Mer norskt

[Björn L]

Typiska norska flaskor. Den ena är märkt BERGER i botten. Lägg märke till regalinernas utförande.

[Björn L]

De flaskor som är märkta H XX V i botten är ett mysterium. Det lutar åt att de är gjorda i eller för Norge. Dubbel XX kan teoretiskt ha med frimureri att göra då detta är urgamla symboler för man och kvinna. ( två stycken enkel V som är ihopsatta åt vardera hållet) Flaskan är mycket mörk i glaset och har en mängd små blåsor i glaset. Den är blåst i tvådelad form.

[Björn L]

Appropå mystiska märkningar av flaskor så finns även denna okända märkning med ett snirkligt S samt XX. Detta märke kan man även hitta i botten på porterflaskor ! Dock är det ovanligt att någon hittar en sådan får jag väl tillägga... Min flaska har lite för svag märkning för att det ska kunna gå att få ett bra foto av den så jag ritade även en bild på hur de ser ut. Mina tecknings kunskaper är tyvärr begränsade men på ett ungefär ser märkningen ut så här. Den här flaskan är blåst i tredelad form. Visst får man tankarna till Norge även här ? Den har mycket vackra rökslingor och blåsor i glaset.

[LOM]

Vedr. flasker merket H XX V så vises til mitt svar av 2006 08 09 til LS's Mystisk merking. Flaskene er uten tvil norske og blåst på Hadeland eller Høvik. Om hva XX betyr har det imidlertid vært mange teorier. For min del har jeg holdt en knapp på Jens W Berg's teori, dvs at merkingen står for De forenede glassfabrikker. Denne teorien har passet veldig godt for flasker både fra Hadeland/Høvik, Biri og Aasnæs. Hva som har skapt usikkerheten er flasker merket S XX som ingen har kunnet stedfeste - LS viste den gang en Porterflaske med slik merking. Det var ikke nok til å sette tankevirksomheten i gang hos meg. Ovenstående bilde av Norskølflaska klarte imidlertid å sette de små grå i bevegels og min påstand er som følger:

FLASKER MERKET S XX ER BLÅST PÅ SURTE OG JENS W BERG'S TEORI OM AT XX STÅR FOR "DE FORENEDE GLASSFABRIKKER" ER RIKTIG.

Min begrunnelse er slik:

1) Viste flaske er en ølflaske blåst for det norske marked på slutten av 1800-tallet.
2) I Norge fantes ikke glassverk med navn som startet med S.
3) Foruten flasker blåst i Norge brukte vi bare svenske flasker. Disse kom fra Liljedahl og Surte.
4) Surte ble slått sammen med Liljedahl i 1896 - ergo har vi fått et nytt glassverk hvor De forenede glassfabrikker i flg Berg's utsagn passer inn.

[LS]

Vad som bekymrat mig under de åren man funderat över dessa flaskor är: Om de är fabricerade för den norska marknaden, varför har de då typiskt svenska regaliner? Nu menar jag inte knoppölens förebilder utan de engelsk modell som har märkningen i fråga.

[LOM]

Her er jeg usikker på hva LS mener. Og samtidig er jeg heller ikke sikker på at LS har oppfattet hva jeg mente vedr. flasker merket S XX. Jeg vil derfor prøve å si det på annen og følgende måte:
Utfra bilde Bjørn L viste av en "norskølflaske" med merking S XX, samt kunnskap om norske flasker merket XX, så føler jeg meg rimelig sikker på at dette er en flaske blåst på Surte for eksport til Norge.
At samme merking finnes på Porterflasker mener jeg kan forklares med at merkingen S XX var en merking som Surte som følge av sammenslutningen med Liljedahl brukte i en (kort) periode på flere flasketyper og uavhengig av om flaska var beregnet på Norge, Sverige eller ev. annet land
Hvis vi fortsatt snakker (skriver) forbi hverandre så ønsker jeg å høre nærmere.

[LS]

Her er jeg usikker på hva LS mener. Og samtidig er jeg heller ikke sikker på at LS har oppfattet hva jeg mente vedr. flasker merket S XX. Jeg vil derfor prøve å si det på annen og følgende måte:
Utfra bilde Bjørn L viste av en "norskølflaske" med merking S XX, samt kunnskap om norske flasker merket XX, så føler jeg meg rimelig sikker på at dette er en flaske blåst på Surte for eksport til Norge.
At samme merking finnes på Porterflasker mener jeg kan forklares med at merkingen S XX var en merking som Surte som følge av sammenslutningen med Liljedahl brukte i en (kort) periode på flere flasketyper og uavhengig av om flaska var beregnet på Norge, Sverige eller ev. annet land
Hvis vi fortsatt snakker (skriver) forbi hverandre så ønsker jeg å høre nærmere.

Mycket intressant! Och lite svårt att få in i huvudet då tanken är väldigt radikal, men det skulle ju kunna vara på det sättet. I så fall har du löst en sak som det har funderats mycket på under flera år. Jag vet samlare som under 1970-talet teoretiserade om bl. a. Sigtuna glasbruk som ursprung för den mystiska S-märkningen.

Ett problem tycker jag är att de flaskor jag sett med XX under samtliga ser äldre ut än slutet av 1890-talet vid bildandet av AB Surte-Liljedahl. Man vill gärna placera dem till 1860 - 1870-talet.

[Björn L]

Jag höll en porter flaska med "dubbel" s:et i min hand idag. Försökte fota den i all hast men det blev inget vidare bra bilder. Dock är de betydligt bättre än den jag visar här ovan..