Keramikfabrikken Søholm / Söholm - Bornholm - 1835-1950tal

[Gideon]

Gideonitisk inspiration drabbade mig när tråden startades såtillvida att nämnda skrift tillsammans med ytterligare några andra behandlande Bornholms stora naturtillgång, leran, beställdes från Bornholms Museum. Har inget att anmärka på översättningen, men hjälper gärna till med denna bild från hemmets samling av Danmarks-keramik. Utmärkt Gideon!

Tack, Polsson och det var perfekt tajmat med den bilden och just den stämpeln, som saknades i bildarkivet här. Så det blir ett dubbelt tack också!

Ett klarläggande, gällande stämpeln "H. Wolffsen & Søn" är på sin plats här, speciellt med avseende den på Din vas. (Det verkar stå något mer också, till vänster om den?)
Längst bak i boken finns en kort stämpelförteckning (ej komplett, särskilt som den inte omfattar alla varianter som kom efter andra världskriget).

Den är synbarligen äldre i typsnittet (utöver vasens formgivning), och om den skrivs:
"Stämpeln "H. Wolffsen & Søn" användes förmodligen redan från och med 1878, och antagligen också samtidigt med stämpeln "Søholm".

Den som fattas här, för tiden efter sekelskiftet, är stämpeln "A/S H. Wolffsen & Søn".

[Polsson]

Tack, Polsson och det var perfekt tajmat med den bilden och just den stämpeln, som saknades i bildarkivet här. Så det blir ett dubbelt tack också!

Ett klarläggande, gällande stämpeln "H. Wolffsen & Søn" är på sin plats här, speciellt med avseende den på Din vas. (Det verkar stå något mer också, till vänster om den?)
Längst bak i boken finns en kort stämpelförteckning (ej komplett, särskilt som den inte omfattar alla varianter som kom efter andra världskriget).

Den är synbarligen äldre i typsnittet (utöver vasens formgivning), och om den skrivs:
"Stämpeln "H. Wolffsen & Søn" användes förmodligen redan från och med 1878, och antagligen också samtidigt med stämpeln "Søholm".

Den som fattas här, för tiden efter sekelskiftet, är stämpeln "A/S H. Wolffsen & Søn".

Stämplingen till vänster förefaller vara en oläslig bokstav A? samt därefter /S.

[Gideon]

Stämplingen till vänster förefaller vara en oläslig bokstav A? samt därefter /S.

Ja, då har vi stämpeln "A/S H. Wolffsen & Søn" för Carl Møllers period uppenbarad.
Den finns inte med i boken, och blir perfekt till den stämpelöversikt som ska läggas upp, längre fram i tråden, när tillräckligt många ihopsamlats - även de moderna varianterna. Ett nytt, rakt foto kanske kan tas?
Tack för det!

[Polsson]

Ett nytt, rakt foto kanske kan tas?
Tack för det!

Är det bra så, broder!

[Gideon]

Mycket bra!
En handknådad ros av F.B. Stenbäck, tillönskas Dig.

[Gideon]

För att återknyta till isbjörnen i början av tråden, ska vi försöka räta ut frågetecknet kring den, även om det blir ett hopp framemot början av 1950-talet i Söholms produktionshistoria.

"1951 gick Söholm helt och hållet bort från att använda den grå, bornholmska leran till sin produktion. Man importerade i den första omgången en engelska lera, som skulle brännas vid en högre temperatur, men i gengäld blev helt vit och mycket mer hållbar. Det tillsattes dock finmald sand från Balka och krita från Stevns; man kallade det "kritfajans", och även om den var mer stabil än den gamla, bornholmska lermassan man tidigare hade använt, kantstöttes den dock för lätt.
Man började att satsa mer på den konstnärliga keramiken, prydnadsföremålen. I den första omgången var det fajansfigurer i underglasyrteknik. Man avsåg att få dem likna de eftertraktade porslinsfigurerna, och de blev mycket billigare."

Det var ett brottstycke ur Söholmsboken, som ger bakgrund till isbjörnen, men också ekorren av samme konstnär.
Efterforskningen av denne går i en överraskande återvändsgränd, och jag hoppas att ni kan hjälpa till!
Båda figurerna är stämplade Willams (inte Williams), och den enda passus som nämner denne, är en bildtext:
"Figurer i underglasyrteknik blev en ny försäljningsvara. Egentligen var figurerna billiga efterlikningar av Den kongelige Porcelaensfabriks eftertraktade figurer." Sedan omnämns figurerna med nummer, titel och konstnär, och två är aktuella här.
788: Vogter med kalv af Williams, 789: Pige med får af Williams.

