Tusen Tack Gideon!
Verkligen intressant information! Kul att kannan har en sådan ålder.
Bergsjö ligger knappt 7 mil från Sundsvall, så undrar om Utterbergs bedrev krukmakeri där och att kannan kanske sålts till Sundsvall på försäljningsresa eller inköpsresa?
Jag hittade ett fantastiskt dokument om Utterbergs keramiktillverkning i Mariefred! Dokumentet i helhet och fler bilder att beskåda finns i länken:
Byggnadsvård
Kv. Manheim (fd)
krukmakeriet i Mariefred
Mariefred stad, Strängnäs kommun,
Södermanlands län
Antikvarisk förundersökning
Miljön och byggnaderna
Rapport 2006:7
Eva Wockatz
INLEDNING
Föreliggande arbete är en dokumentation av krukmakeriet i Mariefred, före detta Manhem 2.
Fastigheten köptes nyligen av företaget MAVAB som har intilligande industritomt. MAVAB har ansö ktom rivningslov för byggnaderna.
Med anledning av detta och att fastigheten är kulturhistoriskt intressant har Sörmlands museum utfört dokumentation av byggnaderna.
Dokumentationen har bekostats av MAVAB, men initierades av Strängnäs kommun.
Rapporten innehåller uppmätningsritningar av den vedeldade ugnen, uppmätta av Tom Möller 1982, samt svartvita fotografier från tidigt 1900-tal.
Ritningar och fotografier har hittats i byggnaden av keramikern Ulrika Eckhardt som har fått ta rätt på vissa nyttosaker, bl a drejskiva och material. Ritningar och fotografier har skänkts till Sörmlands museum.
Inventeringen och dokumentationen av byggnaderna är utförd av byggnadsantikvarie Eva Wockatz, Sörmlands museum i november 2006. Fotografier är tagna av Eva Wockatz, där ej annat anges. Uppmätningsritningar av ugnen är utförda av Tom Möller 1982, forskare och krukmakare.
HISTORIK
Per Martin Utterberg år 1915, då 50 år. Fotograf okänd.
Fastigheten uppfördes som ett krukmakeri år 1897 av Per Martin Utterberg. Tillverkningen bestod mestadels av blomkrukor, men också av servisgods i saltglaserat
lergods. Per Martin Utterberg föddes 1865 och dog 1943, han var gift med Emelie och de fick tillsammans elva barn. Per Martin flyttade till Mariefred 1886 och bodde först på gård nr 84 då han hade titeln krukmakargesäll, men blev snart kruk- och kakelugnsmästare. 1892 övertog han Jöns Svenssons verkstad, då han blev sin egen. Han flyttade senare, 1895, till gård 25, Snickaren 3, och 2 år senare till Manhem.
Krukmakeriet drevs som familjeföretag från 1897 fram till 1943, då det hette Utterbergs Lerkärlsfabrik. Som mest arbetade 12 personer vid rörelsen. 1943 tog sonen Ragnar Utterberg över företaget, och drev det fram till 1967. Ragnar Utterberg föddes 1897 och gick bort 1970. Han blev den sista tillverkaren av nyttolergods, men han gjorde även prydnadskeramik. 1967 köpte Bror Börsum rörelsen.
Sista kommersiella bränningen i den vedeldade ugnen gjordes 1966, men har använts ytterligare några gånger efter det. Bostadshuset renoverades senast 1981-1985, då bl a verandan och ett badrum tillbygdes.
Utterbergs krukmakeri levererade sitt keramikgods bl a till Stockholm. För detta ändamål användes en specialtillverkad vagn för transporter till Stockholm med Mariefreds ångbåt. På vagnen kunde de färdiga föremålen lastas utan att de blev skadade. Enligt uppgifter förekom det att föremålen roddes över till Stockholm – före ångbåtarnas inträde. Med hjälp av en styrman där bak och två roddare forslades föremålen lastade på hyllor i båten.
Utanför krukmakeriet. Från vänster Johan Utterberg, Konrad Jarl, Martin Utterberg, Ragnar Utterberg, Fritz Utterberg, ?, ?, Henrik Tomasson. Foto 1913. Fotograf okänd.
