Sidan 1 av 6 1 2 3 4 ... SistaSista
Resultat 1 till 10 av 52

Ämne: Agda Österberg - S:t Eriks Lervarufabriker

  1. #1
    rörd keramikvän Gideons avatar
    Reg.datum
    aug 2005
    Inlägg
    7 464

    Agda Österberg - S:t Eriks Lervarufabriker

    Den här skålen på tre knorrfötter, hittades i Hågelby sistlidna loppislördag, då också simco var med.
    En blomkruka skulle det kunna vara, då det saknas fals för ett eventuellt lock och den är 12 x 17,5 cm i storlek.
    Hon trodde direkt på S:t Erik som tillverkare, och jag är mycket benägen att hålla med.
    Det är bara det att det inte finns någon stämpel, endast det målade året 1916 under glasyren. Artikelnummer är det inte, eftersom jag har stämt av den i både UE:s som S:t Eriks register i bok och häfte från Grödinge.

    Namn:  St Erik 17.JPG
Visningar: 1085
Storlek:  40,2 KB

    Namn:  St Erik 18.JPG
Visningar: 976
Storlek:  37,1 KB

    Namn:  St Erik 19.JPG
Visningar: 938
Storlek:  27,5 KB

    Måleriet påminner mycket om Agda Österbergs, och i St. Erikshäftet står bland annat: "Dock kan många gånger S:t Eriks stämpel saknas på hennes original trots att de är tillverkade vid fabriken."
    Hon arbetade periodvis för fabriken under åren 1910-1921.

    Ur årsboken för medlemmarna i Upplands Fornminnesförening 1971, är denna långa, men mycket intressanta text, skriven av Anna Hedstrand, hämtad:
    "Textilkonstnärinnan Agda Österberg i Varnhem berättar att på 1910-talet var S:t Erik ett litet tegelbruk, som huvudsakligen gjorde kakelugnar, vanligt tegel och takpannor. Vid Kakelfabriken hade hon tillfälle att på lediga stunder tillverka keramiska produkter för sitt eget nöjes skull. det var enligt henne själv mest dekorativa saker.
    När det i slutet av 10-talet blev allt färre beställningar på bemålade och dekorerade kakelugnar, kom en försöksverksamhet igång med tillverkning av prydnadsvaser.

    1917, då Agda Österberg hade egen keramikmonter på Svenska slöjdföreningens Hemutställning på Liljevalchs, hade hon sedan ett par år tillbaka rest till Uppsala över lördagar och söndagar för att ägna sig åt sin hobby. När Agda Österberg lämnades tillfälle att delta i Hemutställningen, hade man först svårt att finna en fabrik, som ville åta sig att tillverka en keramik som skulle massproduceras.
    Hon berättar i en intervju: ´då det inte lyckades i tid, fingo vi lof att vända oss till S:t Eriks lervarufabriker i Uppsala, som ju egentligen göra kakel, för att åtminstone få modellerna utförda. Därför fick jag inte börja arbetet förrän omkring tre veckor innan utställningen öppnades, och jag kunde inte offra mera tid än vanligt.´
    Hon reste alltså under tre veckoslut till S:t Erik, lät arbetarna dreja fram formen efter hennes ideer - ´S:t Erik hade bra drejare, jag fick aldrig någon färdighet med leran´ - för att sedan själv måla den med ´lerfärg´. Genom modellnummerbeteckningarna kan man också se att Agda Österberg också dekorerade äldre modeller, gjorda före 1913.

    Hon har i brev berättat att hon inte ritade några mönsterskisser, mönstren gjordes med penseln direkt på godset. Kom en färgklick fel var det omöjligt att ta bort den, ´det var bara att greja till det så att det verkade att det var meningen att klicken skulle vara just där, en del lustigheter kom därmed till´.
    Om artikelförfattaren i Stockholms Dagblad förstått rätt vad avser ´lerfärg´, är det fråga om en dekorteknik med engobering. Agda Österberg hade vid S:t Erik tillgång till röd, gul och vit engobe, en täckande vit och en transparent glasyr. Oxidfärgerna var koboltblått, manganviolett och något som hon kallar ´silver´, troligen gulbrännande.

    Agda Österberg var inte utbildad keramiker och hade inte heller tillräcklig kännedom om glasyrteknik. Det hände t. ex. vid glasyrbränningen att det kom fram överraskande effekter beroende på att somligt brändes bort - färgen hade varit för tunn - och annat inte kunnat smälta - glasyren hade varit för tjock -. En del föremål fick kasseras då en misslyckad glattbränning inte kunde göras om. De ideer som fördes fram med Hemutställningen gör sig även Agda Österberg till tolk för:
    ´De här pjäserna äro alla byggda på de möjligheter som finnas i en vanlig kruktillverkning; de äro rätt och slätt vanliga kökskärl, som fått lite konstnärligare form och ornering. Orneringen är afsiktligt enkel för att arbetarna skola kunna göra den, penselföringen är ju grof och behöfver inte alls vara jämn, ty just det godtyckliga i orneringen visar att kärlet är handmåladt. Prisen bli desamma som på vanligt lergods.´

    Agda Österberg menade att publiken skulle se och uppskatta att kärlet var handmålat, en på sätt och vis romantisk syn, som var uttryck för en reaktion mot 1800-talets maskinella fabrikation. Denna innebar för hushållsporslinets del ett allmänt användande av koppartryckta utländska mönster, som genom kontinuerlig nygravering hade förlorat sin ursprungliga strungens.

    I det sociala engagemanget ingick att keramiken skulle nå ut till de små hemmen genom att prissättningen inte skulle vara högre än på det vanliga hushållsgodset, en regel som det annars syndades mot 1917.
    Agda Österberg säger vidare i intervjun att hon hoppades finna en fabrik som ville och kunde åta sig tillverkningen, då S:t Eriks fabriksugnar inte lämpade sig för masstillverkning. Men Agda Österberg stannade kvar som konstnärlig medarbetare vid S:t Erik och fabriken fortsatte tillverkningen av hennes modeller från 1917. På Hantverksföreningens utställning i Uppsala 1921 fanns bland mycket annat från S:t Erik målade och konstglaserade hushållskärl och prydnadsvaser av Agda Österbergs hand.
    Dekorering genom målning tillämpade fabriken vid den här tiden huvudsakligen på hushållsaker ´hållna i en färgvacker och lyckligt funnen allmogestil ... en hel rad skålar, grötfat, bonbonnierer m. m. i denna genre. Samma kärl kan man för övrigt se i rätt miljö två trappor upp, åt vilken de förläna en gammaldags hederlig prägel.´

    Agda Österberg arbetade med enkla modeller, med relativt traditionellt krukmakargods. Föremålstyperna var kannor, tillbringare, skålar, fat, spillkummar, karotter, kryddburkar, askar med lock, bonbonnierer, blombollar, vaser, blomkrukor på fötter och lampfötter.
    I de fall föremålen har handtag, hänklar och lockknoppar är de praktiskt motiverade och har en tillräcklig storlek för att vara funktionella. Dekorerna är präglade av ett allmogeinflytande. Mönstren är storblommiga och stiliserade, ofta som en runt kärlväggen eller från kärlets fot till dess mynning löpande ranka, spiral eller S-linje med blad och färgklickar. Mönstren är målade med en mycket tjock pensel. Dessa enkla och ibland tillfälliga dekorer löpte inte så stor risk att förflackas vid masstillverkning.

    I Upplandsmuseet finns ett 90-tal S:t Erikspjäser, däribland ett par föremål ur Agda Österbergs serie. Agda Österbergs keramik var genomgående kraftigt färgsatt. Bottenfärgen, som alltid var ljus, framhävde de mörkare dekorfärgerna svart, brunt, blått, grönt och gult. Röda färger ser dock ut att helt ha saknats. Rött är ju också en mycket dyr oxidfärg, som man först på 1930-talet mycket sparsamt använde vid S:t Erik.
    Denna mustiga färgskala är annorlunda än 1920-talets, då den helt saknar inslag av pastellfärger. Den tonade vita tennglasyren - rosa, ljusblått - skulle komma att dominera vid fabriken det följande decenniet,"

    Länk till några keramikalster av henne, i privat samling:
    http://www.agdaosterberg.com/images/...oto/NR%205.pdf
    Senast redigerat av Gideon den 2011-09-14 klockan 19:19.

  2. #2
    Manchester United E.B.s avatar
    Reg.datum
    sep 2005
    Ort
    Nora
    Inlägg
    3 657
    Trevligt alster Gideon! Visst måste det vara Agda, jag tycker att det helt klart är hennes särpräglade teknik. Hittade själv en skål av henne i somras, får ta fram och fota vid tillfälle.

  3. #3
    Intressant artikel och en mycket trevlig skål!

  4. #4
    rörd keramikvän Gideons avatar
    Reg.datum
    aug 2005
    Inlägg
    7 464
    Tack till er båda.
    Själv blev jag, under avskrivningens gång och begrundande, övertygad.
    Det kan bara vara Agda Österberg utfört måleriet på den här ytterkrukan.

