Sidan 1 av 5 1 2 3 4 ... SistaSista
Resultat 1 till 10 av 43

Ämne: Keramikfabrikken Søholm / Söholm - Bornholm - 1835-1950tal

  1. #1
    rörd keramikvän Gideons avatar
    Reg.datum
    aug 2005
    Inlägg
    7 493

    Keramikfabrikken Søholm / Söholm - Bornholm - 1835-1950tal

    L. Hjorth och Michael Andersen med söner, på danska ön Bornholm, har fått sina stora trådar, men inte det egentligt största företaget Søholm.

    Det ska vi försöka råda bot på, och en liten gruppbild med föremål från 1950-talet kan vara en bra början.

    Namn:  Gruppbild 1.JPG
Visningar: 4295
Storlek:  56,9 KB
    Vilka kan ni identifiera?

    I dagarna som kommer, ska fabrikens historia från början dras, direktöversatt ur boken Søholm från 1992 av Ann Vibeke Knudsen, för att kompletteras med aktuella bilder, egna eller andras.
    Hjälp gärna till.
    Senast redigerat av Gideon den 2012-06-01 klockan 10:28.

  2. #2
    rörd keramikvän Gideons avatar
    Reg.datum
    aug 2005
    Inlägg
    7 493
    Faktiskt har björnen tillverkats på annat håll också.
    Vad heter konstnären, och vilket annat företag pratar jag om?

  3. #3
    `(=_=)´ wasistdass avatar
    Reg.datum
    apr 2010
    Ort
    Das glasreich
    Inlägg
    2 663
    Royal Copenhagen? Knud Kyhn?
    Pes är mitt google.

  4. #4
    rörd keramikvän Gideons avatar
    Reg.datum
    aug 2005
    Inlägg
    7 493
    Citat Ursprungligen postat av wasistdas Visa inlägg
    Royal Copenhagen? Knud Kyhn?
    RC - Ja.
    KK - Nej.
    Senast redigerat av Gideon den 2011-10-30 klockan 02:58.

  5. #5
    rörd keramikvän Gideons avatar
    Reg.datum
    aug 2005
    Inlägg
    7 493
    "Keramikfabrikken Søholm" av Ann Vibeke Knudsen, utgavs på Bornholms museums förlag 1992.
    Den finns fortfarande att köpa till överkomligt pris:
    http://www.bornholmsmuseum-shop.dk/p...37afa9c24497f7
    Även om dåvarande museichefen Ann Vibeke Knudsen gett mig fria händer i personligt mail, har jag tillförsäkrat mig om att det är tillåtet med avskrifter, i och med orden på bokomslagets insida: Eftertryk kun med kildeangivelse.

    Den här översättningen till svenska, kommer inte att slaviskt följa alla ord, sidor och enskilda presentationer, som finns i boken - utan ger en helhetsbild av vad som då kändes till om fabrikens historia och de föremål som framställdes under lång tid, vid bokens publicering.
    I brottstycken visas egna och andra föremål, för att ge fabrikens historia ytterligare dimension.
    En uppdatering av Bornholms museum verkar dröja, liksom för fabrikanten Michael Andersens del, men vi gör så gott vi kan från svensk sida för att hjälpa till. Föremål här, kanske saknas där, liksom vetande och aspekter kan utbytas.
    Det finns luckor kvar att fylla, okända medarbetare att identifiera och föremål tillverkade på licens att uppenbara.
    Det kommer att ta tid att lägga ut allt, men vi har inte bråttom.



    Keramikfabrikken
    Søholm
    Grundad 1835

    Namn:  Söholmsboken 1.JPG
Visningar: 3831
Storlek:  11,8 KB


    Namn:  Söholmsboken 2.JPG
Visningar: 3913
Storlek:  34,7 KB

    Fajansfabriken Søholm, vid kusten nära Bellevue och Klampenborg, norr om Köpenhamn, startade 1827 som ett intressesällskap.
    Apotekare Chr. Seidelin var fabrikens förste praktiskt lagde man och han igångsatte keramikproduktionen.
    Fabriken drevs - med förlust - av ett aktiesällskap. Varorna formgavs av medarbetaren, arkitekt G. F. Hensch , men endast ett par stengodsliknande skålar, stämplade Söholm är kända (skålarna kan också vara tidiga arbeten från Rönne) i Kunstindustrimuseets samlingar.

    Namn:  Söholmsboken 3.JPG
Visningar: 3912
Storlek:  32,6 KB
    Ljusgul, blyglaserad skål med reliefdekoration. Diam. 16,5 cm
    Stämplad Söholm (med vanligt ö)
    Tillhör Kunstindustrimuseet.



    Namn:  Söholmsboken 4.JPG
Visningar: 3961
Storlek:  31,1 KB
    Ljusbrun, blyglaserad skål med reliefdekoration. Diam. 17 cm.
    Stämplad Söholm (med vanligt ö)
    Tillhör Kunstindustrimuseet
    .

    Leran till fabrikationen hämtades i Bornholm, och 1828 gjordes den första bränningen på plats. I början framställde man huvudsakligen stengods. Det man önskade att tillverka, var efterlikningar av engelsk fajans, så kallad "cream ware", strågul fajans. Genom att använda sig av den ljusa, bornholmska leran och täcka den med en genomskinlig blyglasyr, uppnådde man den produkt, som vi kallar "gul fajance" (som faktiskt inte alls har med fajans att göra) och som vi idag förknippar med Bornholm. Att det inte är någon tillfällighet, vill historien om "Søeholm" på Själland åskådliggöra!

    Den själlandska fabriken fick nämligen, förutom leran, ännu en bornholmsk tillgång: lärlingar från Bornholm. Den förste som anställdes, 1 december 1827, var Edvard Christian Sonne.
    I augusti 1829 anställdes Herman Sonne Wolfsen, ytterligare fem unga bornholmare ska ha anställts vid fabriken. De två först anställda lärlingarna skulle bli grundläggare av fajansfabriken Søholm i Rønne.

    1830 blev Niels Peter Gindrup fabriksledare. Det var han, som skrev på Herman Sonne Wolffsens lärlingskontrakt den 14 augusti 1831.
    1838 blev Søholm vid Klampenborg uppköpt av Den Kongelige Porcelænsfabrik och nedlagd.
    Av de många bevarade arkivalierna kan man bilda sig ett intryck av, hur en tidig fabrik fungerade och vilka material man använde sig av. Man kan föreställa sig, att de två krukmakarna blivit upplärda av de erfarenheter de gjort i Själland, då de startade sin fabrik hemma i Rønne.

    Den bornholmska leran var den viktigaste råvaran. Den seglades till Köpenhamn med de otaliga små bornholmska båtarna, då de seglade i farvattnen mellan Bornholm och Själland.
    I slutet av 1834 var de två skepparsönerna färdiglärda krukmakare och arbetskamrater, Edvard Christian Sonne (1810-1876), och Herman Sonne Wolffsen (1811-1887) och åter att finna på Bornholm. De etablerade sig i Herman Wolffsens fars egendom på Grønnegade 13. Den äldste av de två var Edvard Christian Sonne, som på firmans vägnar tog borgarskap den 23 september 1835. Han kunde då framlägga attester, både från fabriken Söholm vid Klampenborg och från en motsvarande fabrik i Tiefenfurth i Schlesien, där han hade haft arbete. De unga måste ha varit skickliga och flitiga.
    Enligt stadsfogdens redovisning för 1835 hade man, redan det året, producerat 16.000 stycken krukmakeriarbeten och hade fyra män anställda.

    Fabriken fick en lovande start, men oturen infann sig, då Herman Wolffsens far, kaparkaptenen Christian Leegaard Wolffsen dog redan 1836 och egendomen blev till salu.

    Namn:  Söholmsboken 5.JPG
Visningar: 4024
Storlek:  55,0 KB
    Caspar Henrik Wolffsen (1781-1836), skeppare i Rönne, kaparkapen i kriget mot engelsmännen 1807-14.

