Vad står det?

[Tingeling]

Köpte idag ett inramat kistebrev som är en hyllning till Karl den XII. Det är uppdelat i flera bilder, vart och ett berättar någon ärorik del av hans liv. Kan någon förklara denna del?
CARL XII TAGER KRAKAU MED EN PASKO SLÄNG

Pasko släng???

Det finns andra meningar som är konstiga men man förstår dem iallafall.
CARL XII RIDER GEFOR EN HOG TRAPPA I WAKBERGS FACENING

[Ballonggreven]

Köpte idag ett inramat kistebrev som är en hyllning till Karl den XII. Det är uppdelat i flera bilder, vart och ett berättar någon ärorik del av hans liv. Kan någon förklara denna del?
CARL XII TAGER KRAKAU MED EN PASKO SLÄNG

Pasko släng???

Det finns andra meningar som är konstiga men man förstår dem iallafall.
CARL XII RIDER GEFOR EN HOG TRAPPA I WAKBERGS FACENING

Med bild skulle det vara lite lättare att lista ut. Vad föreställer den?

[Tingeling]

Försökte ta en bild men då den är inglasad så slår blixtljuset ut motivet. Det är träbaksida så jag vill inte plocka isär den. Ska ta en bild i dagsljus i morgon.

Just till pasko släng-texten så är Carl XII bakom en guldfärgad dörr som står på halvglänt och där innanför finns det en annan person. Troligtvis en stadsport?!

Tippar att träsnittet har skurits av någon som var analfabet och gick efter en förlaga.

[Ada Lovelace]

Gillar utmaningar, kom fram till på få träffa på Krakau att det är Krakow

http://www.smb.nu/svenskakrig/1700_1.asp

Där står om Warsawa (nedan) och Krakow "indirekt" på samma vis

"Den 12 maj står Karl XII med 16 000 man i Warszawas förstäder och staden kan erövras utan svärdsslag. "

http://www.notisa.com/back8.html

"Den 31 juli år 1702 intog Karl XII staden Krakow i Polen utan att avlossa ett enda skott."

Jag gissar på att det är ett uttryck som är svårt att tyda som betyder utan motstånd.

Är det bokstäver som är svåra att tyda?

för jag uppfattar "nedför trappa" och "fästning" i det andra

Man skrev väl hur man ville på den tiden?

[Tingeling]

Här kommer bilderna (hoppas jag)

[Tingeling]

Testade med 2 bilder förra gången, nu tar vi en i taget.

[Tingeling]

Det gick bättre! Nu en suddig detaljbild där man inte kan läsa texten men det är där " pasko släng" texten hör hemma.

[Jung_Kee]

Trycket skulle jag gissa på att det rör sig om ett tyskt färgtryck från 1800-talet senare del, kan det stämma?
I så fall så är det troligt att tryckaren inte har kunnat det svenska språket utan har gått efter en gammal, traditionellt målad förlaga och både gjort stavfel och "rättelser". Krakau är nämligen det tyska namnet på Krakow.

För att titta på vad det egentligen står så säger inte meningen så mycket, men jag tror att Ada Lovelace är inne på rätt spår. "Släng" är ett äldre dialektalt ord för "slag", jfr "slängeuppbörd" som betyder slagsuppgörelse (dvs förhandlingarna om vad det förlorade slaget innebär i förpliktiganden för förloraren). Däremot så är jag inte säker på vad som menas med "pasko" men jag skulle kunna tänka mig att det refererar till det blodlösa slaget. "Paska" är ett annat gammalt ord som i det här fallet skulle ha betydelsen av smutsig/neslig/skamlig - dvs att "Karl XII tar Krakow i ett skamligt slag" - så tillvida att det var ett för polackerna skamligt nederlag att staden intogs av Karl XII utan att bli försvarad.

Detta är nu dock inte något som jag är helt säker på, jag håller det bara för troligt, och för att få säkert reda på saken så tycker jag att du ska maila SAOB:s nätavdelning på redaktionen@saob.se

Lycka till!
Mvh

[Tingeling]

Har försökt läsa de länkar som Ada hänvisade till men kommer jag in så visas mest "denna sida kan inte visas", kan bero på modemuppkoppling.

Den är tryckt i stockholm på ett förlag som slog igen på 1850talet, hittade företaget efter lite gogglande. Vet att förlagorna till just kistebrev vandrade runt bland de olika kistebrevstryckarna och att när stocken blev utsliten så skars en ny till. Just det här trycket har jag inte sett någon annanstans, tänkte gå upp på Kungliga biblioteket vid nästa besök i huvudstaden och titta efter vad som finns där.

Du som är bevandrad i det mesta, läste för länge sedan att tex Karl stavades med C under hans livstid och när de gick bort ändrades det till K. Funderar alltid över det när det hittas något med kunglig namn på.

Trevligt att se ditt namn igen!

[Jung_Kee]

Har försökt läsa de länkar som Ada hänvisade till men kommer jag in så visas mest "denna sida kan inte visas", kan bero på modemuppkoppling.

Den är tryckt i stockholm på ett förlag som slog igen på 1850talet, hittade företaget efter lite gogglande. Vet att förlagorna till just kistebrev vandrade runt bland de olika kistebrevstryckarna och att när stocken blev utsliten så skars en ny till. Just det här trycket har jag inte sett någon annanstans, tänkte gå upp på Kungliga biblioteket vid nästa besök i huvudstaden och titta efter vad som finns där.

Du som är bevandrad i det mesta, läste för länge sedan att tex Karl stavades med C under hans livstid och när de gick bort ändrades det till K. Funderar alltid över det när det hittas något med kunglig namn på.

Trevligt att se ditt namn igen!

Man tackar för berömmet och hälsningen! Det är mig erkannerligen angenämt att åter få språka med eder egen person och jag tackar frommast för ibjudan till detta forum!

Att de äldre Karl-kungarna, inte bara Karl XII, stavades med C istället för K är helt enkelt för att rättstavningen inte var standardiserad på samma sätt som den är idag. Konungens underteckning var vanligen "Carolus" vilket är den latiniserade formen av Karl, och eftersom det stavades med C så stavade man följaktligen också oftast Karl med C, vilket senare ersattes med K utav senare tiders rättstavningsreformer.

Förr så stavade man efter en blandning av hur språket lät och hur man lärt sig att läsa. I synnerhet dokument från tiden 1530 - 1730 kan vara knepiga i stavningen då man dels skrev efter bokstävernas ljudvärden och dels stavade efter hur bibeln var skriven, vilken till stor del var fylld av tyska influenser då Gustav Vasas skrivare till stor del var tyskar. Innan dess så stavade man huvudsakligen så som det lät. (Passa gärna på och titta på KB:s apotekarebok från 1400-talet om du har vägarna förbi och hittar en bibliotekarie som vet var den finns) Och det är först med Olof von Dalins "Then swänska Argus" på 1730-talet som rättstavningen standardiseras lite mer bestående. Tidigare försök hade gjorts, men inte givit några långvariga effekter då man fram till dess mestadels ändå skrev på tyska, latin eller franska.

[Äjth]

Trevligt att se dig här Jung Kee. Välkommen att berika/berikas detta Forum.

[LS]

Såsom varande historieintresserad måste jag säga att hela diskussionen här ovan är i mitt tycke högintressant! Det är aldrig fel att känna ny kunskap rulla in i övervåningen. Tack ska ni ha!