Små glas 1800-tal?

[Hirvi]

Glastermer

Orenheter i glasmassan kallas lite olika här på PES! "Detta gäller i (glasmassan!)En (slira) blir en grov ögla i glaset! (Rampigt) längre ränder som går med i glaset, ej så grov som in slira! (Lusit) då är det mycke små blåsor i hela glasmassan, man kunde få vänta någon halvtimma på morgon innan glaset var blankt (var språket). Sten i glaset, något som inte smält ut i glasmassan! Andra föroreningar kunde komma från pipor mm, ex att tappa färgat glas i någon annans degel där dom jobbade på acord, då låg man illa till! Pressglas med puntelmärke, var ju för att värma in pjäsen på nytt i lunsen (ugn) det blev skägg i skarvarna på slitna formar då försvann det! Puntelmärke på äldre glas typ snaps-vinglas, då med puntelspiken sittande i botten värmdes överflödigt glas in i (lunsen) och sedan klipptes överflödigt glas bort med en sax, värmdes ytterligare och formades! När kom gasen? när puntelmärket försvann då sprängdes överflödigt glas bort i sliperiet och sedan värmdes kanten på en värmemaskin med gaslågor, ni får fråga om jag uttryckt mig otydligt! Ingemar N

[Äjth]

Trevligt och informativt Hirvi. Tack för att du delar med dig. Vet du när man slutade med ett mönster över puntelmärket på pressglas?

[Hirvi]

Om det var pressglas med mönster i botten på formen (foten) och puntelmärke, då blev ju alltid p märket kvar på mönstret, på en slät fot om den inte var för sårig av punteln, kunde man slipa en stjärna mm eller rundslipa en försänkning under foten, när detta mode försvann vet jag inte,kanske någon gång början av 1900 talet, punteln kommer aldrig att försvinna, studiohytter mf använder den dagligen! man får inte bli lurad och tro att allt är gammalt med puntelmärke, jag har sett folk på loppisar riva åt sig och sagt att det är gammalt. (Puntelvarning)! Ingemar N

[Kolmårdstrollet]

Tack för fin information. Här kommer botten på glasen. Visserligen är ett sårigt puntelmärke knappas garanti för att glas är gammalt, men de här tror jag på.

[FBQ]

Tack hirvi för hjälpen med förklaringen. Jag hade fel namn på "ränderna" glasmassan, rampor skall det vara, inte sliror.
Jag tror också att dina glas är gamla kolmårdstrollet. Det är 1850-60-talsmodell på de flesta - möjligen har pressglaset med låtsasfacetter lite yngre form. Fast glasen kan ju ha tillverkats lite senare för det - många finns ju kvar länge vid sidan om mer moderna.
Andra glaset från höger har en fot tycker jag t. o. m. liknar lite tidigare glas 1830-40-talet.
Fast glasexperterna här får väl korrigera mig om jag har fel.

Jag tänkte alla fall visa exempel på vad jag menade med äldre glas utan puntelmärke: glaset på bilden saknar helt puntelmärke - men kanten är ändå driven.
Hirvi kanske kan förklara närmare varför glaset saknar puntelmärke?

[Hirvi]

Märket i botten ser det ut som ett klipp med sax i för kallt glas eller vad tycker du, det ser ut som foten är ganska tjock, eller ser det bara ut så? ibland är det svårt när man inte har glaset i hand! Ingemar N

[FBQ]

(lite svårt det här med användar namn, skall jag kalla dig Hirvi eller Ingemar )
Jag törs nog inte säga något om hur det hela är gjort. Jag har väl sett en del glasblåsning, och annars läst mig till en del om hur det går till, men insatt i själva arbetet.
Foten är mycket riktigt ganska tjock och liknar en trissa eller mynt med jämt avplanad kant. Den här typen av fötter var moderna på 1850-60-talet. Jag antar att man jämnat till foten på dem med någon typ av sax, fast jag vet ju inte exakt hur arbetet gått till.
Jag visar ett facettslipat glas med samma typ av fot - i det här fallet med tydligt puntelmärke.

[Hirvi]

Vi kör väl med Hirvi det är lättast! Lägger med ett par dåliga bilder på två gamla fotsaxar, fotar med telefon! Dessa fötter som ser ut som dom har tillplattad kant, då har det tydligen varit urtaget som en form i bladet på fotsaxen, sedan trycktes båda bladen ihop under drivningen (snurrningen) då fyldes hålrumet ut, på en såpas tjock fot skulle man kunna använda en typ av klämma runt foten för att sedan jobba med kupan, i Fåglavik hade vi några sådana klämmor på en järnstång. Fotsaxarna på bild, där blev det en tunn fot, det var väl vanligast! Frågar igen, när ni tror att man började använda gas i Sverige,då skulle man ju tro att puntemärket försvann på vissa glas! (kanten värmdes då i sliperiet). Hirvi

[hose]

Jag tänkte alla fall visa exempel på vad jag menade med äldre glas utan puntelmärke: glaset på bilden saknar helt puntelmärke - men kanten är ändå driven.

