Töreboda vas "ovanlig" stämpel?

[Bengt H.]

Förbryllande med denna fina keramik från Töreboda!

Kan det möjligen vara en produktion från 1920-talet ändå.

Någon som har koll på det här med tidpunkter för olika stilar?

[E.B.]

Tyvärr är det ett blankt papper för mig, men oj vad trevliga de är! Här är en grupp som står och gottar sig på jobbet. Vi måste nysta vidare och komma till en lösning.

[Bengt H.]

Väldans vad fint och trevligt du har på ditt kontor, EB!
Förstår att du trivs där.

För att belysa en trolig keramiktillverkning i Töreboda under 1920-talet återger jag här något om de personer som fanns kyrkobokförda vid Fabriksgatan i Töreboda enligt församlingsboken för Björkängs församling perioden 1919-1931.
Vid Fabriksgatan fanns från omkring slutet av 1870-talet en kakelfabrik, vilken dock brann ned 1907. Dessutom var där i närområdet ett tegelbruk med samma ägare.
Från församlingsboken 1919-1931:
Förutom en del tegelarbetare fanns där fortfarande kvar någon kakelformare och kakelarbetare.
Som fajansarbetare antecknades vid Fabriksgatan 3, 5, 7 följande:

Axel Gustaf Volmar f. 1898. Bosatt där 1922-24. Både före och efter dessa år fanns han bosatt på andra adresser i Töreboda.

Karl Olof Gudmundsson f. 1886 i Gävle. Från Motala 1920, återvände dit året därpå. Han kom senare att etablera sig i Köping http://precisensan.com/antikforum/sh...K%F6ping/page2

Karl Oskar Andersson f. 1881 i Värsås. Från Fägre 1922, åter dit 1923.

Knut Axel Eugene Kloow f. 1891 i Nevishög, Skåne, Inflyttad omkring 1923.

Vid Fabriksgatan 7 har överskriften ”Kakelfabriken” blivit överstruken och ersatta med ”Keramikfabriken”

Kakelfabrikens ägare och disponent Marcusson-Ståhl bosatte sig 1919 på annan plats i Töreboda.

Detsamma gjorde far och son Schnell , vilka båda titulerades verkmästare. De väntade dock till 1924 innan de flyttade.

Fajansarbetare:
Nils Folke Bohlin f. 1904 i Enköping. Från Husby-Ärlinghundra (Sigtuna?) 1920. Annan plats i Töreboda 1922.

Anders Olof Larsson f. 1866 i Hedesunda (Gävleb.). Från Visby 1922. Övertog ”Pottelerius” verkstad i Laholm 1925.

Dessutom fanns där keramikern August Wilhelm Olsen f. 1855 i Köpenhamn. Från Fässberg (Mölndal) 1919. Avled 1921. Dottern Anna Olsen, f. 1883 i Stockholm, kom tillsammans med modern att flytta till Gävle där hon blev formgivare vid BoFajans.

Från början av 1930-talet kallades verksamheten vid Fabriksgatan 7 för ”Lervaruindustrien”.

Om den keramik som visats på denna tråd kommer från "Keramikfabriken" vid Fabriksgatan 7 är ju dock fortfarande mycket osäkert.

[E.B.]

Jadu Bengt, där finns det lite att börja med och grävavidare i. Tackar!!

[Lars M]

wasistdas har startat tråden med en vas med nr 50. Här är också en med nr 50 men utan stämpel från Töreboda. Den har också en annan färgsättning. Men med samma art deco. 25 cm hög.

[Lars M]

För dokumentation en Töreboda nr 76. Det skulle vara spännande om man fick se hela nummerserien

[Pani]

Har någon länkat till den här artikeln tidigare? Bengt H. efterlyser:

https://mariestadstidningen.se/toreboda/2017/04/10/efterlysning-om-torebodagods

[Lars M]

Säga vad man vill men formspråk och färgsättning är konsekvent i keramiken från Töreboda. Här en vas med nr 75/1. 10,5 cm hög.

[Lars M]

Töreboda 150

Inte varje dag eller ens varje år man stöter på en Töreboda! Här dock en burk med lock eller bonbonjär med tidstypisk dekor från 1920 - 30-talet.

[Äjth]

Inte varje dag eller ens varje år man stöter på en Töreboda! Här dock en burk med lock eller bonbonjär med tidstypisk dekor från 1930-talet.

Väldigt läcker Art Deco bonbonjär.

[Bengt H.]

Mycket fin bonbonjär eller lockskål som du fyndat Lars! Gratulerar till det!

Jag har ju tidigare spekulerat angående denna tillverkare och fortsätter här med det.
Min spekulation är att tillverkaren av denna keramik var ett företag som benämndes AB Töreboda Lervaruindustri, vilka tog över lokaler efter Töreboda kakelfabrik. Vidare i spekulationen är att detta företag var en ”parantes” mellan svågrarna Bouvin och Möllers keramikföretagande med AB Nya Terracotta i Mölndal (Fässbergs församling) och Keramisk Konst i Orsa.

Underlaget till spekulationen är följande: I husförhörslängden för Björkängs församling (Töreboda) ändrades omkring 1920 överskriften för det område där kakelfabriken hade sina lokaler från ”Kakelfabriken” till ”Keramikfabriken”, och 1919 blev en S. Möller ägare till fabrikslokalerna.
Samma år inflyttade porslinsmålaren och keramikern Wilhelm Olsen till fabriksområdet tillsammans med sin hustru och dottern Anna, vilken även hon titulerades som porslinsmålare och keramiker. Anna Olsen skulle senare arbeta som keramikmålare och formgivare vid BoFajans i Gävle. Familjen hade innan flytten till Töreboda varit bosatta i Fässbergs församling (Mölndal)
Något år senare anlände även en del så kallade fajansarbetare till fabriken, de flesta närmast från Gävle. Några namn: Anders Larsson (senare Laholm) och Karl Olof Gudmundsson (senare Köping).

Under fjolåret var ju Kungliga bibliotekets digitala tidningsarkiv fritt tillgängligt några månader, och jag letade då efter uppgifter om Töreboda Lervaruindustri. Det mesta jag kunde hitta var att AB Töreboda lervaruindustri under olika år kallade till bolagsstämma på ett hotell i Göteborg. 1925 meddelades dock att bolagsstämman skulle hållas i Orsa.
Detta år gick också företaget i konkurs.

1919 gick AB Nya Terracotta i konkurs och några år in på 1920-talet startade Keramisk Konst i Orsa med Sune Möller (och förmodligen även Ture Bouvin i kulisserna) som ägare.

[Lars M]

Tack Åjth och Bengt H!
Jag vet inte om siffrorna är en löpande nummerserie och i så fall med ett ordentligt skutt upp till 150. Alla tidigare som jag sett är tvåsiffriga. Hur som helst är det en konsekvent formgivning och dekormålning i den tidens "högsta mode" Och Bengt lyckas ju leda i bevis på ett övertygande sätt hur allt hänger ihop! Gratulerar!