Servettringar i metall

[Qrt.S]

Servettringarnas historia är mycket längre. Därför skrev jag att "för att göra en lång historia kort...".
Beträffande vem som graverade kan jag inte säga med säkerhet. Därför använde jag passiv form "graverades" , då är upphovsmakaren okänd, men idén med namnet var den jag berättade. Jag har också för mig att gästerna kunde ha haft egna ringar med sig när de kom, vet inte med säkerhet tyvärr.
Jo det stämmer säkert att servettringar gavs som dopgåvor, födelsedagspresenter, julklappar mm.

Ring nummer 5 från 1908 är ett utsökt arbete av 5 artellen i Moskva.

Det skulle vara trevligt om någon annan visade sina ringar. Sedan kan jag igen bidra med en ny sats. Jag har en hel del och alla i använding nu och då.

[Kim von Platen]

Hallå,
Jo, en sten brukar ge ringar i vattnet. Dessvärre är mina nedpackade i en låda inför flytt, men kanske har jag några "lantliga", vi får se. Tycker kanske att du bör berätta om lite mer om ringarna som du visat upp. Än finns väl tid att redigera och komplettera. So long ...

[Qrt.S]

OK, på begäran,

Ring 1
Ringen är tysk, stämplad 830S och har en firmastämpel S.L.J.&C. Ingen aning vem det är. Tyska stämpla är inte mitt gebit. Ringen är från runt sekelskiftet kanske lite senare. Om någon vet vem det är, berätta tack.

Ring 2
Ringen är finsk och alldeles ny från 2007 även om den har en jugendmodell. Modellen heter Suomi och är ursprungligen designad av Akseli Gallen-Kallela i början av sekelskifte. Den är gjord av Kultakeskus Oy i Åbo. Serien säljs än idag och är mycket populär.

Ring 3
Ringen är finsk och gjord i Viborg 1932 av Johan Akseli Tarkianinen, ett företag som efter kriget etablerade sig i Helsingfors och finns där fortfarande. Jag känner sonsonen bra.

Ring 4
Ringen är sannolikt tysk eventuellt norsk. Den har bara stämpeln 830S

Ring 5
Ringen är rysk och jag berättade redan att den är från 5 artellen i Moskva

Ring 6
Ringen är finsk och gjord av Hjalmar Salo i Tavastehus 1923. Sakari är Zacharias på svenska

Ring 7
Ringen är finsk och gjord av Efraim Montin 1916 i Vasa

Visa nu era ringar!

[Kim von Platen]

Hallå och tack...

[Kim von Platen]

Hallå,
Några bidrag till ringen, ingenting märkvärdigt, men trevliga att duka med vid gästabud på landet.
1. Alpaca
2. Alpaca
3. Silver
4. Nysilver/plate

So long...

[Qrt.S]

Hllå Kim,

Du nämner att 1 och 2är alpacka och att 4 är nysilver. Det får mig att undra, att vad anser du vara skillnaden? Dessutom tycker jag att nr. 4 lyser gult här och där eller är det bara en skiftnin? Om det faktiskt lyser gult är din ring av mässing som försilvrats men polerats igenom och inte nysilver.

[Kim von Platen]

Hallå och tack,
Jag kan nästan ingenting om metaller och legeringar, vilket är svagt eftersom jag samlar på korkskruvar. Alpacka och nysilver är väl samma sak, 1:an och 2:an känns som en legering på järn. Plate eller plater är väl försilvrad koppar eller mässing? Rätta mig om jag har fel. Jag måste läsa på. So long...

[Qrt.S]

Nå, inte nu riktigt. Nu är det nog skäl för dig att läsa lite. Jag har för en längre tid sedan skrivit en lång utredning här på PES om dessa legeringar och skillnader, hittade inte själva tråden mera (har någon den i spar?) men här har du delar av den att läsa till en början:

Här är en ordlista med förklaringar för ytterligare begreppsförvirrningar.

Nysliver: Det är en legering som består av ca. 60% koppar, 20% nickel och 20% zink. Denna legering är lätt att elektrolytiskt försilvra, men det är inte nödvändigt. Kallas ibland även resturantsilver. Legeringen känd redan på 1700-talet. Blev modern efter 1850-talet då det elektrolytiskt försilvrade mässingföremålets silveryta polerats bort och mässingen lyst gul på föremålet och det såg fult ut. Nysilvret har samma färg som silver. Slitaget syns inte så illa om alls, som på ett mässing-/kopparföremål.

Olika namn på ”nysliver” ELLER försilvrat:
Afghan Silver, Albata, Alfenid, Alpacka/Alpaka, Argent d’Allemange, Argentan, Austrian Silver, Brazilian Silver, British Plate, Fused plate, German silver, Mexican Silver, Neusilber, Nevada Silver, Newsilver, Old Sheffield Plate, Pakfong/paktong, Potosi Silver, Real Sheffield Plate, Roultz, Sheffield Plate, Silver Plate, Silverite, Sonora Silver, Tuttanegro, Tyrol Silver, Warzaw Plate, Venetian Silver, Virginian Plate och "100" till...
.
Alpacka, alapaka, alpacca och ALP: Nästan samma sak som nysilver men var ursprungligen österrikarnas svar på tyskarnas neusilber/argentan (=nysliver). ”Uppfunnen” i medlet på 1800-talet.

New silver, newsilver: Ett sådant ord finns inte, nysilver heter på engelska German silver och på franska Argent d’allemange (tyskt silver).

Försilvrat: Ett metallföremål som elektrolytiskt överdragits av en tunn hinna med silver. Hinnas tjocklek varierar men är ca 1/1000-1/2000 mm, alltså mycket tunn. Men även ett OSP föremål anses som försilvrat, metoden är bara annan. OSP föremålets hinna är minst 10-ggr tjockare.

Old Sheffield Plate/OSP eller Fused Plate : En koppar- och silvertacka som valsats ihop under stor hetta. Första bara på en sida senare på bägge sidorna. Silverskiktet är mycket tjockare än på ett försilvrat föremål. Förekommer inte mera efter 1840-talet. I Polen kallas OSP för Warzaw Plate.

Sheffield plate/SP: Elektrolytiskt försilvring av oädel metall, oftast koppar.

Old English Plate: Ett gammalt engelskt uttryck för ett gediget silverföremål i allmänhet. Ibland missuppfattat att betyda samma som ”(English) plate”.

English Plate: Ett engelskt försilvrat föremål där undermetallen är i 9 av 10 fall koppar.

Plate: Ett engelskt ord som generellt betyder övertäckt, belagt med en yta. Ett allmänuttryck för ett försilvrat föremål oberoende av undermetallen. Som Kaptenen säger, är ett OSP föremål "pläterat".

Försilvrat/pläterat/plated: Ett benämning på ett metallföremål som elektrolytiskt försetts med en mycket tunn silverhinna via elektrolysen, en galvanisk process uppfunnen av Michael Faraday 1805. I folkets mun används för detta ett helt galet uttryck; ”nysilver”. Undermetallen i ett försilvrat föremål kan vara mässing, nysliver, alpacka, koppar, tenn, tom järn/stål.

Britannia: En legering av ca: 93% tenn, 5% antimon och 2% koppar, variationer förekommer. Denna legering är ofta elektrolytiskt försilvrad och stämplas då EPBM, ElectroPlated Britannia Metal. Om föremålet inte försilvras kallar engelsmännen det för white metal. Förväxla inte detta ord med vitmetall som är ett svenskt ord för vilken som helst silverfärgad (vit) legering.

Close plate/CP: En metod att försilvra ett föremål i järn/stål. Se Kaptenens beskrivning. Dylika föremål görs inte mera efter sekelskiftet. Relativt ovanliga, silversiktet flagar lätt.

Argent haché : En gammal metod att försilvra ett föremål. Har vissa likheter med metoden brännförgylling. Dylika föremål är ganska sällsynta.

EPNS/E.P.N.S/EP/EPS/EPB(Electroplated Bronze) /EPC/EPCN: Ett engelskt uttryck för elektrolytsik försilvring. Det är en förkortning av ElectroPlated Nickel Silver/ElectroPlated Copper (Nickel). Det betyder inte Extra Prima NySilver! Och inte heller ElectroPlated NEW Silver.

NS: Oftast tyskarnas benämning NickelSilber inte NYSILVER. Sverige är ett undantag, där kan det betyda "nysilver".

Extra Pr. NS eller därvid jämförbar förkortning: Ett rent svenskt påfund Extra Prima Nysilver, vad det sen nu skall betyda?

En sista sak som även förekommer är förnickling. Det har ingenting med silver att göra utan är en process där ett föremål eletrolytiskt förses med en yta av metallen nickel. Detta var ett påfund med vilken man undvek silverytans sulfidering (vedertaget ingen fel och kallas oxidering). Ett sådant föremål är ganska lätt att skilja från ett försilvrat föremål. Nämligen nickelytan flagar nästan alltid.

Ovan skrivet är inte allt, och delade åsikter kan förekomma, men det får räcka tillsvidare, fråga om något är oklart.

[Kim von Platen]

Hallå och tack,
Hoppas att du hade ordlistan sparad någonstans så att du sluppit att uppfinna hjulet igen.
Jo, jag kommer ihåg tråden men det var inte så mycket som fastnade, men nu är ju bilden glasklar. Skämt åsido, legeringar är knepigt. Har sparat din ordlista för att försöka kolla upp samlingen av korkskruvar (som just nu befinner sig bakom glas och ran på en utställning). Om du nyfiken kan du studera delar av samlingen på http://web.me.com/kimvonplaten3.

Min första lärdom är att kanske 1:an och 2:an förnicklad ringar, dom oxiderar inte men flagar gärna. Än en gång, tack för hjälpen och so long...

[Qrt.S]

Välbekommet Kim, det var vekligen en proper samling av korskruvar må jag då säga .
Ja, legeringar är lite svåra ibland och bergreppsförvirrningen är uppenbar.
Det finns inte mycket att tillföra annat än att ett försilvrat föremål kan inte flaga. Däremot gör ett förnicklat föremål det lätt, speciellt om det utsatts för fukt.

Silver oxiderar inte heller när det blir svart. Det skulle betyda att det reagerar med syret i luften. Det gör det inte, utan det reagerar med svavlet i luften och sålunda sulfiderar det. Att silvret skulle oxidera är en allmän missuppfattning. En liknande missuppfattning är att försilvrat är nysilver. Så är det inte heller, som du säkert redan förstått av mitt inlägg. Nysilver är en legering och inte en försilvringsprocess.