Dit glas behøver ikke at være særlig gammel. Glasset hedder Tøndeform på nogen værker og Baril på andre. I Danmark udgår den form så sent som 1923.
Holmegaard udbyder glasset i prislisten fra 1853 - jeg ved ikke hvor tidligt de laver dem, men jeg synes at det er imponerende at formen fremstilles i 70 år. (eller mere)

[FBQ]

Det verkar som danskarna har varit mer konservativa i sina glasmodeller, eller så gäller det bara vissa glastyper
Du har inte någon bild från priskuranten 1923?
Den gamla, nu försvunna redogörelsen på AP utgick i alla fall från en dansk bok om glas, och jag har fått för mig att glas med tunnformad cuppa och knapp på benet av den här typen har varit vanligare i dannmark, så mina glas kanske är danska?

Eftersom vi började med formblåsta glas tänkte jag ta med två formblåsta karaffer också.
Hose och jag har pratat om formblåsta karaffer förrut, och någon annan, vars signatur jag inte minns visade en jättetjusig dansk sådan dekorerad med blomstermålning - då är ju mina mycket simplare. Vad jag förstod så tillverkades den typen av karaffer så sent som på 1870-talet i dannmark (jag talar nu om en släkting till den vänstra av karafferna på bild). Inte tillverkades väl den här typen av karaffer så sent i Sverige?
Den högra karaffen tog jag mest med som ett exempel på att formblåsta karaffer har gjorts även senare - den hade ju annars också kunnat varit med i vår jugendparad

[FBQ]

Glömde frågan om gasen - fast egentligen vet jag väl inte så noga.
Den sprängda och värmda kanten skall väl ha "uppfunnits" omkring 1870. Fast kan det ha gjorts med gas?

Jag har inte så många glas gjorda med den här tekniken - fast det här rhenvinsglaset tror jag väl kan vara 1800-tal?
Annars är det väl mest vinglas man gör på det här sättet - tillbringare, skålar och annat görs väl även forsättningsvis mest på traditionellt sätt?
Jag upplevt det som man på senare tid snarast har gått tillbaka till driven kant och synligt eller bortslipat puntelmärke - skall man betala för handblåst glas skall det se hantverksmässigt ut - annars är det inte intressant. Fast det var väl det som Hirvi var inne på.

[hose]

Jeg har ikke priskuranten. Mine oplysninger stammer fra Dansk Glas 1825 til 1925.
Tønneformet fastblæst lavet på flere glasværker gennem mange år, men en tidlig model.
Jeg tror at du har ret i at vi holdt fast i formerne længere end sverige gjorde.

[LasseC]

Lägger in en bild på mina gamla snapsglas. Där finns ett som också har en lilaton.
Man kan se på flera av dem att de förmodligen är klippta som Du säger Hirvi.
Man kan ganska tydligt se att glasen har bliviy invärmda och kanten har formats jämn. På några glas ser det ut som om de blivit för mycket värmda och benet har vridits. (formskarven är vriden)
mvh Lasse

[A.F]

Bara för att en modell har hängt med vi säger ifrån 1830 och fram till 1930
så kan man ju se ungefär om de är gjord 1850, 1870 eller 1900.

Man kan ju inte titta i en bok och säga att modellen gjordes 1850 till 1920 och
den kan vara gjord när som helst under tiden.
Man måste ju titta lite på glasets former och förändringar under årens lopp.

Ett bra exempel är den sista inlägget av LasseC, de två glasen längst till
höger i hans rad är samma modell som gjorts i Sverige under ja nästan
100 år, titta på de två så ser ni säkert att det skiljer i ålder på dem.

[Hirvi]

Tänkte bara tillföra som FBQs glas med lite tjockare fot (driven) tillplattad kant, om man mäter med skjutmått på fotens bredd, så bör dom vara ganska lika breda om du har flera och gjorda med samma fotsax.Men dom vanligaste drivna fötterna bör ju vara med en sådan fotsax som jag visade på bild tidigare, då ytterkanten blir ganska tunn, om ni mäter era glas som ni tror hör ihop, då bör bredden kunna variera med några mm, ex, förmycke glas pålagt på benet till fot! och man klämmer för hårt på fotsaxen under drivningen blir foten bredare på det glaset, det var känslan som avgjorde och talar om att det var hantverk, kan vara kul för er att kolla på era glas! tala gärna om variationer. Hirvi.