Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Vaserna från Gripsholm

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • #16
    Tusen Tack Gideon!

    Verkligen intressant information! Kul att kannan har en sådan ålder.
    Bergsjö ligger knappt 7 mil från Sundsvall, så undrar om Utterbergs bedrev krukmakeri där och att kannan kanske sålts till Sundsvall på försäljningsresa eller inköpsresa?

    Jag hittade ett fantastiskt dokument om Utterbergs keramiktillverkning i Mariefred! Dokumentet i helhet och fler bilder att beskåda finns i länken:



    Byggnadsvård

    Kv. Manheim (fd)

    krukmakeriet i Mariefred


    Mariefred stad, Strängnäs kommun,
    Södermanlands län

    Antikvarisk förundersökning
    Miljön och byggnaderna
    Rapport 2006:7


    Eva Wockatz

    INLEDNING

    Föreliggande arbete är en dokumentation av krukmakeriet i Mariefred, före detta Manhem 2.
    Fastigheten köptes nyligen av företaget MAVAB som har intilligande industritomt. MAVAB har ansö ktom rivningslov för byggnaderna.
    Med anledning av detta och att fastigheten är kulturhistoriskt intressant har Sörmlands museum utfört dokumentation av byggnaderna.
    Dokumentationen har bekostats av MAVAB, men initierades av Strängnäs kommun.
    Rapporten innehåller uppmätningsritningar av den vedeldade ugnen, uppmätta av Tom Möller 1982, samt svartvita fotografier från tidigt 1900-tal.
    Ritningar och fotografier har hittats i byggnaden av keramikern Ulrika Eckhardt som har fått ta rätt på vissa nyttosaker, bl a drejskiva och material. Ritningar och fotografier har skänkts till Sörmlands museum.
    Inventeringen och dokumentationen av byggnaderna är utförd av byggnadsantikvarie Eva Wockatz, Sörmlands museum i november 2006. Fotografier är tagna av Eva Wockatz, där ej annat anges. Uppmätningsritningar av ugnen är utförda av Tom Möller 1982, forskare och krukmakare.


    HISTORIK


    Click image for larger version

Name:	Per Martin Utterberg.jpg
Views:	1
Size:	60,8 KB
ID:	519086
    Per Martin Utterberg år 1915, då 50 år. Fotograf okänd.

    Fastigheten uppfördes som ett krukmakeri år 1897 av Per Martin Utterberg. Tillverkningen bestod mestadels av blomkrukor, men också av servisgods i saltglaserat
    lergods. Per Martin Utterberg föddes 1865 och dog 1943, han var gift med Emelie och de fick tillsammans elva barn. Per Martin flyttade till Mariefred 1886 och bodde först på gård nr 84 då han hade titeln krukmakargesäll, men blev snart kruk- och kakelugnsmästare. 1892 övertog han Jöns Svenssons verkstad, då han blev sin egen. Han flyttade senare, 1895, till gård 25, Snickaren 3, och 2 år senare till Manhem.

    Krukmakeriet drevs som familjeföretag från 1897 fram till 1943, då det hette Utterbergs Lerkärlsfabrik. Som mest arbetade 12 personer vid rörelsen. 1943 tog sonen Ragnar Utterberg över företaget, och drev det fram till 1967. Ragnar Utterberg föddes 1897 och gick bort 1970. Han blev den sista tillverkaren av nyttolergods, men han gjorde även prydnadskeramik. 1967 köpte Bror Börsum rörelsen.
    Sista kommersiella bränningen i den vedeldade ugnen gjordes 1966, men har använts ytterligare några gånger efter det. Bostadshuset renoverades senast 1981-1985, då bl a verandan och ett badrum tillbygdes.

    Utterbergs krukmakeri levererade sitt keramikgods bl a till Stockholm. För detta ändamål användes en specialtillverkad vagn för transporter till Stockholm med Mariefreds ångbåt. På vagnen kunde de färdiga föremålen lastas utan att de blev skadade. Enligt uppgifter förekom det att föremålen roddes över till Stockholm – före ångbåtarnas inträde. Med hjälp av en styrman där bak och två roddare forslades föremålen lastade på hyllor i båten.


    Click image for larger version

Name:	DSCN8193.jpg
Views:	1
Size:	43,7 KB
ID:	519081
    Utanför krukmakeriet. Från vänster Johan Utterberg, Konrad Jarl, Martin Utterberg, Ragnar Utterberg, Fritz Utterberg, ?, ?, Henrik Tomasson. Foto 1913. Fotograf okänd.

    Click image for larger version

Name:	DSCN8194.jpg
Views:	1
Size:	43,5 KB
ID:	519082
    Bild 4. Krukmakeriets verkstad. Från vänster Johan Utterberg, Ragnar Utterberg, Fritz Utterberg, Valdemar Svensson, Henrik Tomasson, Rudolf Utterberg. Längst fram på stolen Konrad Jarl. Fotografi år 1912, okänd fotograf.

    KULTURHISTORISKA VÄRDEN

    Mariefred har haft ett flertal krukmakerier genom tiderna, till stor del beroende på att områdets lera är speciellt lämpad för ändamålet. Krukmakare Ragnar Utterberg drev Mariefreds sista krukmakeri för nyttoföremål mellan åren 1943-1967 och var även
    Mariefreds mest kända krukmakare.

    Click image for larger version

Name:	DSCN8199.jpg
Views:	1
Size:	47,8 KB
ID:	519083

    Click image for larger version

Name:	DSCN8200.jpg
Views:	1
Size:	41,2 KB
ID:	519084
    Utdrag ur priskurant från Mariefreds lerkärlsfabrik 1927.


    Click image for larger version

Name:	DSCN8197.jpg
Views:	1
Size:	67,8 KB
ID:	519085
    Bild 5. Utterbergs lergods. Okänd fotograf, okänt årtal.

    Forskaren och krukmakaren Tom Möller, boende i Stockholm, har under tiotalet år rest runt i Sverige och grannländerna och inventerat ugnar och fotograferat och intervjuat krukmakare. Detta har resulterat i boken ”Krukmakare och kakelugnsmakare” som gavs ut 1999. Av de inventerade och uppmätta ugnarna i Sverige som Möller har med i boken finns endast fem kvar.

    Krukmakerier där ugnar finns kvar idag är:

    Anjougården i Skene Västergötland byggt 1868, som ägs av Skene-Örby hembygdsförening där fråga om byggnadsminnesförklaring är väckt,

    Axel Elfstrands krukmakeri byggt 1888 i Sjöbo som har blivit ett museum,

    Edgar Hjobergs krukmakeri i Västra Bodane i Dalsland byggd 1850,

    samt Törngrens i Falkenberg som haft verksamhet sedan 1789.

    Uppmätningsritningar av Utterbergs ugn är inte med i boken, men finns bevarade, se bilaga. Krukmakeriets brännugn från 1897 är således en av de få ännu bevarade ugnarna från vedeldningstiden i Sverige. Ugnen består av brännkammare och eldkammare, med en ständarmur emellan. Utterbergs ugn är en så kallad flamugn, vilket innebär att flamman dras in i själva brännkammaren. Med denna uppvärmningsteknik fick keramiken staplas i kapslar, som skyddade godset från askan och röken. Principen av ugnens uppbyggnad går enligt Torsten Jarnvall, som också ägnat sig åt forskning om äldre krukmakerier, tillbaks till ugnarna vid Mariebergs porslinsfabrik.

    Mariebergsugnarna från 1770-talet, är numera rivna, men utgrävningar vid området har påvisat delar av kapslar och bevarade tegelstenar som påvisar liknande bränningsteknik. Utterbergs ugn är med sin bränningsteknik mycket sällsynt och på så sätt unik. Ugnen är ett viktigt historiskt dokument av en tillverkningsteknik som illustrerar de numera rivna Mariebergsugnarna.

