Resultat 1 till 5 av 5

Ämne: Boken om glas

  1. #1
    Den Gamle (DG) LasseCs avatar
    Reg.datum
    sep 2005
    Ort
    Västerhaninge
    Inlägg
    4 999

    Boken om glas

    Jag har köpt Boken om glas
    Den är intressant om man vill veta mer om glas och glastillverkning och lite till.
    Den är utgiven av Glasforskningsinstitutet i Växjö Glafo.
    http://www.glafo.se/
    Den har 244 sidor och 350 bilder Den är i A4-format.
    Kanske lite dyr 350kr + frakt men jag tycker nog den är prisvärd
    DG

  2. #2

    Om opalglas i Boken om glas och i boken Glas

    Under diskussionen om fotogenlampan i Antikrundan i går kväll talades det om flussglas och benglas. En rebellisk tanke dök upp: Hur är det nu man skriver om opalglas i Boken om glas?

    Jag läste i den rubricerade boken i höstas för att få lite ordning på dessa begrepp i tråden "Underbar vas men någon som vet vad det är?" och jämförde då också denna nya bok med den äldre boken Glas:

    Det rekommenderas härmed att på www.antikvariat.net söka boken Glas av Elisa Stenberg och Bo Simmingsköld, från MCMLVIII (!) - även om det finns en del felaktigheter i detta stora bokverk, som vi har påpekat då och då här på forumet. Den moderna motsvarigheten till Simmingskölds andra halva av boken, är Boken om glas från Glafo. Där ger Simmingskölds efterföljare på Glafo i Växjö en briljant exposé över glasets kemi, teknik, tillverkning och även en kort historik. Det kan tilläggas att Simmingsköld ger en utförligare redogörelse för opalglasets kemi och teknik - medan man i Boken om glas har tagit bort metoder som inte används i dag längre.

    Så här blev min sammanfattning om opalglas, grundat på den moderna Boken om glas:

    Fluoropal: man tillsätter fluor som flusspat (kalciumfluorid) eller kryolit (natrium-aluminium-fluorid).
    Fosfatopal: man tillsätter benaska (kalciumfosfat eller natriumfosfat).
    (Här kan man alltså placera in benämningarna flussglas, benglas etc. som kommer av vilken råvara som man använder till glassatsen.)

    Man skriver så här i Glafoboken om färgtonerna: "Den knappt synliga färgtonen hos fosfatopalglas är något mera gulbrun/rödbrun jämfört med fluoropalen som skiftar i blått."
    Senast redigerat av Rebello den 2011-01-28 klockan 16:19.

  3. #3

    "Glas-skola" här på PES: Helkristall och lättkristall och sodaglas

    Det dyker då och då upp en fråga om vad som är kristallglas. Utgående från den här boken från Glafo, har jag sammanställt en liten glas-skola som svar på denna fråga.

    Min senaste version finns i #4 här: http://precisensan.com/antikforum/sh...841#post179841

  4. #4
    Seniormedlem annestigs avatar
    Reg.datum
    mar 2010
    Ort
    Umeå, annars vet jag inte min plats just nu men trivs ii min lgh
    Inlägg
    545

    Tack Rebello !!

    Nu då bekanta o vänner frågar: Vad ska Du göra i sommar då, ja, då blir svaret

    gå i Rebellos GLAS-SKOLA. Och de flesta tittar så där som "vad ska jag säga, vad ÄR det??

    Jo, Rebello, är jmf m de flesta, ex jag, en som kan saker som under o överfång o graal, om den är slipad eller, alltså glaset
    (Då har alla jag känner gått, för att inte känna sig helt borta o så undrar dom om jag går igenom nåt, eller?)

    Men det speciella m dig R är att du bryr dig om andra, att få andra att förstå lite, lite av det du kan, o det är det inte många som tänker så

    o det tycker jag är en väldigt stor gest ! (Man behöver inte alltid ställa frågor utan ,du startar en skola, du förklarar ändå. Det är väl bra fint



    o då jag ändå är igång så vill jag gärna paxa i förväg, om det går, boken. Visste inte vem din far var före o det du beskrev om, att vara m o bygga upp glassverige m m, låter i
    mina öron jätteintressant !

  5. #5
    Tack för de uppskattande orden, annestig! Du får mig att fundera på varför jag är uppfylld av och skriver om glas.

    Den där drivkraften att försöka förklara frågor om GLAS någorlunda lättbegripligt - den startade någon gång runt 1950 vid läroverket i Växjö. Ett par år hade vi både klassrum och teckningssal i utrymmen som i dag ingår i Smålands museum - Sveriges glasmuseum(!) i Växjö. På den tiden skulle man hålla en liten föreläsning inför klassen om något ämne som kunde intressera. Jag rådfrågade min far om hur man skulle kunna förklara hur denne tillverkade exempelvis ett drivet dricksglas eller en sejdel - utan att vara på plats med en hel klass i den magiska miljön i glashyttan. Jag hade ju upplevt detta när jag feriejobbade med att vara inbärare hos honom. Att sitta på en pall och studera hur han klippte och drev ett sådant glas - den känslan jag hade då, den kan väckas till liv var gång jag ser och håller i ett drivet glas än i dag!

    Min far gav mig några av sina glasböcker - bl a Simmingskölds beskrivningar som berörs på den här tråden. Han tyckte att jag skulle ge en kort sammanfatting av glasets historia samt kemi och teknik i mitt föredrag. Med mig till skolan fick jag en kartong som innehöll ett drivet dricksglas - i ett antal exemplar. För varje glas hade han avbrutit tillverkningen i ett visst skede, så att man kunde få en uppfattning om hur glaset växer fram i drivglasverkstaden. Och vad fröken och kamraterna blev undrande när jag började duka upp allt detta på katedern!

    När man nu är i "den kreativa senioråldern" i livet så kommer denna drivkraft fram igen. I den åldern vill man ofta tänka tillbaka och en episod från 40-talet har fått mig att inse att det finns något att berätta och därför greppa ordbehandlarens tangenter. Det var när min far hyllades vid en festlighet i hyttan på hans 75-årsdag. Jag inser att det är något som kan vara ämne för en bok, när jag tänker på landshövdingens ord då: Utan ett intimt samarbete mellan konstnärerna och de kunniga och yrkesskickliga glasarbetarna hade man inte kunnat nå de framgångar som gett svenskt glas en framträdande plats i världen. Det är inte bara de bruk han nu varit anställd vid, som han främjat; hela glashanteringen har haft fördel därav och jag ber att för denna gärning å konungens vägnar få överlämna denna Vasamedalj av femte storleken.

    Det var när harley sommaren 2008 berörde min fars roll i graalglasets tillkomst, som jag på allvar gick in här på forumet och började berätta om dessa nydaningens år på Orrefors; se #21 - 25 här http://precisensan.com/antikforum/sh...gshyttan/page3 . Sedan har det rullat på av bara farten. Men mina kunskaper täcker bara en liten del av allt bra som kommer fram här på forumet. Vi har ju en lång rad av duktiga glaskännare här - och utbytet och diskussionerna dem emellan är det som skapar det hela! Och vi ska vara tacksamma för att ha Hirvi med all hans glastekniska expertis från hyttgolvet - något han gärna delar med sig av, förutom allt hans övriga kunnande. Jag brukar faktiskt säga till mina vänner ibland, att jag har lärt mig otroligt mycket om glaset och dess tekniker sedan jag gick in här på PES för tre år sedan - på Internets överlägsna svar på SVT:s Antikrundan! Dels får man direkta svar på forumet - och dels stimuleras man att efterforska och söka kunskap på egen hand.
    Senast redigerat av Rebello den 2011-06-08 klockan 07:13.

Ämnesinformation

Användare som tittar på det här ämnet

Det är för närvarande 1 användare som tittar på det här ämnet. (0 medlemmar och 1 gäster)

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •