"Solen glimmar blank och trind", kan jag säga om dagens väder ända från Trelleborg till Degeberga. Och gladorna gladde mig extra mycket eftersom jag äntligen fick skott
på dem. Här är en av dem.
"Solen glimmar blank och trind", kan jag säga om dagens väder ända från Trelleborg till Degeberga. Och gladorna gladde mig extra mycket eftersom jag äntligen fick skott
på dem. Här är en av dem.
p-son
Denna glada ville säkert glädja dig lite extra- du som redan var glad över dagens fynd. Och jag är glad över att du lyckades med såväl glada som fynd.
Tack Tina! Man börjar nästan sjunga " Nu ska vi, nu ska vi vara glada!"Ursprungligen postat av TinaSand
Denna glada ville säkert glädja dig lite extra- du som redan var glad över dagens fynd. Och jag är glad över att du lyckades med såväl glada som fynd.
p-son
Den ser verkligen ut att gliiida fram genom luften.
Kan förstå varför den erhållit sitt namn.
”Namnet givet på grund av fågelns glidande flykt”. Enligt SAOB
Den var inte alltid uppskattad enligt Ficherström 1758: ” Gladan . ., som rensar bort ohyra, men har mycken smak för späda kycklingar, och med sitt skrik bebådar regn.”
Mycket bra fångat P-son.
- - - - - - - - - -
"För mycket av det goda är alldeles lagom."
Också lärde jag mig något nytt, tack vare dig Lars!
För att glädja bl. a Kim visas en f.d sjöduglig båt vid västra stranden i Trelleborg. Den har en, enligt min mening, intressant bakgrund! Efter att tidigare haft sjötomter fick husägarna vid Stavstensvägen i Trelleborg finna sig i att en stor utfyllnad gjorde söder om tomterna för att ge plats åt nya E 6:an. Tydligen hade de flesta sålt sina strandrättigheter men åtminstone en hade låtit bli och villa bygga ett mindre båthus vid den nya kusten. Det blev avslag, men båten fick lov att läggas upp. Båtägaren ordnade dessutom med en brygga, grillplats mm. Trots att båten inte är sjöduglig längre, står den kvar och blev ommålad utvändigt för ett tag sedan. Vid mina hund- och fågelskådarturer längs promenaden är båten ett riktmärke som förhoppningsvis aldrig försvinner.
Senast redigerat av Polsson den 2012-07-23 klockan 18:50.
p-son
Smådjur av allehanda slag hör sommaren till och till ”allehanda slag” hör insekter. De kommer liksom med av bara farten när jag är ute på mina fågelturer och då har jag inte macroobjektivet på någon av kamerorna (vilket jag har när jag ger mig ut för att fotografera just dessa små). Emellertid tar jag kort på dem med annat objektiv eller med lilla kompaktkameran, som nästan alltid ligger i en ficka.
De flesta insekter är fascinerande och jag tycker om dem. Undantaget EN sort, nämligen fästingar. Bild 1-4.
Dessa små jäklar hyser uppenbarligen en förtjusning i mig, en förtjusning som inte på något vis är ömsesidig eller besvaradJag kan visserligen tycka att de är fascinerande såtillvida, att de tycks sitta och lurpassa på mig för att, när jag går förbi, hejdlöst kasta sig från grässtråna och över till mig. Så ock idag. Efter endast 20 minuters strosande i det naturreservat jag ofta besöker, stannade jag till för en fästingkontroll av benen. Trots att jag alltid har långbyxor (jag struntar i att få solbrända ben!) brukar de krypa innanför byxbenen. När jag stannade för kontrollen fick jag för en sekund lite känsla av panik när jag såg hur stor armén var som hade beslutat sig för gemensamt anfall. På mina ljusa byxben fanns ett par hundra – JO, ETT PAR HUNDRA!
Jag undrade hur många av dem som hade hunnit krypa innanför. Skickar med ett par bilder på en fjärdedels byxben nedifrån och upp till knähöjd. Det var lika många runtom på båda benen. Så ni kanske förstår min lilla panikkänsla. Vanligtvis har jag mellan 4- 20 krypande på mig när jag kommer hem och då har jag tagit bort flera under tiden jag har varit ute. Som sagt – jag tycker inte om dem!!! De har givit mig neuroborrelia (inte alls kul – bara kusligt) och vanlig borrelia (mindre kusligt – men inte särskilt kul det heller). I år har jag i alla fall påbörjat vaccination mot TBE för det kändes angeläget att skydda sig mot det, när det nu går att göra. Jag skulle kunna ställa upp som forskningsobjekt när det gäller fästingarnas faiblesse för mig. Hörde på radion för någon vecka sedan en kvinna som forskar på fästingar. Månne man kan kontakta henne?
Jag skulle ha skrivit mellan bilderna om jag bara hade vetat hur man gör.
Bild 5. Här kommer två, lite trevligare kryp, som sliter o släpar på ett byte hem till stacken.
Bild 6. En annan stackare har blivit byte åt en spindel. Den sitter ”vackert” fast i nätet.
Bild 7. När jag satte mig för fikapaus idag fick jag sällskap av en lite grön söting.Han landade på plastpåsen som innehöll min smörgås.
Bild 8. En slända slog sig ner och solade sina vingar.
När det gäller sländor kan jag berätta en liten historia. När jag var liten läste jag mycket, bl a Törnrosa. Jag minns att jag tyckte det var lite kusligt att hon stack sig på en slända och somnade av sticket. När jag sommaren därpå såg sländorna sväva över en liten tjärn var jag ganska rädd för dem, för att de skulle komma och sticka mig. Jag var bara fem och ett halvt år och som barn hade jag ingen aning om, att sländan, som Törnrosa stack sig på, inte var en sådan som jag såg flyga över vattenytan. Inte heller vågade jag berätta för mina föräldrar om min rädsla för jag minns att jag tänkte att de inte skulle bry sig.
Det tog många år innan jag fick kunskap om vad sort slända Törnrosa stack sig på. Rädslan hade tack-o-lov avtagit med åren, mest för att sländorna aldrig anföll och stack mig.
Bild 9 – 10. Man ska dela med sig om det finns en särskilt god blomma. Kan tala om, att när bina blev lite för närgångna, gjorde fjärilen irriterade utfall mot dem.
Jag har sagt det förr – och säger det igen: Att vara ute i naturen är underbart för både kropp och själ. Och några fästingar får man väl stå ut med?!
Hej, Tina!
Tydligen har du något som fästingarna gillar för mig ger de sig inte på. Däremot parasiterar de gärna på våra hundar. Härliga bilder av de små djuren, speciellt de två sista vilka föll mig ordentlig i smaken. Kanske skulle man satsa på ett macro också!
p-son
Vacker gammal motorbåt P-son.
Fascinerande med närporträtt av småkryp. Både de otrevliga och oförargliga Tina.
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Här är veckans sommarbildsrapport från Österbotten
"Fisktärnan sitter och undrar vem det är som paddlar förbi skäret…
medan en Mindre tåtelsmygare ´tassar´ omkring i strandgräset." foto/text G.N./SF
- - - - - - - - - -
"För mycket av det goda är alldeles lagom."
Halå P-son,
Bättre än husvagn. När jag ser sådana här hemmabyggen tänker jag på alla timmar, snickarglädjen och fantasin. Och härligt att det finns rebeller.So long...
Hej, Lars!
Kul bild med fisktärnan. Den där mindre tåtelsmygaren tror jag mig aldrig ha sett. Kanske var den med i visan "Okända djur" av Olle Adolphson?
.................................................. ....
Vet inte om jag har berättat det tidigare. Oavsett vilket är det så att jag under en längre tid har försökt få ett fint skott på en rörhöna i Flaningen i Trelleborg. Emellertid så fort jag börjat ladda kameran, har den försvunnit bland vassen. Gick genom samma plats för några dagra sedan UTAN kamera, hur djävla dum kan man vara. Naturligtvis
stod rörhönan på land med tre ungar. Återvände till platsen några dagar senare. Då upprepades samma som vid det förra tillfället och trots att jag hade kameran med mig, hann de försvinna in i vassen. Gav upp och började iställer mata gräsänderna med bröd. Till min stora förvåning kom rörhönan flygandes mot brödsmulorna någon meter ifrån mig och jag hann skjuta några skott därav detta.
p-son
Det är för närvarande 1 användare som tittar på det här ämnet. (0 medlemmar och 1 gäster)
Behörigheter för att posta
Svara med citat