    Byggnadernas till synes irrationella och ologiska uppbyggnad är representativ för ett flertal krukmakerier. Värmen från ugnen skulle värma upp de omkringliggande byggnaderna. Ugnen är placerad i brännskjulet, där veden förvarades. Den höga karakteristiska skorstenen är placerad ovanför ugnens framkant. Dess höga profil markerar för omgivningarna en del av Mariefreds krukmakerihistoria. Byggnaderna har fortfarande kvar sina funktioner, såsom t ex lerkällaren där leran togs in från och bearbetades. Ett flertal av maskinerna finns kvar, som drevs med hjälp av remdrift. Krukmakeridelen är enligt en muntlig uppgift av Bror Börsums son, Björn, byggd av virket från 1600-tals Kristinalogar som en gång i tiden stod vid Kärnbo. Äldre verktyg, drejskivor och kaminen har tagits från byggnaden.

    Krukmakeriet visar på en viktig del av Mariefreds hantverkshistoria och har ett stort teknikhistoriskt intresse då den vedeldade ugnen illustrerar hur förbränningen gick till vid Mariebergs porslinsfabrik, som numera är riven. Byggnadernas utformning är
    representativ för krukmakerier och byggnaderna är kulturhistoriskt och socialhistoriskt intressanta då de berättar om krukmakarfamiljen Utterbergs leverne.


    ANLÄGGNINGSBESKRIVNING

    Byggnaden består av krukmakeriet som är sammanbyggt med bostadshuset. Byggnaden är i stort sett placerad i nord-sydlig riktning, med ladan byggd längst i söder, krukmakeridelen norr om denna, med en utbyggnad mot väster som inrymmer förråd, kontor och lager för krukmakeriet. Under utbyggnaden i väster är lerkällaren där leran togs in och bearbetades. Bostadshuset är byggt i öster i anslutning till krukmakeridelen och är också placerad i nord-sydlig riktning. Strax norr om bostadshuset är en bergknalle.
    Trädgården är placerad runt om byggnaden, idag är jordmassor tippade strax inpå byggnadens södra delar, varför trädgården inte längre kan ses här. Enligt uppgifter var det här som lera togs till krukmakeriet.
    Nordväst om bostadshuset är ett stort vårdträd planterat, en kastanj. På båda sidor om detta är grusade gångar.
    Ena gången leder mot en grind i norr placerad vid Stallarholmsvägen, där idag endast de kvadratiska grindstolparna av gråsten finns kvar. Den andra grusade gången leder fram till ett litet kvadratiskt uthus byggt av rundvirke. Huset är en kombinerad uteplats och förråd för förvaring av trädgårdsredskap. Bänkar löper utefter väggarna, som endast består av glest sittande ståltråd, som snöbärsbuskarna kan klättra på. Taket är ett tälttak byggt av järnplåt. Fruktträd växer mellan Stallarholmsvägen och bergknallen. Vinbärsbuskar växer utefter schersminhäcken som rundar norra verkstadsdelen. Rabatter finns utefter bostadshusets norra gavel och krukmakeridelens östra fasad. Vid gränsen mellan gräsmattor och gångar, samt som avgränsning till rabatterna ligger kullerstenar. I rabatterna syns bolltistel, plymspirea, akleja och höstanemon. Hallonbuskar växer nedanför krukmakeridelens västra utbyggnad, där även äppelträd är planterade. Trädgården ser ut att vara genomtänkt och rik på växtlighet.
    Last edited by simco; 2011-08-17, 01:24.

    Comment


    • #17
      Oj, det var inte dåligt!
      Hur kan den fem år gamla undersökningen ha missats?
      Bra jobbat.

      Byggnadsantikvarie Eva Wockatz http://folket.se/nyheter/eskilstuna/1.89392 skulle kunna vara en nyckelperson att tillfråga angående Gripsholmarna?

      Comment


      • #18
        Kolla in dom gröna sejdlarna på bilden över lergodset, sonen Ragnar har gjort denna som jag visat tidigare. Strongt gjort Simco, Du är en klippa. F.ö. är ju inte sättet att stämpla "GRIPSHOLM" och "MARIEFRED" med versaler helt olika.
        Bifogade filer
        Last edited by prylsnubben; 2011-08-17, 13:11.

