Tweet
En stämpel med texten Gestrikland istället för specifik tillverkare, har jag aldrig tidigare sett.
Det borde finnas fler föremål med denna märkning, men antingen användes den till någon speciell tilldragelse - som hemslöjdsutställning eller konsthantverksutställning - eller endast var ett kortvarigt försök till etablering av krukmakaren - året 1918.
Vem kunde tillverkaren i traditionell allmogestil vara? Jag sände mail till Birgitta Lundblad förra året i frågan, och det råkade i tid sammanfalla med med hennes och Gustafsons högintensiva slutarbete med det senaste bokprojektet "Värmande och vackert - Eldstäder och tillverkare i Hälsingland och Gästrikland".
Inte mycket tid fanns således att engagera sig i saken, men hon svarade ändock att nästan ingenting är forskat kring den tidiga keramiktillverkningen i Gästrikland (1500-talet och framåt). Mycket beroende på att tillgången av bevarat material är mindre än till exempel vad som tagits tillvara i Hälsingland.
Hon återkom ändock i ett andra brev, och skrev att:
"Troligtvis har Din kanna något att göra med alla de Hemslöjdsutställningar som var omkring denna tid. CJ Andersson medverkade också i flera av dem under första delen av 1900."
Hon skulle kolla detta närmare när bättre tid medger.
Det blir spännande.
Min tanke gick i samma bana, då jag förvärvade kannan, i och med vårt (alla Hagaströmfrälsta här på forumet) intresse för Carl Johan Andersson och "hans" fabrik i Hagaström.
Citat från http://precisensan.com/antikforum/sh...l=1#post153163
"Carl Johan Andersson arbetade efter nedläggningen av fabriken av fabriken 1916 en period på Upsala Ekeby men återvände redan 1917 till Hagaström. Han drev sedan egen rörelse såsom modellör även i fortsättningen under firmanamnet Hagaström Keramik AB och utförde byggnadsornamentik bl a åt byggnadsfirman Lindbom och Son samt tillverkade porträttbyster och konstföremål."
Nu behöver det inte vara han som har utfört den, utan det är tillsvidare en hypotes, och det kan vara någon helt annan, och minst lika skicklig, krukmakare,
Kannans glasyr är mycket slät och mjuk att ta på, och inte den minsta skavank finns på den, förutom obetydliga och sedvanliga ålderskrackeleringar som framgår mest i botten. Tidigare ägare har handskats mycket varsamt med den.
Motivet, två turturduvor och stiliserad blomma, vilar på gammal dekoreringstradition, men får mig ändå osökt att tänka på fatet från P. H. Lundgren i den här inlägget: http://precisensan.com/antikforum/sh...l=1#post182924
Långsökt, javisst, men nu står fat och kanna tillsammans i ett romantiskt tema på en hylla.
Till sist - det är inte utan att jag tänker på Anders August Liljeqvist (1846-1914) skrivna och ibland stämplade Svedala i jämförelse, och det är tänkbart att den som tillverkade kannan, har inspirerats av hans geografiska märkning.
I väntan på vad Birgitta Lundblad kan komma fram till, vill jag gärna höra era synpunkter och funderingar, och än mer gärna se om det finns fler föremål, stämplade Gestrikland.
Det borde finnas fler föremål med denna märkning, men antingen användes den till någon speciell tilldragelse - som hemslöjdsutställning eller konsthantverksutställning - eller endast var ett kortvarigt försök till etablering av krukmakaren - året 1918.
Vem kunde tillverkaren i traditionell allmogestil vara? Jag sände mail till Birgitta Lundblad förra året i frågan, och det råkade i tid sammanfalla med med hennes och Gustafsons högintensiva slutarbete med det senaste bokprojektet "Värmande och vackert - Eldstäder och tillverkare i Hälsingland och Gästrikland".
Inte mycket tid fanns således att engagera sig i saken, men hon svarade ändock att nästan ingenting är forskat kring den tidiga keramiktillverkningen i Gästrikland (1500-talet och framåt). Mycket beroende på att tillgången av bevarat material är mindre än till exempel vad som tagits tillvara i Hälsingland.
Hon återkom ändock i ett andra brev, och skrev att:
"Troligtvis har Din kanna något att göra med alla de Hemslöjdsutställningar som var omkring denna tid. CJ Andersson medverkade också i flera av dem under första delen av 1900."
Hon skulle kolla detta närmare när bättre tid medger.
Det blir spännande.
Min tanke gick i samma bana, då jag förvärvade kannan, i och med vårt (alla Hagaströmfrälsta här på forumet) intresse för Carl Johan Andersson och "hans" fabrik i Hagaström.
Citat från http://precisensan.com/antikforum/sh...l=1#post153163
"Carl Johan Andersson arbetade efter nedläggningen av fabriken av fabriken 1916 en period på Upsala Ekeby men återvände redan 1917 till Hagaström. Han drev sedan egen rörelse såsom modellör även i fortsättningen under firmanamnet Hagaström Keramik AB och utförde byggnadsornamentik bl a åt byggnadsfirman Lindbom och Son samt tillverkade porträttbyster och konstföremål."
Nu behöver det inte vara han som har utfört den, utan det är tillsvidare en hypotes, och det kan vara någon helt annan, och minst lika skicklig, krukmakare,
Kannans glasyr är mycket slät och mjuk att ta på, och inte den minsta skavank finns på den, förutom obetydliga och sedvanliga ålderskrackeleringar som framgår mest i botten. Tidigare ägare har handskats mycket varsamt med den.
Motivet, två turturduvor och stiliserad blomma, vilar på gammal dekoreringstradition, men får mig ändå osökt att tänka på fatet från P. H. Lundgren i den här inlägget: http://precisensan.com/antikforum/sh...l=1#post182924
Långsökt, javisst, men nu står fat och kanna tillsammans i ett romantiskt tema på en hylla.
Till sist - det är inte utan att jag tänker på Anders August Liljeqvist (1846-1914) skrivna och ibland stämplade Svedala i jämförelse, och det är tänkbart att den som tillverkade kannan, har inspirerats av hans geografiska märkning.
I väntan på vad Birgitta Lundblad kan komma fram till, vill jag gärna höra era synpunkter och funderingar, och än mer gärna se om det finns fler föremål, stämplade Gestrikland.
Comment