    Det finns flera A.Ö. på utspridda trådar, så det är strax dags att samla ihop dem. S:t Eriks lervarufabriker har dock inget eget forum, vilket den borde ha - med sin stora produktion och hängivna samlarskara.

  5. #5
    Seniormedlem prylsnubbens avatar
    Reg.datum
    mar 2009
    Ort
    Saltsjö-Boo, Nacka
    Inlägg
    10 041

    Påskgodis

    Utan tvekan Agda Gideon. Alltså inte hönan men väl Österberg, grattis till det rara ägget att lägga i korgen.

  6. #6
    Seniormedlem Rosas avatar
    Reg.datum
    mar 2008
    Ort
    Stockholm
    Inlägg
    1 544
    Tack Gideon för den intressanta artikeln! Och via länken du avslutade med hittar vi Agda Österberg-sällskapet!

    Även om S:t Erik inte har ett eget underforum så har vi ju den här samlingstråden:
    http://precisensan.com/antikforum/sh...abriker-Upsala Fast den ligger under Upsala Ekeby, Gefle och Karlskrona. Den borde kanske flyttas till Övrigt Svenskt istället?

    Men Agda förtjänar ju en egen tråd också, precis som Hilma!

  7. #7
    rörd keramikvän Gideons avatar
    Reg.datum
    aug 2005
    Inlägg
    7 464
    Ja, Rosa, det var en miss av mig att inte tydliggöra Agda Österberg Sällskapet med länk också.
    http://www.agdaosterberg.com/

    Lägger till ytterligare två alster av A.Ö. som visats tidigare, varav den ena här:
    http://precisensan.com/antikforum/sh...loppisl%F6rdag

    Namn:  St Erik 4.JPG
Visningar: 797
Storlek:  37,3 KB

    Namn:  St Erik 5.JPG
Visningar: 784
Storlek:  31,4 KB

    Namn:  St Erik 6.JPG
Visningar: 774
Storlek:  38,3 KB

    En större modell.
    Namn:  St Erik 7.JPG
Visningar: 783
Storlek:  42,4 KB

    Namn:  St Erik 8.JPG
Visningar: 786
Storlek:  24,1 KB

    Namn:  St Erik 9.JPG
Visningar: 769
Storlek:  25,7 KB

  8. #8
    Seniormedlem simcos avatar
    Reg.datum
    dec 2008
    Ort
    Norrland
    Inlägg
    3 463
    Verkligen trevlig artikel Gideon!

    Snurrorna och prickarna var det som fick mig att tänka på S:t Eriks och Agda Österberg.
    En kanna nr: 418, som jag visat tidigare som har liknande färgsättning som trefotingen.

    Namn:  st eriks.jpg
Visningar: 880
Storlek:  87,1 KB

  9. #9
    Intressant att få läsa om Agda Österberg. Tack för det, Gideon! Och lycka till med forskning om henne och andra keramikpersoner.

    Agda skall, om jag kommer ihåg rätt, även en tid varit engagerad vid Varbergs stenkärlsfabrik. Detta enligt boken om fabriken.

    Bidrar med några bilder på AÖ-keramik från St: Eriks och även ev. AÖ-keramik.

    Den lilla skålen skall egentligen vara en lockskål, men saknar tyvärr sitt lock.

    Namn:  Resize of Agda österberg 008.jpg
Visningar: 706
Storlek:  44,4 KB Namn:  Resize of Agda österberg 002.jpg
Visningar: 688
Storlek:  43,0 KB Namn:  Resize of Agda österberg 001.jpg
Visningar: 676
Storlek:  48,2 KB Namn:  Resize of Agda österberg 009.jpg
Visningar: 676
Storlek:  44,2 KB

  10. #10
    Dessa skålar får räknas som ev. eller kanske t.o.m. troliga AÖ.


    Namn:  Resize of Agda österberg 004.jpg
Visningar: 707
Storlek:  46,3 KB Namn:  Resize of Agda österberg 006.jpg
Visningar: 661
Storlek:  39,5 KB Namn:  Resize of Agda österberg 005.jpg
Visningar: 706
Storlek:  47,2 KBNamn:  Resize of Agda österberg 007.jpg
Visningar: 664
Storlek:  47,8 KB Namn:  Resize of Agda österberg 003.jpg
Visningar: 681
Storlek:  48,4 KB

Ämnesinformation

Användare som tittar på det här ämnet

Det är för närvarande 1 användare som tittar på det här ämnet. (0 medlemmar och 1 gäster)

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •