Fast det var egentligen soppskålen som jag kallade fajans - i nästa vecka åker jag upp till Leksand så skall jag kanske försöka ordna med lite bilder på den också.

            Stämplarna är faktiskt lika stora 22 mm långa. Jag passade på att mäta de äldre Rörstrand-stämplarna också, och de blir mellan 15,5-16,5 mm. långa, det är svårt att få exakta siffror.
            Det är faktiskt roligt att man kommer på allt fler saker man inte tänkt på. Jag visste ju att stämpeln brukar kunna vara större, så jag passade på att mäta stämpeln på en del av mina "lila spets" assietter (jag tror inte det här är vanlig lila spets, mönstret heter väl något annat, men du har säkert namnet om inte i huvudet så i dina böcker. Nåväl, jag upptäckte att de hade lite olika stämplar, en del var 26 mm. långa och en del var 33 mm. långa.
            Utifrån damens kläder utgick jag ifrån att servisen kommit omkring 1870, men när jag tittar på assietterna upptäckte jag att alla inte var lika! På en del av assietterna har damen vad som mest liknar en Bloomerdräkt från 1850-talet. Även i övrigt skillde sig mönstret en del.
            Det här med turkiska mönstrets olika varianter kände jag inte till. Men det finns ingen ungefärlig datering av de olika varianterna?

            Vi får väl se om det här med stämplarna leder någon vart. Försöka duger ju. Om inte annat så lär jag mig en massa om dekorvarianter
            Bifogade filer

            Comment


            • #21
              Det är jag som läser som en kratta. Förstår nu att du blev förvirrad. Soppskål stod det ju redan från början...

              Nu när vi ändå är inne på det: Oerhört få serviser från denna period har fått sina namn under den period de tillverkades. Det vi kallar namn idag är så oerhört variabelt under tidigare tillverkning. Se några moderna exempel: Ostindia stämplades ett tag "East Indies", Gröna Anna heter ursprungligen Anna, grön (det fanns lila och brun också), sedan Grön Anna. Vad är namn och vad är "namn"?

              Lila Spets "heter" Spetsmönstret, Gamla Spetsmönstret, Spets eller Lila Spets, beroende på vem du frågar. Alla menar ungefär samma sak. Namnet kommer från brämdekoren, som på 1800-talet var en viktig bestämningsfaktor för servisens namn, oavsett mittdekor. Du har satt in en bild på en tallrik med äldre motiv, innan dekoren "fastnade" i en orientaliserad vy.

              Jämför med Gustavsbergs S:t Angelo, som var deras första namngivna servis. Den första versionen hade faktiskt en bild av Castel S:t Angelo i Rom som mittbild, men de allra flesta har det inte. Namnet hänger ihop med brämdekoren!

              Under lång tid har man INTE haft särskilda namn på dekorerna. Fortfarande långt in på 1900-talet så utgår priskuranterna från modellen (formen) i första hand, sedan dekorationstekniken och sist prisklassen. Ibland förekommer enkla beskrivningar. Modell AC tryckt bukett klass 9, kan det stå. Sena tolkningar har skrivit in dekoren som "Bukett" i servislistorna. Men det var inte ett namn så som vi idag uppfattar det. Det är likadant med "Blå Stoffering".

              Däremot hade modellerna ofta namn, som tex. Dacca eller Silvermodellen. Det kan också ge upphov till feltolkningar. Jag såg på Arabias museum att de kallade en dekor för "Dacca Nybrons" fast det egentligen också är en beskrivning av modell samt dekorteknik...

              Dekorvarianter är inte särskilt inskrivna i servisregistren. För att komma tillrätta med tider och dekorvarianter behöver man göra inventeringar liknande våran, men också ett mycket större material. Då är det också särskilt intressant med de serviser som tillverkats kort tid, och inte såna långkörare som Turkisk eller Svenska Slott (Svart Sverige är en annan sån där evighetsservis som bytt dekorer jämt. Med djurgårdsmotiv kallas den Djurgårdsservisen...)

              Tyvärr har jag inte tillgång till mina böcker mer än på lördagarna (och då har jag fullt upp ändå...). Jag får förlita mig på mitt minne och att någon annan orkar slå upp...

              Comment


              • #22
                Här kommer en Willow-assiett, Ø183mm, stämpeln utan första ?R?et är 17mm långt. Willowdekoren är en kärlekshistoria....undra om alla läst den? Kan tänka mig att lägga ut texten i en ny tråd om intresse finnes går att läsa i A&A nr 2 -78 annars.
                Peters fingertoppskänsla är det ju inget fel på, skålen på traderalänken är en Rörstrand och dekoren ska ha något inslag av Willow, de två fåglarna t.ex. Och ?Ölsboda i Nerike? ingår i serien ?Svenska slott och utsikter? och är gjord på S-modell (Silvermodellen). Jag har också en ?Ölsboda?

                Just det, E.B, Willow gjordes på Rörstrand 1826-1889.
                Last edited by Liljerik; 2008-05-04, 03:58.

                Comment


                • #23
                  Ursprungligen postat av Liljerik Visa inlägg
                  skålen på traderalänken är en Rörstrand och dekoren ska ha något inslag av Willow
                  Nja, det är något kinesiskt hus, enligt Lutteman, men jag tycker det ser ut som ett hus, vilket som helst. Kom samtidigt som "Fallow Deer" ungefär.

                  Sitter och läser högt ur "Ett år i Sverige" (eller en faksimil som jag har hemma i hyllan):Kaitum II: "Klädedrägten är med få förändringar lika bland de redan nämnde Fjell-lappar. Om sommaren nyttjas blå, stundom grå vallmarsrock både af karlar och qvinnor med krage och uppslag gröna eller röda (se Pl. 19)" och "Med anledning av Pl. 19 föra vi även läsaren till en Fjell-lapps boningshus...."
                  och "...är den Lappska slädan eller snöbåten (Ackia se Pl. 17) märkelig. Den göres af tunna bräder, som så väl sammanfogas att den blir fullkomligt vattentät."

                  Tack för att du orkar slå i böckerna, Liljerik... Vi kanske ska göra en "viktig tråd" av det här ämnet. Vi börjar om... Någon får äran att sätta in bilder så fyller vi på med information som bildinläggaren måste redigera sitt utrsprungliga inlägg med. Jag tror inte att vi kan få något mer likt en databas... Det skulle eventuellt vara att vi tre får moderatorbehörigheter i en specifik tråd, om det är fysiskt möjligt.

                  PS. Vilken initial? På min bild står det ÖRSTRAND
                  Last edited by Peter S; 2007-01-31, 00:17.

                  Comment


                  • #24
                    Speranza

                    Fredlund skriver att den tillverkades endast 1862-63, men jag har för mig att Lagercrantz säger annat.
                    Men vilket skick som direkt från fabriken
                    Bifogade filer
                    Last edited by Apps; 2007-01-31, 19:52.

                    Comment


                    • #25
                      lite andra bilder
                      Bifogade filer

                      Comment


                      • #26
                        Speranza är verkligen snygg. Och vilket toppskick! Grattis! Två års tillverkning tror jag är i minsta laget. Den är inte helt ovanlig på marknaden (men jag har aldrig sett mer än olika tallrikar). Rätt kul är det ju att den tryckta Rörstrand ser helt annorlunda ut. Jämför gärna med stämplarna på Rörstrandsmuseets hemsida:

                        De har käckt blandat tryckta stämplar och djupstämplar, utan att tala om vad som är vad.
                        Tycker inte ni att det finns olika slags RÖRSTRAND ? De tidigaste 1790-1930har kvadratiska bokstäver och sitter rätt tätt och ger en klassiserande look. Senare blir de mer utdragna på höjden... Leksand-stämpeln tror jag kommer just från en "Ett år i Sverige"...

                        Gallerassietten verkar ha funnits med som modell ett bra tag (har sett den i både "Sepia" och "Willow"), men det här tror jag är en rätt tidig dekor. 1820-30-talet skulle jag tippa. Såna här små keruber blev ganska snabbt omoderna. Denna slags allegorier ser man ibland tryckta på fajans (terrassurnor, t.ex).

                        Ryttarna ovan känner jag inte igen, men jag tror att de är från 1930-40-talet någon gång. Kanske 50, men inte senare...

                        Comment


                        • #27
                          Speranza 1862-1883 på B-modell och Ironstone cina kvalité enl. Rörstrands dekorer. Säkert tryckfel i Fredlunds.
                          Men?.FBQ, vi ska nog inte spika ?Ölsboda? än?.Fredlund visar bild på 1900-tals servisen ?Svenska Slott? och säger att man tagit upp 1940-talsdekoren ?Svenska slott och utsikter?, de delarna har exakt samma bård och modell som våra ?Ölsboda?. Men motivet på spegeln stämmer inte med någon på bilden.
                          Tittar sedan i Svenskt porslin och där finns faktiskt en liten svartvit bild på våran dekor?.Lutteman skriver ?En tallrik ur Svenska servisen med tryckt dekor i blått. Rörstrand, 1850-talets början?
                          Så?.är det samma tallrikar men olika serienamn beroende på spegelmotivet?

                          Comment


                          • #28
                            Nja, litteraturen är ju inte helt tydlig där... Om vi utgår från brämdekoren igen så stämmer det ju med vad Fredlund säger. Mittmotivet har varit högst variabelt även på denna. En skillnad är väl att det inte är någon text alls på de gamla. Jag har för mig att även de små slottsvyerna har namnet utskrivet vid bilden.

                            Svenska servisen ska nog uttydas som "Sverige" i bl.a blått och svart och som återupptogs som Svart Sverige. Det är en djungel det här!

                            Comment


                            • #29
                              Peter S Nja, litteraturen är ju inte helt tydlig där... Om vi utgår från brämdekoren igen så stämmer det ju med vad Fredlund säger.
                              Ska man vara petig så säger inte Fredlund om det är den gamla eller ?nya? hon visar på bilden.

                              PS. Vilken initial? På min bild står det ÖRSTRAND
                              Ja, ?R?et saknas ju på stämpeln på min Willow......trasig stämpelutrustning?

                              Här kommer tallrik med dekor som kallats ?Flytande blått?, ska ha gjorts 1857-1926. Tekniken flytande blått började användas på både Rörstrand och Gustafsberg 1852, den gick ut på att ha med koksalt i bränningen för att få färgen att flyta ut.
                              Stämpeln är 18,5mm lång.
                              Last edited by Liljerik; 2008-05-04, 03:58.

                              Comment


                              • #30
                                Vilken tur att just denna stämpel fanns på rörstrandsmuseets hemsida, då. 1850-1860...

                                Läser fortfarande inte så noga som jag borde, märker jag. Såg bara "Det inledande 'R'et är 17 mm" Jag borde reagerat på mig själv istället för att fråga...

                                Comment

                                Working...
                                X