    Vid en resa till Sverige, anhölls han för smuggling; här dog han av förgiftning och det var omständigheterna som gjorde att bouppteckningen drog ut på tiden. Endast tack vare stöd från en god vän, som hade pengar stående i egendomen, lyckades Herman Wolffsen förvärva sin fars egendom, så att verksamheten kunde fortsätta.
    Senast redigerat av Gideon den 2011-11-04 klockan 16:20.

  6. #6
    rörd keramikvän Gideons avatar
    Reg.datum
    aug 2005
    Inlägg
    7 493
    I februari 1837 kunde man i Borhholms Avis läsa om krukmakeriverkstäder, särskilt dem i England, men författaren hade också ett par ord till övers för fabriken Söholm:
    "För en del år sedan upprättade ett Intresseskap här i staden en fajansfabrik, ute vid Bellevue, men utan framgång. Den enda plats i Danmark, där det förarbetas förädlade kar, är såvitt mig bekant, Rönne, där det finns tvenne små etablissemang för detta ändamål.
    Det ena tillhör bröderna Spietz... Det andra är nyligen anlagt av några unga män, herrarna Sonne och Wolffsen. Dessa förfärdigar en speciell sorts brunt gods, som ännu inte är tillräckligt känt, men nog kommer att bli det.
    Åtskilliga av deras formgivningar är rent vackra. Då dessa män är unga, skickliga och driftiga, och anstränger sig för att fullkomliggöra deras hantering, och då platsen onekligen erbjuder dem stora fördelar, har man grund till att hoppas på, att de kanske en gång blir i stånd till, om så inte att göra det engelska stengodset överflödigt i vårt fadersland, så åtminstone förminska dess användning."


    Namn:  Söholmsboken 6.JPG
Visningar: 3997
Storlek:  29,6 KB
    Gul, bornholms "fajans" i "engelsk stil". Ej stämplade. Keramik i gul fajans och med denna karaktär, hör till bland de tidigaste arbetena och kan vara framställda på Söholm i fabrikens tidigaste år. Dessvärre är nästan ingenting av den tidigaste, gula fajansen stämplad, därav är det omöjligt att bestämma.

    Fabrikens produktion låg i åren 1835-38 på mellan 16.000 och 20.000 stycken årligen och arbetstyrkan var på 4-5 man. Söholm var den första fabriken på Bornholm, efter förebild från den själlandska systerfabriken, som framställde "gul, bornholmsk fajans".

    Då dödsboets avslutning äntligen var klar, den 25 juni 1838, hade de två kompanjonerna beslutat att gå åt varsitt håll. Edv. Chr. Sonne hade förvärvat en egendom på Storegade i Rönne, där han inrättade en fabrik. Herman Wolffsen löste borgarbrev den 10 augusti 1839 som fajansfabrikant och krukmakare.

    Sonne, Storegade, 1839-94
    Edv. Chr. Sonne köpte en egendom, Storegade 49, nordhörnet av Kåsegade och med baksidan mot Lillegade. Har hade tidigare legat en krukmakarverkstad, driven 1756-1816 av en skicklig krukmakare, Niels Jensen. Här slöt sig hans två bröder till honom. De var också, bägge två, utlärda vid Söholm på Klampenborg.
    1853 tillfogades en verksamhetsförklaring där det framgick, att fabriken ägdes av de tre bröderna med lika andelar. Fabrikens namn var officiellt´"Edv. Chr. Sonne & Co.", men den omtalades dock för det mesta som "Brødrene Sonne".
    Fabriken kom igång 1839, men först 1841 får man upplysningar om antalet anställda, det var då fyra man. En lärling och fyra daglönare.
    1841 producerade man 45.000 stycken fajans. Från och med 1844 anges antalet årliga bränningar, det året till 32, med fem anställda, iklusive lärlingen samt sex daglönare.
    Fabriken var redan några få år efter starten den största av Rönnes fajansfabriker, en position den höll, till dess N. Th. Sommers fabrik året 1857 nådde jämsides. Dessa två fabriker var därefter jämbördiga, och först i slutet på 1860-talet gick, enligt skattelängder, bröderna Sonnes fabrik tillbaka i förhållande till de övriga fabrikerna.