Isbjörnen och ekorren är numrerade 795 resp. 796.
Jag har sökt på oilka upptänkliga vis på nätet, men inte funnit. Kan det vara möjligt att Will(i)ams är pseudonym för en känd skulptör, som inte ville skylta med sitt egentliga namn? Ja, jag har kört fast...





Vag instämpling.







Tydlig instämpling.

[Gideon]

Lägger till utsnittsbild av de figurer som nämnts ovan:
788: Vogter med kalv af Williams, 789: Pige med får af Williams.
De borde vara lättare att känna igen, bland det myller av figuriner som framställts hos både KD, som B&G.

Den i mitten, En bondepige, av bildhuggaren Poul Knudsen.

[Gideon]

Orla Muff (1903-1984)

1955 firade man Hans Christian Andersens 150 års födelsedag i Danmark – förmodligen av något mer blygsamt omfång än i dag.
Men firat blev det. Bl.a. fajansfabriken Søholm valde att låta Orla Muff, konstnär och teatermålare, utföra några figurer ur H.C. Andersens äventyr.

Muff arbetade i flera år med figurerna i svarvat trä, med bemålning i starka färger. Därefter blev de udförda i fajans på fabriken. De var komplicerade att framställa och blev därför tämligen dyra. Därtill menade folk, att de allt för mycket liknade leksaker – så det blev dessvärre en av Söholmfabrikens förargliga felsatsningar. Dock sålde en del på export.

Men tio figurer (plus några smågrisar) blev det, från fem av H.C. Andersens mest älskade eventyr: Klodshans (Dummerjöns), Nattergalen (Näktergalen), Svinedrengen (Svinaherden), Hyrdinden och Skorstensfejeren (Herdinnan och sotaren) samt Fyrtøjet (Elddonet).

Den här synbarligen arga hunden, är välbekant för de flesta, dels som min tidigare avatar, och för närvarande påfemtevåningens.

Figuren är en av de tre hundar som vaktar varsin kista med mynt i. Den första hunden, med ögon som tefat, vaktar kopparmynt, den andra hunden, med ögon som kvarnstenar, vaktar silvermynt och den tredje hunden, med ögon som Rundetårn, vaktar guldmynt.
Sagan, i sammanfattad version, kan läsas här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Elddonet

Muff, Orla Andreas Heinrik, 1903-1984, konstnär. Född 22/4 1903 i Köpenhamn, Död 14/12.1984. Döpt Jacobsen, kallade sig Muff från 1917.
Utbildning:
Tekn. Sk. 1917-21; elev till teatermålare Carl Lund 1917- 21.
Resor och utlandsuppehåll:
Norge; Sverige; Tyskland; Holland; Belgien; Frankrike.
Utställningar:
KE 1944. Separatudstillinger: Bo, Amagertorv, Köpenhamn. 1940.
Verk:
Hest og nøgne kvinder (1928); Kvinde med gyldent hår (1931); Leda og svanen (utst. 1940); Bjerge ved nat (utst. 1940); Skærsommernatsdrøm (utst. 1940); Landskap, Tisvilde (utst. 1944); H.C. Andersen- figurer (träskulpturer, 1947); H.C Andersen-figurer (keramik, 1950erne, för fabriken Søholm) ; ill. med motiv från Bibeln, tänkt till användning för skolfilm (från 1957); Triptykon (1962-64); ill. av H.C. Andersens äventyr, plakater, teaterdekorationer och kostymer till Mayol teatret, Oslo (1921-22); till Ernst Rolfs revyer, Sth. (1923-28); till Max Reinhardts teater, Berlin (bl.a. skisser till Faust, 1930); till Folketeatret, Köpenhamn. (Värmlänningarna, 1934); till Wintergarten, Berlin (1939).
Biografi:
Orla Muff tecknade i tidiga år teaterdekorationer och kostymer til flera teatrar i utlandet och i Danmark. Från början av 1930-talet målade han huvudsakligen oljemålningar, dels porträtt, dels stora figurbilder och abstrakta kompositioner i en övervägande ljus färgskala. Figurbilderna kan ha mytologiskt inspirerade motiv med stiliserade figurer mot en abstrakt bakgrundskomposition.
Litteratur:
Ekstrabl. 13/4 1940; 17/7 1940; Berl. Tid. 29/7 1957; Dag. Nyh. 22/9 1957.
Hämtad från http://kunstmaler.dk/kunstkunstmalereKO.htm

[Gideon]

Holm Sørensen

Så har vi de två sälarna, som var med i trådens inledning.
Överraskande nog, är de formgivna av konstnären Holm Sørensen.
Han arbetade som frilans hos Söholm 1955-65, och är mest känd för att ha skapat serien "Burgundia" (tillsammans med Svend Aage Jensen), samt "Du og Jeg"-serien, som var helt i hans egen design.
Jag har sökt efter mer information om honom i litteraturen och på nätet, men tyvärr inte funnit något.

