Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Andersson & Johansson (A&J), Höganäs

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • Ursprungligen postat av Bengt H. Visa inlägg
    Tack så mycket för upplysningar och omdömet om min vas, Prylsnubben!

    En "OJ" är verkligen något att drömma om. Men chansen att hitta en sån är nog inte stor. I varje fall inte här uppe 100 mil från Höganäs.
    Chansen är inte speciellt stor här nere i Nordvästskåne heller kan jag meddela.
    www.starkeld.com

    Comment


    • Ursprungligen postat av Gideon Visa inlägg

      Kanske var det så att herr Andersson som drejade och vek, lät skålen vänta över nyårshelgen på att glasyrmästaren Johansson skulle återvända och blanda till ny färg.
      Han mådde nog inte bra den dagen han uppenbarade sig i verkstaden.

      Marmorerat och stänkt, var det tänkt och från sidan gick det ju bra. Men sen blev det snärjigare. Kanske band han, med darrande händer, fast sin pensel rakt ut från bröstet, böjde sig fram och siktade in sig på skålens inre...........

      Jadå, både jag, simco och många fler pesare har sett den handlaren begära både en och två tusenlappar för bedagade verk av A&J:s 1910-tal.

      [ATTACH]109293[/ATTACH]
      He, he! Det skulle från början bli en lyckoklöver, och grönfärgen fick det ju absolut inte snålas på. Men att tappa hela färgpytsen inuti skålen var ju säkert inte meningen. Att sedan försöka vispa runt färgen, med pensel från bröstet måste ha varit svårt och frammanat de kväljningar som prylsnubben pratar om. Men den är "one of a kind". Ta med den till antikmässa nästa gång och låt den andre säljaren bli grön av avund.

      Comment


      • OJ,oj! Att de första föremålen skulle vara märkta OJ har gått mig helt förbi!
        Är det någon som visat något sådant föremål eller märkning?

        I likhet med Bengt H. och Larspeter antar jag att det är tämligen svårt att finna någon sådan. Men det skulle vara kul att se en bild. Håller med om att Bengts vas verkligen är vacker.

        Comment


        • Ursprungligen postat av simco Visa inlägg
          OJ,oj! Att de första föremålen skulle vara märkta OJ har gått mig helt förbi!
          Är det någon som visat något sådant föremål eller märkning?

          I likhet med Bengt H. och Larspeter antar jag att det är tämligen svårt att finna någon sådan. Men det skulle vara kul att se en bild. Håller med om att Bengts vas verkligen är vacker.
          Finns t.o.m. i Nyströms kära Simco. Men för Dig och för alla som till äventyrs inte har tillgång till nämnda bok så, håll till godo............
          Johannes Olofsson och Sigfrid Johansson 1909-10, varefter Johannes Olofsson ersattes av Karl Andersson 1910, så ska det vara.
          Bifogade filer
          Last edited by prylsnubben; 2012-01-13, 23:46.

          Comment


          • Ursprungligen postat av prylsnubben Visa inlägg
            Finns t.o.m. i Nyströms kära Simco. Men för Dig och för alla som till äventyrs inte har tillgång till nämnda bok så, håll till godo............
            Johannes Olofsson och Sigfrid Johansson 1909-10, varefter Johannes Olofsson ersattes av Karl Andersson 1910, så ska det vara.
            Stämmer bra det, och jag kan bara inte låta bli att citera ur häftet "Samtal med krukmakare i Höganäs", som gavs ut 1960 (och som för övrigt ägts av Vingedal himself, som gåva av fabriken, fullklottrad med blyerts av densamme) och det är Karl Andersson som pratar, utan att andas ett ord om Johannes Olofsson:
            "- Hur gick det till? Vi började nere vid Sundet. Där hade vi en liten fabrik. Egentligen startade Johansson redan 1909 medan jag tog en kurs på Krooks Handelsskola i Hälsingborg. Nästa år i oktober slog vi oss ihop. Jag hade aldrig drejat förut så det fick jag lära mig. Johansson skötte glasyrerna. Först gjorde vi hushållskärl av samma slag som Höganäsbolaget. Vi arbetade under mycket blygsamma förhållanden och hade svårt att dra oss fram under de första åren. Lite stengods gjorde vi som sagt också. Men det var enkla vaser utan någon modellering. För att få inkomster..."
            Last edited by Gideon; 2012-01-14, 00:33.

            Comment


            • Oj, Tack så mycket prylsnubben & Gideon!!!!

              Nu får jag bakläxa! Jag äger Nyströms och har totalt missat att registrera detta.
              Intressant att få läsa Karl Anderssons berättelse! Bestod Johannes Olofsson Sigfrid Johansson produktion enbart av hushållsgods, eller tillverkade de bruksgods som vaser och annat också?

              Comment


              • Det står faktiskt ingenting om vad Olofsson och Johansson tillverkade, innan O. försvann och Karl Andersson kom i oktober 1910. Det skulle vara mycket bra, om bilder på det fåtal föremål, stämplade OJ, kunde visas. Var finns de?
                Genomgående, i hela häftet, nämns O. inte med ett ord.
                Han finns med i Höganäsbolagets lista, och där kan man se ett avbrott från 1909 till 1917:
                JO 2063 Johannes Olofsson 1885 1907-09, 1917-52

                Dock kan man se en förklaring till Olofssons kortvarighet, på sidan 11 i Marie Rehnbergs utmärkta bok "Höganäs Keramik" (2003), som varmt rekommenderas:
                "Situationen under den ´lilla revolutionens år´ drev slutligen glasyrmästaren Sigfrid Johansson till beslut, Han fick till en början den duktige stortygsdrejaren Johannes Olofsson med sig. Som familjeförsörjare hade Olofsson emellertid ett ekonomiskt ansvar som gjorde att han inte ansåg sig kunna fortsätta äventyret, utan han ersattes året därpå av Karl Andersson, som också kom från Bolaget."

                Det är lika bra att återge vad som står i häftet, före stycket som jag skrev av i mitt förra inlägg. Den är mycket intressant och fascinerande, även om eventuellt hushållsgods det första året inte beskrivs:
                "Vi är bara en liten länk i Höganäs historia, säger Gösta Sigfridsson. Allting här bygger på stenkol och lera. Lera och eld, det är keramikens element.
                På bordet framför oss står en av Andersson & Johanssons honungs-ocker-gula ´Old Höganäs´-pjäser. Enkel och klar i formen, traditionell på ett modernt sätt.

                -Den här, fortsätter han, är resultatet av femtio års verksamhet inom vårt företag, Vi har kommit tillbaka till de uttrycksmedel, som är naturliga för Höganäs och som tillämpats här under mer än ett århundrade. Gå ner på Höganäs lilla fina museum och se på 1800-talsgodset. Det var där vi fick uppslaget till ´Old Höganäs´.
                -Varför tog vi upp denna linje? Det var utställningen i Hälsingborg H 55 som var den direkta anledningen. Vi tyckte så mycket om den gula färgen på de gamla sakerna. Det var en grund att bygga på för en ny kollektion till utställningen.

                Vi gjorde några små prover, som vi visade för Svenska slöjdföreningen. De uppfattade genast att detta var något speciellt, något att bygga vidare på. Det gjorde vi också och satsade hårt på att få fram en rikhaltig uppsättning. Det blev en utställningssuccé, åtminstone i pressen. Men att sälja visade sig vara svårare, marknaden var icke mogen. Vi sålde ingenting av ´Old Höganäs´ under försäljningsresorna under de följande åren. Men så slog det om. Efterfrågan blev så stor att vi fick svårt att klara alla orderna. Allra helst som vi måste arbeta med en annan lera än den som vi var vana vid. Det vet man ju, hur svårt det är att ha två olika leror samtidigt i en fabrik. Nå, det gick. Nu upptar ´Old Höganäs´ större delen av vår tillverkning.

                Detta sade Gösta Sigfridsson. Men jag som hade känt hans gamle fader, Sigfrid Johansson, och mindes honom i glasyrverkstaden bland tusentals numrerade små stengodsbitar med glasyrprover i alla färger och förtoningar, frågade honom om stengodset. Var det inte också en klar produktionslinje, som företaget följt under hela sin tillvaro?

                -Jo, det är riktigt, sade den äldre av männen vid bordet, stengods har vi gjort från början. Sigfrid Johansson hade ju varit glasyrmästare hos Höganäsbolaget innan han slutade där, och glasyren var nog det som intresserade honom mest. även om han, som vi andra, fick syssla med enklare och vardagligare ting. Faktiskt var stengods det första som företaget tillverkade. Vi har egen tradition att slå vakt omkring där.

                Det blev en paus och jag såg på männen runt bordet.
                Den äldre, Karl Andersson, som talat nyss, en trygg starklemmad skåning, hade varit med från början som drejare, som räkenskapsförare, som mekaniker, som outröttlig allt-i-allo. Vid hans sida formgivaren, den konstnärlige ledaren John Andersson, som endast några år efter starten kom direkt från skolan in i jobbet och liksom sin namne delat mödorna i företagets svårare och bättre tider.
                -Stengodset är en lyxvara, säger Sigfridsson, och det är märkvärdigt att vi hela tiden kunnat följa den linjen. Hushållsgods och lyxvara, det är faktiskt signaturmelodin idag. Men först sedan vi byggt upp den nya fabriken på 40-talet och skaffat oss en koleldad flamugn har det blivit allvar med stengodset. Det var ett lyckokast att bygga en flamugn.
                De elektriska ugnarna ger mera uniformerade glasyrer. Flamugnen kan bereda smärtsamma överraskningar och föra med sig många förluster för fabrikanten - men när det lyckas, vilken skönhet får icke glasyren, vilken individualitet får icke varje pjäs. Här har John tagit upp pappas verk och lyckats skapa sig en egen konstnärlig uttrycksform.

