Krogar, då och nu...

[Kim von Platen]

Bättre på panelen än kanelen...

Hallå Ubbe,
Gottegris. Här har du fakta.
Riksmästerskap 1967 9/4 i Modern dans på Björknäspaviljongen, Nacka. Arrangör: SDR
Resultat: 1) Stene och Birgit Holmström, G.S. 2) Gunnar Rasmussen och Veronica Rasmussen, G.R. 3) Kurt och Hillevi Idh, G.S. 4) Henryk Blotnicki och Lena Christensson, G.S. 5) Björn Torgilsson och Eva Säll, O.B.
Domarevar Alex Moore, England Musik: Ray Youngs orkester.

So long...let´s dance...

[bwh]

Är det bara jag som tycker mig känna igen Simon Brehm (och hans orkester) ovanför panelhönsen?

[prylsnubben]

Är det bara jag som tycker mig känna igen Simon Brehm (och hans orkester) ovanför panelhönsen?

Nä, det är inte bara Du bwh. Kort inhopp, men en snabb pilsner hinns väl med?
"Antons Bierstube", Jakobsgatan 19, 1898. Den frodige mannen i mitten med slokmustascher och mittbena är värden och hans hustru syns strax ovanför hans huvud. Man serverade bl.a "MünchenerBier från Kungliga Bayerska Statsbryggeriet". Författare och konstnärer hörde till stampubliken.

[umeubbe]

Krogar, då och nu heter ju tråden och då vill jag skriva lite om "då".
Även om jag inte jobbade direkt med gästerna så fick man ganska stor insikt ändå i denna branch.
Det var ju till ex. mat tvång om man skulle köpa en starköl på krogen men man kunde komma undan med en macka till ölen och denna macka blev ofta kvarlämnad av de törstga gästerna vilket medförde att det kunde bli vadslagning bland servispersonalen om hur många resor mackan gjorde mellan kök och matsal.
För en nyanställd i servisen var det aldrig fråga om att få någon bra "station" som det hette, utan dom fick börja med en station som gav lite dricks och var lite sämre över huvud taget.
Att hålla sig väl med kockarna var också bra för då kunde man slippa personalmaten ibland, och i stället få äta en al carte rätt.
Att stöta sig med spritkassörskan var en dödssynd, då gick det aldrig att låna med sig en flaska hem, vilket var ganska vanligt.
Att alkoholismen var ganska utbredd bland kroganställda var ingen hemlighet, till och med fram till 60 talet sa statistiken att ca: 60 % av dessa hade grava alkoholproblem.
Hovmästaren eller "ballongen" var den som härskade i matsalen märktes ganska väl, det var ju han som delade ut stationerna, tills dess att krögaren själv klev in, då blev "ballongen" bara tvåa.
Sen satt ofta personalen kvar på nätterna, för att gå ner i varv som det kallades, och denna nedvarvning innebar mestadels intag av öl, vin och starksprit fram till både tre och fyra på mornarna. Detta har jag själv upplevt när jag jobbade extra i garderoben och som utkastare i många år. Hur det är i krogbranchen idag vet jag inte men jag hoppas att dom inte kör lika hårt som dom gjorde förr.
Det fanns också en "husfru" som skötte om allt pynt i matsalen, tvätt och ansvarade för de lägst stående på krogen nämligen städ och diskpersonal, denna tjänst var ganska neutral och ok. inom kroghirarkin.
Även lagermästarn hade ett bra jobb med ansvar över nästan alla inköp utom maten som skedde i samråd med köksmästaren. Lagermästaren hade även en sk. "gårdskarl" under sig som i sin tur tog hand om alla transporter, sopor, tomglas osv.
Det här är skrivet med utgångspunkt från mina egna erfarenheter i ett, då ganska litet Umeå, men kul var det, och denna tid vill jag inte ha ogjord, myckt lärorik tid.

/Urban

[Kim von Platen]

Hallå Ubbe,
Det var precis det här jag ville läsa och lära, inside, och jag tror att många tycker som jag.
"Ballongen", det uttrycket, har jag aldrig hört förut, lite uppblåst kanske? Kröken och fröken känner jag igen liksom mackan ingen ville äta och tur var nog det.
"Utkastarna" var mina bästa vänner på de krogar jag brukade besöka. Omdömesgilla,
kloka, erfarna och starka. Annat är det dessvärre idag. Dom inser inte att styrkan sitter i knoppen.

So long och tack för ditt bidrag, Ubbe...

[Kim von Platen]

Grüss aus...

Nä, det är inte bara Du bwh. Kort inhopp, men en snabb pilsner hinns väl med?
"Antons Bierstube", Jakobsgatan 19, 1898. Den frodige mannen i mitten med slokmustascher och mittbena är värden och hans hustru syns strax ovanför hans huvud. Man serverade bl.a "MünchenerBier från Kungliga Bayerska Statsbryggeriet". Författare och konstnärer hörde till stampubliken.