Lamporna och vasen ur "Burgundia"-serien kom 1955. Glasyr och dekor av Svend Aage Jensen.

Serien "Du og Jeg" kunde fås i två dekorationer.
1. Fram- och baksida med mörkgrått, refflad relief med vita sidor.
2. Fram- och baksida med ljusgrått, refflad relief och handmålade koboltblå sidor.
Serietillverkningen av "Du og Jeg" startade 1958 och fortsatte i tio år. De delarna fick enskilda namn, som t ex "Syndafallet", "Faderglädje", "Moderglädje", "Fiskarna" osv.

[Gideon]

Axel Sørensen

"1954 förvärvade Söholm maskiner och rättigheter från den gamla köpenhamnska fabriken, P. Ipsens Enke. Fabriken hade startat redan 1843, av den bornholmske keramikern Rasmus Peter Ipsen.
Sonen, Bertel Ipsen, övertog den efter sin mor, som hade drivit den i några år. 1917 dog Bertel Ipsen och Carl Stenders Kunstforlag A/S övertog verksamheten.

Söholm köpte inte P. Ipsens Enke, men Keramisk forbund fick ett avtal med Stenders Forlag om att en del modeller fördes över till Söholm, som dock endast fick ta hand om exportförsäljningen; Stender behöll hemmamarknaden.
Emellertid - efter redan några få år kunde Söholm erbjuda flera små figurer samt vaser och askkoppar från P. Ipsens Enke.

1958 saluförs följande figurer från Ipsen:
"Morgentoilette" av V. Bahner, "Pige binder sin trøje" av Adda Bonfils, "Laebestiften" av Holger Christensen, "Arbejdslyst" av Adda Bonfils, "Buksetrold" av V. Hancke, samt den största succén av dem alla, "Venus Kalipygos" av Kaj Nielsen.
Kaj Nielsens fina lilla figur hade producerats av P. Ipsens Enke sedan 1910, och från 1954 av Söholm. Man berättade på Söholm, att det var ett krav av konstnären till fabriken Ipsen, om att figuren aldrig skulle få gå ur produktion; bland annat därför var man 1954 intresserad av att produktionen övergick till Söholm.
Venus Kallipygos framställdes ännu på 1990-talet."

Vaser, modeller från P. Ipsens Enke, framställda på Söholm på 1950-talet. På Söholm framställdes vaserna huvudsakligen i grå-gröna glasyrer. Motsvarande arbeten från Ipsens fabrik, var antingen med blå glasyr, eller celadonglasyr (i grönt).





Det är i det här sammanhanget, denna stilirena och tidlösa vas i svart glasyr, med en höjd av 19 cm, från Söholm lyfts fram. Ursprungligen kom den från Ipsen, och var formgiven av Axel Sørensen (1891-1967).
Stämpeln är vit och utanpåliggande, och är därför inte så beständig.

[Bengt H.]

En mycket förnämlig dokumentation! Tack för det, Gideon!
Och många fina exempel på gammal Söholms-keramik.

Jag passade på att ta några bilder på senare tiders keramik från fabriken nu under julhelgen.
Några till skall nog finnas i hyllorna, men så kom Dagmar och släckte lyset så dessa får bli fotograferade vid annat tillfälle.

[Bengt H.]

[Bengt H.]

Fågeln och elefanten har "Simon" signerat under sig, så möjligen är dom tillkomna under Josef Simons tid vid fabriken.

[simco]

Även jag vill tacka för en förträfflig dokumentation av fabriken i Söholm!

Vilken underbar kavalkad av bilder som visas av Gideon och Bengt!

Visar här en lampfot som liknar de i serien "Burgundia".

[Gideon]

Det var svårt att motstå dessa två fat på auktion sist, och det var pendagen som avgjorde saken.
Det äldre fatet med mannen har visats på första sidan:

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?30975-Keramikfabrikken-Søholm-Söholm-Bornholm&p=197940&viewfull=1#post197940

Jag visste inte att kvinnan också fanns, eftersom det inte redovisas i Söholmsboken eller i någon av Bornholms museums bilder på sina montrar, men nog borde jag ha förstått det.



Den gröna faten är tillkomna något senare, kanske 15-20 år, och är lite större och tyngre.