    Namn:  Söholmsboken 7.JPG
Visningar: 3869
Storlek:  44,7 KB
    Det finns dessvärre inga bilder av Edv. Chr. Sonnes Terracottafabrik på Storegade 49, Rönne. Men den ene av de tre bröderna, som ägde fabriken, Evan Sonne, hade en son, Edvard Fredrik Sonne. Han köpte sin fars tidigare bostadsegendom, Storegade 35, och inrättade den som terracottafabrik, med affär ut mot gatan. Det var ett rent familjeföretagande, där sönerna Herman och Ove och dottern Bertha var anställda. Edv. Fr. Sonne dog 1918, varefter fabriken såldes till L. Hjorth. 1929 blev egendomen avstyckad och lagret av formar och modeller övertogs av fakansfabrikant Andreas Holmgren. Foto från omkring 1900

    Edv. Chr. Sonne dog 1876. Hans son, Edv. Chr. Sonne junior, som var grossist i Köpenhamn, ärvde fabriken som ensamägare. Han beslutade att driva fabriken vidare med en chef. Han löste borgarskap som fajansfabrikant 1878, men anställde sin fars kusin, Jens Barbrandt, vilken hade lärt sig på fabriken, som chef.
    Fabriken hette fortfarnde Edv, Chr. Sonne & Co. En syster, Bertha Sonne hade fullmakt som firmatecknare.
    Barbrandt Sonne dog 1881. Ny chef blev blev Viggo Peder Severin Andersen, som redan året därpå vigdes samman med Bertha Sonne. 1889 fick han med sin svåger ansvar för fabriken.
    1894 sålde han fabriken till Söholm. Allt inventar flyttades till Grønnegade och fabriken på Storegade lades ner.

    Namn:  Söholmsboken 8.JPG
Visningar: 3818
Storlek:  38,6 KB
    En av bröderna Sonne arbetar med en byst. Foto från omkring 1900.
    Senast redigerat av Gideon den 2011-11-04 klockan 16:15.

  7. #7
    rörd keramikvän Gideons avatar
    Reg.datum
    aug 2005
    Inlägg
    7 493
    Herman Wolffsen, 1838-1887

    Hos fabriken Söholm steg produktionen i början av 1840-talet till 30.000 stycken, och arbetstyrkan ökade, så att den sysselsatte 7-8 man.
    Under åren 1844-51 svängde antalet av årliga bränningar mellan 20 och 25, och värdet av det framställda mellan 1200 och 1700 rdl*.
    Genom 1850-talet höll värdet av det producerade sig till 1800 rdl. årligen. Men under de svåra åren, 1858-59, föll det drastiskt till 1200 rdl. och man sysselsatte då endast fyra man.

    Namn:  Söholmsboken 9.JPG
Visningar: 3866
Storlek:  59,0 KB
    Herman Sonne Wolffsen, född 1811, död 1887,
    Söholms egentliga grundläggare och ägare genom 52 år.

    Söholm var den minsta av den minsta av de tre fabrikerna, som startade fabrikationen av den gula "bornholmska fajansen" i den andra halvdelen av 1830-talet.
    Den största var Spietz´ fabrik på Tornegade; vännen Edv. Chr. Sonne´s fabrik var också större. 1849 startade N. Th. Sommer sin fabrik och den gick strax förbi Söholm, som då endast var den fjärde fabriken i storleksordning på Bornholm. 1859 upphörde emellertid Spietz-fabriken.
    Söholmfabriken utvidgades 1847, vid ett köp av en intilliggande tomt; fram till dess hade man uteslutande tillverkat gul fajans (och förmodligen krukmakeriarbeten); nu fick man uppenbart plats till en lite mer mångsidigsidig produktion.
    1859 blev fabriksbyggnaden helrenoverad och tillbyggdes med en sidoflygel.

    Tidskriften Dagen skrev den 25 februari 1843:
    "Lyckligare utsikter skänker däremot de tre fajansfabriker, som drivs av herrar Spietz, Sonne och Wolffsen; de tvenne sistnämnda är upplärda hos Fajansfabriken vid Strandvejen, men, då denna nedlades, startade dessa flitiga unga män i förening ett litet etablissemang i Rönne, där de tillverkade gul fajans. Nu är de åtskilda, Sonne sysselsätter 5, Wolffsen 3 fasta medarbetare, förutom daglönare, och de finner fortfarande avsättning för deras fabrikat, som är bra och nätta och som med oförtröttligt flit säkert kan bli bättre och bättre."

    Fabriken anlades för fabrikation av brukskeramik, huvudvikten lades på syltkrukor, skålar, tekannor och liknande samt mer grovt abetade "grusfat" (fat av chamottelera). Varorna blev, med undantag av grusfaten, brända två gånger, så man kan konstatera att det var tal om fajansfabrikation och inte endast krukmakeri i större omfattning.
    Man framställde till exempel sockerskålar och fat i brungul glasyr i korgarbetsmanér eller i naturalistisk utformning.

    Namn:  Söholmsboken 12.JPG
Visningar: 3976
Storlek:  38,3 KB
    Exempel på arbeten i lergods och gul fajans, varor som inte är stämplade, men som skulle kunna vara framställda hos Söholm i perioden 1835-1900.
    Från Bornholms Museums samlingar.

    1854 fick Söholm sin första försäljning förmodligen, av både egna arbeten och av importerad fajans och porslin. Wolffsen fick kunglig bevillning den 2 februari det året. Man annonserade i Bornholms Avis, och härav framgick det, att man sålde både franskt, engelskt och danskt porslin samt engelsk fajans och stengodsburkar och -krukor.
    Under åren 1862-1872 utvidgades och förnyades byggnaderna stadigt och 1873 köptes ännu en granntomt.

    Namn:  Söholmsboken 11.JPG
Visningar: 3890
Storlek:  50,4 KB
    1862 blev Herman Wolffsens dotter, Agnethe Marie gift med Lauritz Hjorth. Denne hade startat sin fajansfabrik 1859. I och med familjebanden kom de två fabrikerna att stå varandra nära.

    Namn:  Söholmsboken 13.JPG
Visningar: 3849
Storlek:  55,1 KB
    Fabriken Söholms personal 1868. Nummer fyra och nummer tio från vänster, är Herman Wolffsen och sonen Chr. Wolffsen.

    1871 var fabriken den näst största på Bornholm (endast överträffad av N. Th. Sommers fabrik). Den sysselsatte då 20 man och hade producerat det året för 5500 rdl.
    Inventarier kom det hela tiden mera av. 1858 hade man på fabriken tre drejskivor, två avdrejningsmaskiner, två handkvarnar och en press. 1874 anskaffades en ångmaskin, vartill man uppförde en halvtaksbyggnad med skorsten.
    Fabrikens produktion hade ursprungligen huvudvikten på den gula fajansen, som vid sidan av mer grova, bruksbetonade varor, var en stor del av produktionen fram till 1850-talet; 1848 "infördes" terracottan på Bornholm av Frederik M. Sonne, som var utlärd hos Ipsen i Köpenhamn. Söholm följde förmodligen snabbt efter. Från 1855 omtalas lackerade föremål, kallmålad terracotta.
    Herman Wolffsen lanserade användningen av grön glasyr (till exempel de grönglaserade relieftallrikarna). Nästan samtidigt infördes de bruna och grå fajansen (som man fick vid att tillsätta mer eller mindre krossad brun järnsten i leran). Dessa färgade produkter kom att spela en stor roll för Söholm.
    Också den svarta fajansen, som annars var en fabrikshemlighet hos Spietz, blev spridd till de andra fajansfabrikanterna. Söholm var också i fronten med lanseringen av rinnglasyrer på 1890-talet, men framställde i övrigt terrakotta.

    Namn:  Söholmsboken 10.JPG
Visningar: 3887
Storlek:  61,5 KB
    Fat framställd 1886 till Herman Wolffsens 75-års födelsedag. Relieftallriken skildrar årets gång på landet. I mitten gamlingen som "ristar runor".
    Ej stämplad. Från Bornholms Museums samling.

    * För den myntintresserade av danska rigsdaler med mera: http://www.dis-danmark.dk/forum/read...,113519,113519
    Senast redigerat av Gideon den 2011-11-04 klockan 16:18.

  8. #8
    rörd keramikvän Gideons avatar
    Reg.datum
    aug 2005
    Inlägg
    7 493
    Om det här relieffatet, frågade jag Ann Vibeke Knudsen för några år sedan, bland annat för min undran över att den är stämplad Söholm, och inte Søholm.

    Namn:  Söholmsfat 1.JPG
Visningar: 3785
Storlek:  38,9 KB

    Namn:  Söholmsfat 4.JPG
Visningar: 3776
Storlek:  44,3 KB

    Namn:  Söholmsfat 5.JPG
Visningar: 3817
Storlek:  53,6 KB

    Namn:  Söholmsfat 2.JPG
Visningar: 3791
Storlek:  18,0 KB

    Namn:  Söholmsfat 7a.JPG
Visningar: 3782
Storlek:  10,3 KB

    Hennes svar blev:
    "Tyskt ö har varit allmänt använt i Danmark fram till 1880-talet. Men stämpeln behöver inte varit ändrad samtidigt med att man ändrade ø'et.
    I varje fall är ditt fat inte från Søholm vid Klampenborg, men från Rønne.
    Det var några helt andra eleganta ting man framställde i Klampenborg-fabriken.
    Fatet hör väl också stilmässigt hemma i den period vi kallar historicismen, altså här från 1870-1890talet - man hade ju formen och kunde framställa fatet, om det var efterfrågan. Vi har flera av dessa fat på museet med olika glasyrer.
    De två unga gesällerna köpte inte rättigheterna til namnet Søholm, de använde det bara. Den gången var rättigheter inte något man tog så tungt på - inte heller när man började med att efterlikna, till exempel, Thorvaldsens många arbeten. Han eller hans efterkommande skulle ha varit mycket rika, om de hade fått en liten avgift av alla de kopior som blev framställda av hans arbeten."
    Senast redigerat av Gideon den 2012-02-16 klockan 21:26.

  9. #9
    `(=_=)´ wasistdass avatar
    Reg.datum
    apr 2010
    Ort
    Das glasreich
    Inlägg
    2 663
    Riktigt roligt att läsa om Gideon, tack för dokumentationen.
    Får bidra med en vas med tydlig etikett och stämpling.
    Bifogade bilder Bifogade bilder    
    Pes är mitt google.

  10. #10
    rörd keramikvän Gideons avatar
    Reg.datum
    aug 2005
    Inlägg
    7 493
    Tack.
    Men än är historieskrivningen inte klar.
    Den stannar vid 1930 eller strax före andra världskrigets utbrott, sedan blir det för mycket fakta och för många föremål, och inte minst konstnärer och formgivare att hålla reda på.
    Då är det bättre att frågor och svar vartefter tar upp modernare keramik - som det finns mängder av.

    Din vas kan vara en vidareutveckling av den stengodsserie i chamotte - Kaktus - som Noomi Backhausen och Poul Brandborg lanserade i början på 1970-talet.
    Signaturen AC gör mig osäker. Bara en målare eller formgivare? Den här dekoren och signaturen finns inte med i Söholmsboken.

    Men jag antar att Din vas ingår i en nyare serie från 1980-talet, eftersom jag tror att stämpeln 8233 på den här golvurnan vill tala om att den tillverkades 1982.
    40 cm hög och åtta kilo tung.

    Namn:  Söholm 3.jpg
Visningar: 4082
Storlek:  41,1 KB

    Namn:  Söholm 4.jpg
Visningar: 3857
Storlek:  34,4 KB

Ämnesinformation

Användare som tittar på det här ämnet

Det är för närvarande 1 användare som tittar på det här ämnet. (0 medlemmar och 1 gäster)

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •