Stämpel på liten slev av okänt material

[hose]

& er meget usædvanlig - mester var en mand som drev sin forretning. Han var alene med svende, lærlinge og drenge. Men det var ham som var medlem af lauget.
Flødeske er en nødvendighedsartikel omkring Chr VIII stil - stilblandingsperioden, jeg vil sige 1880 fremad ind til 1920.
I Bøje er der mange stempler, men helt sikkert under 50% af de eksisterende. Mange mestre mangler helt og andre optræder kun med få stempler.
1864 til 1920 så er Tønder tysk. før og efter dansk. Så vi skal i Rosenberg mm
& Son auch möchlich.

jeg har mere sølv med 1 stempel end med flere. Danskerne tror at det er pletsølv og så snupper jeg den ene perle efter den anden.

[Qrt.S]

Som svar på "blånade material" kan sägas att veterligen endast silver och försilvrat. Vad som hänt är, att silvret reagerat med svavlet i luften och sulfiderat (inte oxiderat). Om du inte snart putsar blir föremålet nattsvart och då är det inte mera så enkelt att få det att skina som fullmånen över vattnet. Putsa med vanligt silverputs utan slipmedel.

[Gamla ting]

& er meget usædvanlig - mester var en mand som drev sin forretning. Han var alene med svende, lærlinge og drenge. Men det var ham som var medlem af lauget.
Flødeske er en nødvendighedsartikel omkring Chr VIII stil - stilblandingsperioden, jeg vil sige 1880 fremad ind til 1920.
I Bøje er der mange stempler, men helt sikkert under 50% af de eksisterende. Mange mestre mangler helt og andre optræder kun med få stempler.
1864 til 1920 så er Tønder tysk. før og efter dansk. Så vi skal i Rosenberg mm
& Son auch möchlich.
jeg har mere sølv med 1 stempel end med flere. Danskerne tror at det er pletsølv og så snupper jeg den ene perle efter den anden.

Tusen tack, Hose! Så då är det en silversked jag har?? När togs designen "Gammel Dansk" i bruk? Det vore kul att få veta det och också vem som ritade den.

[Gamla ting]

Som svar på "blånade material" kan sägas att veterligen endast silver och försilvrat. Vad som hänt är, att silvret reagerat med svavlet i luften och sulfiderat (inte oxiderat). Om du inte snart putsar blir föremålet nattsvart och då är det inte mera så enkelt att få det att skina som fullmånen över vattnet. Putsa med vanligt silverputs utan slipmedel.

Tack för informationen! Här handlar det dock varken om silver eller försilvrat. Det är ett tungt "plåtmonster" på fot som är både pressat och stansat i en/flera formar och som har ett "krussidulligt" mönster. Inte en enda stämpel finns.
Jag får helt enkelt ordna ett foto, fast kanske inte ikväll.

[hose]

Qrt.S et dansk bystempel er iøvrigt et legalt sølvstempel.

Dobbeltriflet tages ibrug 17?? men glem alt om det - flødeskeer er stilforvirringsperioden.

[Qrt.S]

Ja, att vara oense med Hose beträffande dansk silver är kanske inte så fiffigt Trots detta undrar jag över följande:
Sleven är med ganska stor säkerhet från början av 1900-talet. Vad jag nu fått för mig är, att 1888 introducerades en ny silverlag i Danmark. Den trädde i kraft 1893 och krävde att alla tillverkare av guld- och silverföremål skall stämpla med sin mästarstämpel och ytterligare stämpla en haltstämpel. Men att låta slå en officiell kontrollstämpel var frivilligt. Nu finns det ingen haltstämpel på sleven men nog en mästarstämpel.

Är de sålunda silver eller inte? En helt annan sak är sedan den huruvida danskarna gav blanka gomorron i lagen och stämplade hur som helst, då kan sleven vara av guld och ha ett försilvrat skaft hahahahaaaaaaaaaa!

[Kaptenen]

& er meget usædvanlig - mester var en mand som drev sin forretning. Han var alene med svende, lærlinge og drenge. Men det var ham som var medlem af lauget.
Flødeske er en nødvendighedsartikel omkring Chr VIII stil - stilblandingsperioden, jeg vil sige 1880 fremad ind til 1920.
I Bøje er der mange stempler, men helt sikkert under 50% af de eksisterende. Mange mestre mangler helt og andre optræder kun med få stempler.
1864 til 1920 så er Tønder tysk. før og efter dansk. Så vi skal i Rosenberg mm
& Son auch möchlich.

jeg har mere sølv med 1 stempel end med flere. Danskerne tror at det er pletsølv og så snupper jeg den ene perle efter den anden.

Boken som skulle behövas är Hubert Stierlings "Goldschmiedezeichen von Altona bis Tondern" från 1955, men ej heller här är det säkert att stämpeln finns. Jag håller det för troligt att sleven är från den tyska perioden 1864-1920. Vi vet också att den tyska stämplingslagen skall gälla för Nordslesvig från 1 januari 1888. Min magkänsla säger 1800-tal.

Men, vi befinner oss i gränstrakter, där det bevisligen har bearbetats underlödigt silver.

Ja, att vara oense med Hose beträffande dansk silver är kanske inte så fiffigt Trots detta undrar jag över följande:
Sleven är med ganska stor säkerhet från början av 1900-talet. Vad jag nu fått för mig är, att 1888 introducerades en ny silverlag i Danmark. Den trädde i kraft 1893 och krävde att alla tillverkare av guld- och silverföremål skall stämpla med sin mästarstämpel och ytterligare stämpla en haltstämpel. Men att låta slå en officiell kontrollstämpel var frivilligt. Nu finns det ingen haltstämpel på sleven men nog en mästarstämpel.

Är de sålunda silver eller inte? En helt annan sak är sedan den huruvida danskarna gav blanka gomorron i lagen och stämplade hur som helst, då kan sleven vara av guld och ha ett försilvrat skaft hahahahaaaaaaaaaa!

[Qrt.S]

Min magkänsla säger annat, "nysilver" från 1900-talets första hälft alternativt ett relativt nytt nysilverföremål.

[hose]

Stempel forordningen siger at der skal være 4 stempler. Mester, måned (skat), by, guardein. Der stemples ikke lødighed for den skal være 13½.
I 1813 går Danmark bankerot (fallit) oh mønten er ned til 4 lødig.
13½ lødig er møntens lødighed - derfor skal sølv holde samme.
3Ved bankerot tillades lavere lødighed som skal stemples. Typisk 11 lødig - 11L det er de almindeligste stempler.
I mange byer er der 1 eller 2 sølvsmede. Ingen guardein og ingen bystempel. Så sølvsmeden stempler accordingly. Han stempler med eget stempel.
Der skal være 4 stempler, men det håndhæves kun sjældent.
3 tårne er bymærke for København. De følgende stempler viser legale sølvstempler.
Vi har ingen katfott - de 3 tårne+årstal er kun københavn. Aalborg har 3 tårne med 3 bølgelinier under. kalundborg har 5 tårne, der er byer som har et skib, andre har en bygning, eller måske en bro. Odense har en fransk lilie. Fisk, dyr, mennesker. Nogle byer har bynavn skrevet med bogstaver.
Der er ingen generel regel. Her er eksempler på bystempler.