Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Skål i lysterglas.Eda?

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • #16
    Ursprungligen postat av gärdsle Visa inlägg
    Eda tillverkade lystrade pressglas under några år i slutet på 1920-talet, men i stora mängder. Med hjälp av tryckluft spred man färgvätska på det fortfarande heta glaset. Den brände då fast i ett mycket tunt skikt på ytan. Processen gjordes i en slags bur, där man höll in föremålet fästat på en puntel undertill. Därför kan se under botten (som då inte blir lystrad) se vilken färg föremålet hade från början. De vanligaste färgerna är den orangea som är den färg man får på klarglas och den blålila som man får på blått glas, men man kan kunde lystra på vilken bottenfärg som helst. Det fanns fler glasbruk i Sverige som lystrade pressglas, bl.a. Elme, men Eda stod utan tvekan för den största volymen. Lystring förekom dock i många länder. USA är metodens uppfinningsland, och i Europa tillverkades mycket lysterglas i England, Tyskland och Finland. Pressglasmodeller är alltid svåra att skilja åt och det gäller naturligtvis även lysterglas.
    Glasen här är precis som Feke säger Blomster och Amerika från Eda, men den mörklystrade vasen tror jag kommer just från Brockwitz, men jag skall gräva vidare och se om detta intrikata pressglasmönster fanns på Eda också.
    Fotade denna hänkelvas på en loppis häromveckan, förundrades över att botten var "naket" blå
    utan den iriserande lysterfärgen. När jag läste detta inlägg ramlade poletten ner. Hoppas nu att
    gärdsle kan identifiera skålen som ett EDA-verk.
    Bifogade filer

    Comment


    • #17
      Ilar till din tjänst! Den metod som Eda använde för lystring innebar att man sprayade lysterfärgen med hjälp av tryckluft över det heta glaset som kom direkt från pressen. Glaset fästes vid en slags platta på skaft undertill och hölls in i en bur samtidigt som man drog i en spak som frigjorde sprayen, vred föremålet så att färgen kom åt överallt utom då på undersidan där plattan satt. Därför är originalfärgen kvar där sprayen inte kom åt. På Eda Glasmuseum har vi vänt några skålar upp och ned i montrarna för att visa just detta. Nu har den här metoden använts på andra ställen också, men kan nog ganska säkert säga, att om föremålet är lystrat under botten kommer det inte från Eda. Detta gäller lystrat pressglas från 1920-talet. På tidigare(c:a 1905) lystrat blåst glas påförde man lysterfärgen på samma sätt som emaljfärg.
      Det blev en avsevärd gasutveckling som vädrades ut ur buren genom ett plåtrör. Det har berättats mig att det fick bytas med jämna mellanrum eftersom det frätte upp. Det är nog inte för inte som det heter giftglas på finska.
      Blanka och blå glas var det man lystrade mest, men man kunde lystra pressglas i vilken färg som helst. Det gjorde man också, eftersom lystern hade den utmärkta egenskapen att den kunde dölja mindre skavanker. Såg pressglasmästaren något sådant ropade han: Lystra´t! och då kutade man till lysterburen med det. Därför dyker det upp föremål som inte ingick i det ordinarie lystersortimentet då och då. Din korg kan vara ett sådant exempel, om den nu kommer från Eda. Den har inte ett mönster som jag känner igen från Eda, men nu är inte pressglas min kakbit, så jag hoppas nån annan vet mer där.
      Såg just att jag skrivit allt det här tidigare, så egentligen kunde jag bara svarat direkt att jag tyvärr inte kan säkert identifiera det som ett Edaglas, men hoppas att någon annan är mer hemma på olika pressglasmönster.
      Last edited by gärdsle; 2020-11-24, 21:22.

      Comment


      • #18
        Skulle tro mest på Fenton glass USA, har sett video men hittar inte nu, visar fotklämman som gärdsle pratar om,
        även lystringen som gärdsle pratar om sker när dom tillverkar sista vasen på videon, men killen i gul tschirt som går åt vänster går tydligen till sprutboxen, lystringen syns ju dåligt för glaset är så varmt, fortsätt titta när första filmen är slut så kommer mycket utav det tekniska, lystersprutning, klämmor, vågkantade mynningar på vasar, superduktig glasblåsare som gör hänkeln på skålar.

        10.13.08 - We toured the factory of Fenton Art Glass in Williamstown, WV. When movie begins, notice the man sitting on a chair - he is just removing a large...

        Hirvi
        Last edited by Hirvi; 2020-11-24, 22:40.
        SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/

        Comment


        • #19
          Stort tack till Er båda, gärdsle och Hirvi. Det är bra att Du tar om gärdsle,
          det underlättar för oss som har behov av upprepningar för att något litet
          ska fastna.......
          Apropå utropet "lystra´t" när det är sekunda eller "ankômmet" så kommer
          jag osökt att tänka på den starka kryddningen på mat från varmare länder
          som ju ofta sägs häröra från att t.ex. köttet i köttgrytan börjar bli lite, ja
          just "ankômmet" och därför behöver "kamoufleras" vad gäller smaken.
          Till Hirvi vill jag rikta ett tack för instruktivt "klipp", Fenton ligger nog bra
          till som tillverkare om det inte är en sekunda blå hänkelvas från EDA som
          fått lystra till pressglasmästarens order "Lystra´t".
          För övrigt är inte dessa glas min cup of tea heller, glaset talar för sig självt
          utan extra bling-bling anser jag.

          Comment

          Working...
          X