Bild 4. Krukmakeriets verkstad. Från vänster Johan Utterberg, Ragnar Utterberg, Fritz Utterberg, Valdemar Svensson, Henrik Tomasson, Rudolf Utterberg. Längst fram på stolen Konrad Jarl. Fotografi år 1912, okänd fotograf.
KULTURHISTORISKA VÄRDEN
Mariefred har haft ett flertal krukmakerier genom tiderna, till stor del beroende på att områdets lera är speciellt lämpad för ändamålet. Krukmakare Ragnar Utterberg drev Mariefreds sista krukmakeri för nyttoföremål mellan åren 1943-1967 och var även
Mariefreds mest kända krukmakare.
Utdrag ur priskurant från Mariefreds lerkärlsfabrik 1927.
Bild 5. Utterbergs lergods. Okänd fotograf, okänt årtal.
Forskaren och krukmakaren Tom Möller, boende i Stockholm, har under tiotalet år rest runt i Sverige och grannländerna och inventerat ugnar och fotograferat och intervjuat krukmakare. Detta har resulterat i boken ”Krukmakare och kakelugnsmakare” som gavs ut 1999. Av de inventerade och uppmätta ugnarna i Sverige som Möller har med i boken finns endast fem kvar.
Krukmakerier där ugnar finns kvar idag är:
Anjougården i Skene Västergötland byggt 1868, som ägs av Skene-Örby hembygdsförening där fråga om byggnadsminnesförklaring är väckt,
Axel Elfstrands krukmakeri byggt 1888 i Sjöbo som har blivit ett museum,
Edgar Hjobergs krukmakeri i Västra Bodane i Dalsland byggd 1850,
samt Törngrens i Falkenberg som haft verksamhet sedan 1789.
Uppmätningsritningar av Utterbergs ugn är inte med i boken, men finns bevarade, se bilaga. Krukmakeriets brännugn från 1897 är således en av de få ännu bevarade ugnarna från vedeldningstiden i Sverige. Ugnen består av brännkammare och eldkammare, med en ständarmur emellan. Utterbergs ugn är en så kallad flamugn, vilket innebär att flamman dras in i själva brännkammaren. Med denna uppvärmningsteknik fick keramiken staplas i kapslar, som skyddade godset från askan och röken. Principen av ugnens uppbyggnad går enligt Torsten Jarnvall, som också ägnat sig åt forskning om äldre krukmakerier, tillbaks till ugnarna vid Mariebergs porslinsfabrik.
Mariebergsugnarna från 1770-talet, är numera rivna, men utgrävningar vid området har påvisat delar av kapslar och bevarade tegelstenar som påvisar liknande bränningsteknik. Utterbergs ugn är med sin bränningsteknik mycket sällsynt och på så sätt unik. Ugnen är ett viktigt historiskt dokument av en tillverkningsteknik som illustrerar de numera rivna Mariebergsugnarna.
Byggnadernas till synes irrationella och ologiska uppbyggnad är representativ för ett flertal krukmakerier. Värmen från ugnen skulle värma upp de omkringliggande byggnaderna. Ugnen är placerad i brännskjulet, där veden förvarades. Den höga karakteristiska skorstenen är placerad ovanför ugnens framkant. Dess höga profil markerar för omgivningarna en del av Mariefreds krukmakerihistoria. Byggnaderna har fortfarande kvar sina funktioner, såsom t ex lerkällaren där leran togs in från och bearbetades. Ett flertal av maskinerna finns kvar, som drevs med hjälp av remdrift. Krukmakeridelen är enligt en muntlig uppgift av Bror Börsums son, Björn, byggd av virket från 1600-tals Kristinalogar som en gång i tiden stod vid Kärnbo. Äldre verktyg, drejskivor och kaminen har tagits från byggnaden.
Krukmakeriet visar på en viktig del av Mariefreds hantverkshistoria och har ett stort teknikhistoriskt intresse då den vedeldade ugnen illustrerar hur förbränningen gick till vid Mariebergs porslinsfabrik, som numera är riven. Byggnadernas utformning är
representativ för krukmakerier och byggnaderna är kulturhistoriskt och socialhistoriskt intressanta då de berättar om krukmakarfamiljen Utterbergs leverne.
ANLÄGGNINGSBESKRIVNING
Byggnaden består av krukmakeriet som är sammanbyggt med bostadshuset. Byggnaden är i stort sett placerad i nord-sydlig riktning, med ladan byggd längst i söder, krukmakeridelen norr om denna, med en utbyggnad mot väster som inrymmer förråd, kontor och lager för krukmakeriet. Under utbyggnaden i väster är lerkällaren där leran togs in och bearbetades. Bostadshuset är byggt i öster i anslutning till krukmakeridelen och är också placerad i nord-sydlig riktning. Strax norr om bostadshuset är en bergknalle.
Trädgården är placerad runt om byggnaden, idag är jordmassor tippade strax inpå byggnadens södra delar, varför trädgården inte längre kan ses här. Enligt uppgifter var det här som lera togs till krukmakeriet.
Nordväst om bostadshuset är ett stort vårdträd planterat, en kastanj. På båda sidor om detta är grusade gångar.
Ena gången leder mot en grind i norr placerad vid Stallarholmsvägen, där idag endast de kvadratiska grindstolparna av gråsten finns kvar. Den andra grusade gången leder fram till ett litet kvadratiskt uthus byggt av rundvirke. Huset är en kombinerad uteplats och förråd för förvaring av trädgårdsredskap. Bänkar löper utefter väggarna, som endast består av glest sittande ståltråd, som snöbärsbuskarna kan klättra på. Taket är ett tälttak byggt av järnplåt. Fruktträd växer mellan Stallarholmsvägen och bergknallen. Vinbärsbuskar växer utefter schersminhäcken som rundar norra verkstadsdelen. Rabatter finns utefter bostadshusets norra gavel och krukmakeridelens östra fasad. Vid gränsen mellan gräsmattor och gångar, samt som avgränsning till rabatterna ligger kullerstenar. I rabatterna syns bolltistel, plymspirea, akleja och höstanemon. Hallonbuskar växer nedanför krukmakeridelens västra utbyggnad, där även äppelträd är planterade. Trädgården ser ut att vara genomtänkt och rik på växtlighet.
Verkligen intressant information! Kul att kannan har en sådan ålder.
Bergsjö ligger knappt 7 mil från Sundsvall, så undrar om Utterbergs bedrev krukmakeri där och att kannan kanske sålts till Sundsvall på försäljningsresa eller inköpsresa?
Jag hittade ett fantastiskt dokument om Utterbergs keramiktillverkning i Mariefred! Dokumentet i helhet och fler bilder att beskåda finns i länken:
Byggnadsvård
Kv. Manheim (fd)
krukmakeriet i Mariefred
Mariefred stad, Strängnäs kommun,
Södermanlands län
Antikvarisk förundersökning
Miljön och byggnaderna
Rapport 2006:7
Eva Wockatz
INLEDNING
Föreliggande arbete är en dokumentation av krukmakeriet i Mariefred, före detta Manhem 2.
Fastigheten köptes nyligen av företaget MAVAB som har intilligande industritomt. MAVAB har ansö ktom rivningslov för byggnaderna.
Med anledning av detta och att fastigheten är kulturhistoriskt intressant har Sörmlands museum utfört dokumentation av byggnaderna.
Dokumentationen har bekostats av MAVAB, men initierades av Strängnäs kommun.
Rapporten innehåller uppmätningsritningar av den vedeldade ugnen, uppmätta av Tom Möller 1982, samt svartvita fotografier från tidigt 1900-tal.
Ritningar och fotografier har hittats i byggnaden av keramikern Ulrika Eckhardt som har fått ta rätt på vissa nyttosaker, bl a drejskiva och material. Ritningar och fotografier har skänkts till Sörmlands museum.
Inventeringen och dokumentationen av byggnaderna är utförd av byggnadsantikvarie Eva Wockatz, Sörmlands museum i november 2006. Fotografier är tagna av Eva Wockatz, där ej annat anges. Uppmätningsritningar av ugnen är utförda av Tom Möller 1982, forskare och krukmakare.
HISTORIK
Per Martin Utterberg år 1915, då 50 år. Fotograf okänd.