                -´Old Höganäs´, det för tankarna tillbaka. Om man undantar lite fiske och sjöfart så kan man väl sätta likhetstecken mellan det gamla Höganäs och Höganäsbolaget?
                -Jo, det vill jag lova. Före 1909 var vi alla beroende av bolaget, svarar Karl Andersson. De flesta var anställda där, vi fick våra förnödenheter genom bolaget, ja, skulle man gifta sig var det bäst att be om lov först. 1909 var storstrejkåret, vi kallade det ´lilla revolutionens år´. Då slutade Sigfrid Johansson och jag vår tjänst i bolaget. Folk trodde inte vi var normala, att försöka starta någonting på egen hand. Både hans och min far hade ju tjänat under bolaget."
                Last edited by Gideon; 2012-01-23, 20:12.

                Comment


                • Vad menar dom med "Old Höganäs" undrar vän av ordning. Dom pratar väl inte om stengodsserien "Old Höganäs" som lanserades på H 55. http://www.google.se/search?q=old+h%...w=1440&bih=738
                  Last edited by prylsnubben; 2012-01-23, 19:38.

                  Comment


                  • Ursprungligen postat av prylsnubben Visa inlägg
                    Vad menar dom med "Old Höganäs" undrar vän av ordning. Dom pratar väl inte om stengodsserien "Old Höganäs" som lanserades på H 55.
                    Det är bra att vara noga, bäste herrn, till och med petnoga när det gäller historieskrivning.
                    Du ger mig anledning att åter plita, med synsvaga och slutkörda ögon, ner de rader som finns i inledningen av sagda häfte, så att berättelsen förklarar vad "Old Höganäs" har med fabrikens första år att göra.
                    Samtalet relaterar faktiskt fram och tillbaka i tiden, under läsningens gång, från pärm till pärm, men det sättet ökar också upplevelsen till en behaglig läsnivå.

                    Då går jag in och lägger till i det förra inlägget.
                    Tack, prylsnubben.

                    Man kan inte låta bli att undra: Vad gjorde Johannes Olofsson under åren 1910 till 1917?
                    Last edited by Gideon; 2012-01-23, 20:13.

                    Comment


                    • Tack snälla Gideon, Du är en baddare värd ett skönt ögonbad.

                      Comment


                      • Tusen Tack för utförlig information!

                        Verkligen intressant läsning! Tack för att du tagit dig tid att skriva ner allt detta! Jag undrar också hur produktionen såg ut och varför det nämns så lite om Johannes Olofsson.

                        Jag undrar även över OJ-loggan som har tillägget Höganäs under, och varför man valde att ta bort "Höganäs" i de tidiga AJ stämplarna som var ristade. Senare tog man ju tillbaka detta tillägg.

                        Spännande med O&J och A&Js tidiga verksamhet!

                        Comment


                        • OJ vad kul, men UJ vad ont i ögonen han fick stackars Gideon, AJ........

                          Comment


                          • Du är ju för rolig du!

                            Comment


                            • Mycket roligt.

                              Hur som helst, i den här länken http://www.hoganasmuseum.se/sidor/mu...n_historik.htm ser vi samma stämpel som prylsnubben visade, men också något annat som inte uppmärksammades.

                              En uppförstoring ger vid handen att det också står 2 L ovanför, vilket innebär att den tidiga fabriken bland annat tillverkade krukor eller krus.

                              Click image for larger version

Name:	OJ - Höganäs 1.jpg
Views:	1
Size:	11,1 KB
ID:	529412

                              I släktforskarförbundets skivor kan man se att Johannes Teodor Olofsson gifte sig med sin Ellen just 1909, och att de lade ett odöpt barn i kista i graven, utan datum och årtal angivet. 1920 och 1922 fick de en dotter och en son, och de fyra gravsattes i urnor i Höganäs kyrkogård, jämte barnkistan.
                              Han själv föddes den 5 juli 1885 i Höganäs och dog 14 december 1963.

                              Till skillnad från anställningsregistret i länken till Höganäs museum, där han har nummer 2063, kan folkräkningen för året 1900 berätta att han, 15 år gammal, var Bolagets arbetare med nummer 909, och antecknas som ensam i familjen.
                              Utan bostadsort således, och då kan man anta att han bodde i fabriken?
                              Last edited by Gideon; 2012-01-24, 00:21.

                              Comment


                              • De tidigaste sakerna var säkert hushållsgods. Konstgodset och det tidiga stengodset kom säkert in i samarbete med Patrick Nordström. John Andersson som kom till A&J endast 14-år gammal 1913 hade ju så ung han var redan haft kontakt med både Patrick Nordström och Albin Hamberg. På glasyrerna hade ju glasyrmästaren Sigfrid Johansson ett avgörande inflytande. Man skulle ju gissa att konstgodsproduktionen tog ordentlig fart inför Baltiska Utställningen 1914.
                                Last edited by prylsnubben; 2012-01-24, 00:27.

                                Comment

                                Working...
                                X