Hallå Snubben,
Ett vykort från Kimmen...So long...

[Kim von Platen]

Är det bara jag som tycker mig känna igen Simon Brehm (och hans orkester) ovanför panelhönsen?

Hallå,
Visst är det "Big Simon" i egen hög person. Men vilka är de andra musikanterna?
På bilden nedan ses Simon Brehm och hans Royal Swingers anno 1946. Under dessa år var Brehm ett välkänt inslag på den nya jazzscen som börjat växa fram efter krigsåren. Detta år spelade han och hans kvintett in en platta för den svenska etiketten Musica. Sättningen var nästan densamma som på bilden och bestod av Åke Hasselgård, Allan Johansson, Thore Swanerud, Bertil Frylmark och så Simon Brehm.
Vem vet?
So long..

[Kim von Platen]

Första middagen är serverad...

Hallå Reisen,
Har alltid bott nära havet. Första lyan i början av 60-talet var en ateljé på Skeppar Karls Gränd ett stenkast från Hotell Reisen i Gamla Stan. Grannen var en hora som tog emot sina gäster, mest finska sjömän, och vi hade gemensamt avlopp i badkabyssen, det fungerade som ett talrör ombord. Fascinerande dramor varje kväll.
Hon lagade inte mat utan hade stambord på Reisens bakficka. Själv åt jag middag där ganska ofta, gärna sjömansbiff.

Råkade snubbla över Ubbes gamla tråd Drinklista och fann en matsedel som Prylsnubben lagt in. Det får bli Reisen ikväll, anno 1898, här är menyn.

Har alltid trott att namnet Reisen hade med resande att göra, nej, det har med kaffe att skaffa. Kaffeskänken Fredrik Reiss som flyttade till lokalen på 1760-talet. Först på 1800-talet blev Reisen vad man brukar kalla krog.
Sedan 1919 är Reisen släkt med Clock, då tog SARA-bolagen över rodret, och en totalrenovering genomfördes.

Den som vill ta ett dopp vandrar sakta in i de gamla magasinen med källare från 1500-talet, med vackra kryss –och tunnvalv och där ett av rummen är en swimmingpool i anslutning till bastun, man hoppar direkt i plurret. Fantastisk miljö. Hit brukade vi bjuda förtjänta kunder och en liten vickning var det enkelt att beställa. Här samlades också annonsbyråns medarbetare då och då för att värma upp inför kvällens övningar.

Men se, där ligger af Chappman, vackert belyst i nattens mörker. Jo, det Reisen som svarar för belysningen, som ett levande konstverk när man tittar ut genom fönstren. På väggarna hänger originalmålningar av Pauli, Forsth, Willhemsson, Tallberg m fl. Vi är i övre matsalen med inredning från passagerarfartyget som hade sin kajplats nedanför hotellet.

Baren var måste på vandringen hem nästan varannan natt. Ett häpnadsväckande tumult som för tanken till Bellmans dagar. De flesta sjörövarna bodde i Gamlingen eller på Söders höjder.

- Får jag lov, min sköna?
- Ja tack gärna, men du får bära mig till poolen svarade sjöjungfrun på Prylsnubben meny.

So long…

[HgF]

Bilden på kvinnan som stödd på sin cykel trycker i sig det ena glaset efter det andra serverat ev den lilla bevingade pojken - är ju obetalbar. Man skulle vilja se nästa bildruta då hon kraftigt beskänkt försöker cykla hem med den lilla pojken flaxande i luften frestande med putällen han har i bakfickan. Så kunde det gå till på gamla Reisen.

[Lars F]

Hallå,
Visst är det "Big Simon" i egen hög person. Men vilka är de andra musikanterna?
På bilden nedan ses Simon Brehm och hans Royal Swingers anno 1946. Under dessa år var Brehm ett välkänt inslag på den nya jazzscen som börjat växa fram efter krigsåren. Detta år spelade han och hans kvintett in en platta för den svenska etiketten Musica. Sättningen var nästan densamma som på bilden och bestod av Åke Hasselgård, Allan Johansson, Thore Swanerud, Bertil Frylmark och så Simon Brehm.
Vem vet?
So long..

Känner igen Åke Hasselgård med klarinetten.
Han var ju en briljant klarinettist som gjorde stor succé i USA.
Sundsvallson från begynnelsen vill jag minnas.
Kallade sig Stan Hasselgard däröver.
Gick bort allt för tidigt endast 26 år gammal.

Så här lät han i "Blues skies"
Benny Goodmanklass.

http://www.youtube.com/watch?v=gEFjEHdRHsg

[Kim von Platen]

Lule Dizzy, känner någon till honom...?

Känner igen Åke Hasselgård med klarinetten.
Han var ju en briljant klarinettist som gjorde stor succé i USA.
Sundsvallson från begynnelsen vill jag minnas.
Kallade sig Stan Hasselgard däröver.
Gick bort allt för tidigt endast 26 år gammal.

Så här lät han i "Blues skies"
Benny Goodmanklass.
http://www.youtube.com/watch?v=gEFjEHdRHsg

Hallå Lasse Kik,
Stan efter Getz, gissar jag. Ja det var mycket skit i musikervärlden, då som nu. Har du kanske från din norra position koll på Lule-Dizzy, min gamle kollega Stig Söderqvist som lirar trumpet. Han är en bra bit över 80 år. Spelade med Stan Getz, Miles Davis och det gänget. Tack för ditt bidrag.
So long....

[Lars F]

Hallå Lasse Kik,
Stan efter Getz, gissar jag. Ja det var mycket skit i musikervärlden, då som nu. Har du kanske från din norra position koll på Lule-Dizzy, min gamle kollega Stig Söderqvist som lirar trumpet. Han är en bra bit över 80 år. Spelade med Stan Getz, Miles Davis och det gänget. Tack för ditt bidrag.
So long....

Ohoj Kimmen!

Om Stig Söderqvist visste jag intet. Förrän nu.
Hittade lite om honom.
Kan inte se annat än att han åtminstone för ett par år sedan(2008) var i full gång med trumpet och flygelhorn. Nedan några länkar.

http://www.kulturnavet.se/homesite/Stickan.htm

http://www.andersnyberg.com/grupper/grupperpage.htm

http://jazzklubben.se/bilder/080221stig/calle.htm

Hans dotter Ann-Sofie går heller inte av för hackor.

http://hem.fyristorg.com/hildingsdamer/yra_00/annsofi.html

Håll tillgodo.

[Kim von Platen]

Håll till godo..

Hallå Kiken,
Det där var verkligen kul att läsa och jag ska försöka skicka kopia till min kompis Stickan, vi drev en annonsbyrå tillsammans i mer än 20 år och gissa om det svängde på byråfesterna. Alltid life music. Jam session.
Kommer ihåg en händelse. Vi var i NY och råkade passera Storyville Club med hundratals meter av köer utanför dörren. Jo, man firade klubbens 100-årsjublieum och hela världens jazzelit var på plats.
Stickan stack in näsan i biljettintaget.
- Hey man, you must be Stig Söderkvost, come on in...
Jazz på fem scener till arla gryningen och Stickan blåste hela tiden. För flertalet jazzlegendarer var kompisar och hade spelat i Sverige på 50-talet. Tur att man hörde bättre på den tiden.
So long...
PS. Underbar bild som får mig att känna tårar i ögonen.

[Kim von Platen]

Två vita och en brun...

Bilden på kvinnan som stödd på sin cykel trycker i sig det ena glaset efter det andra serverat ev den lilla bevingade pojken - är ju obetalbar. Man skulle vilja se nästa bildruta då hon kraftigt beskänkt försöker cykla hem med den lilla pojken flaxande i luften frestande med putällen han har i bakfickan. Så kunde det gå till på gamla Reisen.

Hallå HgF,
Ja, underbar illustration till den tidens krogvanor och gäster. Gubbe...gubbe...gubbe.
Kommer ihåg gamla SHT på Kungsgatan, mitt emot PUB där vi brukade krubba lunch bara för att deras stekta kyckling var stans bästa. Självbetjäning med två automater för dryckjom. Två vita och en brun hamnade på varje bricka. Samma gubbar varje dag som nickade till varandra och satte sig solo vid varsina bord och läste tidningen medan man åt.
SHT var ju en av Stockholms mest anrika restauranger som öppnade i Gamla stan på 1840-talet, fortsatte på Norrlandsgatan och flyttade på tidigt 1900-tal till övre Drottninggatan. En av SHT:s stamkunder var på denna tid August Strindberg.
1930 köpte SARA fastigheten på Kungsgatan 50 varefter SHT flyttades dit. SHT fick med åren sämre rykte och slog igen vid 1990-talets mitt. Clock övertog för en tid lokalerna, men i dag huserar McDonald's enväldigt där. Det sägs att restaurangen lånade sitt namn från ordenssällskapet. Bokstäverna SHT är en förkortning av de latinska orden Salvo Honoris Titulo, "utan angivande av eder hedervärda titel". Restaurangens belackare gav en helt annan uttydning av de tre bokstäverna: Sämre Herrars Tillhåll.
So long.

[Lars F]

Jag vet inte om krogsvängen är över, men…

”kan vi få notan…?"

http://www.youtube.com/watch?v=XTp3OTNrAYU

Hasse & Tagerevyn, "Hålligång" på Berns Salonger, 1963