Fastigheten uppfördes som ett krukmakeri år 1897 av Per Martin Utterberg. Tillverkningen bestod mestadels av blomkrukor, men också av servisgods i saltglaserat
lergods. Per Martin Utterberg föddes 1865 och dog 1943, han var gift med Emelie och de fick tillsammans elva barn. Per Martin flyttade till Mariefred 1886 och bodde först på gård nr 84 då han hade titeln krukmakargesäll, men blev snart kruk- och kakelugnsmästare. 1892 övertog han Jöns Svenssons verkstad, då han blev sin egen. Han flyttade senare, 1895, till gård 25, Snickaren 3, och 2 år senare till Manhem.
Krukmakeriet drevs som familjeföretag från 1897 fram till 1943, då det hette Utterbergs Lerkärlsfabrik. Som mest arbetade 12 personer vid rörelsen. 1943 tog sonen Ragnar Utterberg över företaget, och drev det fram till 1967. Ragnar Utterberg föddes 1897 och gick bort 1970. Han blev den sista tillverkaren av nyttolergods, men han gjorde även prydnadskeramik. 1967 köpte Bror Börsum rörelsen.
Sista kommersiella bränningen i den vedeldade ugnen gjordes 1966, men har använts ytterligare några gånger efter det. Bostadshuset renoverades senast 1981-1985, då bl a verandan och ett badrum tillbygdes.
Utterbergs krukmakeri levererade sitt keramikgods bl a till Stockholm. För detta ändamål användes en specialtillverkad vagn för transporter till Stockholm med Mariefreds ångbåt. På vagnen kunde de färdiga föremålen lastas utan att de blev skadade. Enligt uppgifter förekom det att föremålen roddes över till Stockholm – före ångbåtarnas inträde. Med hjälp av en styrman där bak och två roddare forslades föremålen lastade på hyllor i båten.
Utanför krukmakeriet. Från vänster Johan Utterberg, Konrad Jarl, Martin Utterberg, Ragnar Utterberg, Fritz Utterberg, ?, ?, Henrik Tomasson. Foto 1913. Fotograf okänd.
Bild 4. Krukmakeriets verkstad. Från vänster Johan Utterberg, Ragnar Utterberg, Fritz Utterberg, Valdemar Svensson, Henrik Tomasson, Rudolf Utterberg. Längst fram på stolen Konrad Jarl. Fotografi år 1912, okänd fotograf.
KULTURHISTORISKA VÄRDEN
Mariefred har haft ett flertal krukmakerier genom tiderna, till stor del beroende på att områdets lera är speciellt lämpad för ändamålet. Krukmakare Ragnar Utterberg drev Mariefreds sista krukmakeri för nyttoföremål mellan åren 1943-1967 och var även
Mariefreds mest kända krukmakare.
Utdrag ur priskurant från Mariefreds lerkärlsfabrik 1927.
Bild 5. Utterbergs lergods. Okänd fotograf, okänt årtal.
Forskaren och krukmakaren Tom Möller, boende i Stockholm, har under tiotalet år rest runt i Sverige och grannländerna och inventerat ugnar och fotograferat och intervjuat krukmakare. Detta har resulterat i boken ”Krukmakare och kakelugnsmakare” som gavs ut 1999. Av de inventerade och uppmätta ugnarna i Sverige som Möller har med i boken finns endast fem kvar.
Krukmakerier där ugnar finns kvar idag är:
Anjougården i Skene Västergötland byggt 1868, som ägs av Skene-Örby hembygdsförening där fråga om byggnadsminnesförklaring är väckt,
Axel Elfstrands krukmakeri byggt 1888 i Sjöbo som har blivit ett museum,
Edgar Hjobergs krukmakeri i Västra Bodane i Dalsland byggd 1850,
samt Törngrens i Falkenberg som haft verksamhet sedan 1789.
Uppmätningsritningar av Utterbergs ugn är inte med i boken, men finns bevarade, se bilaga. Krukmakeriets brännugn från 1897 är således en av de få ännu bevarade ugnarna från vedeldningstiden i Sverige. Ugnen består av brännkammare och eldkammare, med en ständarmur emellan. Utterbergs ugn är en så kallad flamugn, vilket innebär att flamman dras in i själva brännkammaren. Med denna uppvärmningsteknik fick keramiken staplas i kapslar, som skyddade godset från askan och röken. Principen av ugnens uppbyggnad går enligt Torsten Jarnvall, som också ägnat sig åt forskning om äldre krukmakerier, tillbaks till ugnarna vid Mariebergs porslinsfabrik.
Mariebergsugnarna från 1770-talet, är numera rivna, men utgrävningar vid området har påvisat delar av kapslar och bevarade tegelstenar som påvisar liknande bränningsteknik. Utterbergs ugn är med sin bränningsteknik mycket sällsynt och på så sätt unik. Ugnen är ett viktigt historiskt dokument av en tillverkningsteknik som illustrerar de numera rivna Mariebergsugnarna.
Byggnadernas till synes irrationella och ologiska uppbyggnad är representativ för ett flertal krukmakerier. Värmen från ugnen skulle värma upp de omkringliggande byggnaderna. Ugnen är placerad i brännskjulet, där veden förvarades. Den höga karakteristiska skorstenen är placerad ovanför ugnens framkant. Dess höga profil markerar för omgivningarna en del av Mariefreds krukmakerihistoria. Byggnaderna har fortfarande kvar sina funktioner, såsom t ex lerkällaren där leran togs in från och bearbetades. Ett flertal av maskinerna finns kvar, som drevs med hjälp av remdrift. Krukmakeridelen är enligt en muntlig uppgift av Bror Börsums son, Björn, byggd av virket från 1600-tals Kristinalogar som en gång i tiden stod vid Kärnbo. Äldre verktyg, drejskivor och kaminen har tagits från byggnaden.
Krukmakeriet visar på en viktig del av Mariefreds hantverkshistoria och har ett stort teknikhistoriskt intresse då den vedeldade ugnen illustrerar hur förbränningen gick till vid Mariebergs porslinsfabrik, som numera är riven. Byggnadernas utformning är
representativ för krukmakerier och byggnaderna är kulturhistoriskt och socialhistoriskt intressanta då de berättar om krukmakarfamiljen Utterbergs leverne.
ANLÄGGNINGSBESKRIVNING
Byggnaden består av krukmakeriet som är sammanbyggt med bostadshuset. Byggnaden är i stort sett placerad i nord-sydlig riktning, med ladan byggd längst i söder, krukmakeridelen norr om denna, med en utbyggnad mot väster som inrymmer förråd, kontor och lager för krukmakeriet. Under utbyggnaden i väster är lerkällaren där leran togs in och bearbetades. Bostadshuset är byggt i öster i anslutning till krukmakeridelen och är också placerad i nord-sydlig riktning. Strax norr om bostadshuset är en bergknalle.
Trädgården är placerad runt om byggnaden, idag är jordmassor tippade strax inpå byggnadens södra delar, varför trädgården inte längre kan ses här. Enligt uppgifter var det här som lera togs till krukmakeriet.
Nordväst om bostadshuset är ett stort vårdträd planterat, en kastanj. På båda sidor om detta är grusade gångar.
Ena gången leder mot en grind i norr placerad vid Stallarholmsvägen, där idag endast de kvadratiska grindstolparna av gråsten finns kvar. Den andra grusade gången leder fram till ett litet kvadratiskt uthus byggt av rundvirke. Huset är en kombinerad uteplats och förråd för förvaring av trädgårdsredskap. Bänkar löper utefter väggarna, som endast består av glest sittande ståltråd, som snöbärsbuskarna kan klättra på. Taket är ett tälttak byggt av järnplåt. Fruktträd växer mellan Stallarholmsvägen och bergknallen. Vinbärsbuskar växer utefter schersminhäcken som rundar norra verkstadsdelen. Rabatter finns utefter bostadshusets norra gavel och krukmakeridelens östra fasad. Vid gränsen mellan gräsmattor och gångar, samt som avgränsning till rabatterna ligger kullerstenar. I rabatterna syns bolltistel, plymspirea, akleja och höstanemon. Hallonbuskar växer nedanför krukmakeridelens västra utbyggnad, där även äppelträd är planterade. Trädgården ser ut att vara genomtänkt och rik på växtlighet.
Comment