        Comment


        • #19
          Tack ska ni ha grabbar!

          Jag blev riktigt till mig när jag hittade dokumentet.
          För den inbitne lergodsfantasten rekommenderar jag att gå in på länken och läsa hela dokumentet. Det finns massor av bilder på de vackra huset, verkstaden och flamugnen mm. Dessutom finns ett par bilder på kakelugnar som man undrar om de är tillverkade i Utterbergs verkstad. Bilderna är mycket tydligare i originaldokumentet och på bilden i verkstaden kan man se en desbräda uppe vid taket med de enorma blomkrukorna på tork

          Verkligen kul att se din sejdel prylsnubben! Det som gjorde mig glad var att hänkeln på sejdlarna på bilden ser ut att ha samma spetsiga avslut som den på min kanna. Den gröna glasyren återfinns som bas på en vas i början av tråden. Det är i och för sig svårt att avgöra om det är rätt nyans utifrån bilder, men spännande är det.
          Jag skulle kunna tänka mig att beställaren av vaserna märkta GRIPSHOLM fick en egen stämpel eftersom de skulle säljas som souvenirer eller ges bort som gåvor. MARIEFRED-stämpeln tycker även jag har slående likheter med den förstnämnda.

          Eva Wockatz har säkert intressanta uppgifter att komma med, om inte annat kanske hon kan förmedla bra kontakter.

          Ett par av sakerna från verkstaden finns att beskåda på DigitialtMuseum.se. Där finns även denna information:



          "Brännstöd, 2 st. oglaserad keramik, i form av en treuddig stjärna.

          Brännstöden användes tillsammans med brännkapsel (inv.nr 325.015) vid bränning av keramik.
          /Cecilia Wallquist 2010-03-02.

          Brännstöden har tillhört kruk- och kakelugnsmakaremästaren Martin Utterberg (1865-1943), som flyttade till Mariefred 1886, då fortfarande gesäll, och som 1892 tog över Jöns Svenssons verkstad. Hans verkstad kom att heta Mariefreds Lerkärlsfabrik och som mest var 12 personer anställda, bl.a annat flera av hans barn. 1943 tog sonen Ragnar Uttberberg (1897-1970) över firman och drev den fram till 1967, då Bror Börsum tog över.
          (källa: Kvarteret Krukmakaren i Mariefred (1988) Mariefreds hembygdsförening.)

          "Per Martin tillverkade nämligen kakelugnar under 1890-talet innan han helt gick över till krukmakeriet. I den stora brännugnen som uppfördes 1900 brändes 1000-tals blomkrukor varje vecka, vilka skickades med ångbåten till Stockholm för vidare leverans till många fasta kunder bl a handelsträdgårdar. Vid sidan om denna industri fanns även en skickligt formgiven, konstnärligt högklassig lergodstillverkning, som gjort "Utterbergs keramik" till eftertraktade prydnadsföremål. Han gjorde bl a sejdlar med jugendmönster. Där fanns en drejare som tillverkade mycket stora fat, varvid han använde sig av medhjälpare som roterade drejskivan. Länsmuseet har försäkrat sig hos markägaren MAVAB att brännugnen blir kvar."
          Ur e-post från ordförande i Mariefreds Hembygdsförening Lennart Schweitz 2010-01-23

          Enligt obekräftad uppgift från nätet var Martin Utterberg född i Bergsjö, Hälsingland.
          Se även inv.nr 325.015, 329.935 och 329.965..
          /Leif Wallin 2010-02-26"

          Comment


          • #20
            Enastående, simco!

            Att det gick att hitta så mycket.
            När jag försökte att leta efter information om Utterbergs för några år sedan, så blev det trots flitigt googlande i princip ingenting.
            Och nu allt detta.

            Extra trevligt med alla bilder.

            Undrar just om hushållskärlen är märkta, och i så fall hur.
            Det skulle vara kul att hitta en Utterbergs-kruka.

            Jag blev lite intresserad av om det fanns några kakelugnsmakare tidigare i Utterbergssläkten, och började leta i kyrkoarkiven. Naturligtvis fastnade jag i detta och fördjupade mig i en rätt tragisk historia.
            Hoppas att ingen misstycker om jag återger en del av denna även om den inte har så mycket med keramiktillverkning att göra.

            I varje fall så födde den 22-åriga pigan Gretha Mårtenssdotter Nöjd den oäkta sonen Pehr Martin i Hadångernäs, Bergsjö församling år 1865. Ingen fader finns antecknad i böckerna.
            Några år senare kommer värmlänningen och sågarbetaren Per Jonsson Utterberg till trakten och så småningom träffar han Greta. De två gifter sig och får sonen Johan Wilhelm år 1869.
            Två år senare flyttar familjen till grannförsamlingen Gnarp och byn Böhle. Här skaffar dom sig ett torp och ytterligare ett barn föds, denna gång en flicka.
            Tyvärr avlider Per Jonsson Utterberg strax därpå, och Gretha får stora problem att försörja familjen. Hon får nu ta de tre barnen och söka arbete som piga/hushållerska i grannbyn Rogsta. Här finns hela familjen kyrkobokförd hos husbonden.
            I slutet av 1870-talet anses nog Martin ha blivit så vuxen att han måste ut och försörja sig själv, och kanske även bidra med något till den övriga familjen.
            Troligtvis blir det då vid någon kakelfabrik och den som ligger närmast geografiskt är J O Wiklunds i Västra Grängsjö. Eller så den några km. längre västerut liggande J Nordlinders i Gränsfors.

            Enligt kyrkoarkiven flyttade Pehr Martin Utterberg från Rogsta i Gnarps socken till Mariefred och kakelugnsmakare Jöns Svensson i mars 1887, men det kan säkert ha skett redan året innan, eftersom det nog inte alltid var så noga med att anmäla flyttningarna.
            Där i Mariefred hade han nu gift sig och fått ett barn när familjen i slutet av 1888 flyttade ner till en kakelugnsmakare i Slaka utanför Linköping. Där ordnade han också arbete åt sin bror Johan Wilhelm som kom dit från Gnarp även han i slutet av 1888.
            Vistelsen där blev dock inte så lång varken för Martin eller Johan. Martin återvände till Jöns Svensson i Mariefred i början av 1889.
            Johan stannade kvar till slutet av 1889 innan han flyttade till Nyköping västra. Även där blev det en kort visit innan han året därefter återförenades med brodern hos Jöns Svensson i Mariefred.
            De bägge bröderna fick med tiden båda väldigt stora familjer, och troligtvis blev det många av barnen som kom att arbeta vid Martin Utterbergs fabrik.

            För Gretha uppe i Gnarp var nog livet knappast så lätt. Kanske hade hon hoppats att få en viss försörjning av de bägge sönerna, men nu hade de ju flyttat långt hemifrån. När även dottern flyttade, till Svartvik utanför Sundsvall, blev hon helt ensam.
            Nu blev det så illa att hon fick ännu en oäkta son, och kanske att oron för att klara av försörjningen och möjligen även fördömmanden från omgivningen gjorde att hon avlutade sin olyckliga tillvaro med ett rep runt halsen.

            Din kruka, simco, är nog som Gideon skriver tillverkad av Johan Utterberg, och då troligvis vid verkstaden i Mariefred.

            Jag har haft en del kontakt med hembygdsföreningen i Mariefred angående detta med de "Mariefred"- och "Gripsholm"- märkta sakerna.
            Kanske det kan vara idé att dit skicka en länk till denna tråd så kanske det kan komma fram något mer därifrån? Det kan jag göra.

            Comment


            • #21
              Tack så mycket Bengt!

              Tack för att du fyller på historien om familjen Utterberg. Informationen om de många flyttarna och syskonen var mycket intressant att få veta. Tragiskt med stackars Greta, det kan inte ha varit lätt och som piga hade man säkert inte så mycket att säga till om.
              Hoppas att alla barnen fick det bra och de verkar som om Pehr Martin Utterbergs Lerkärlsfabrik hade många beställare med den höga kvantitet de producerade.

              Visst skulle det vara spännande att höra om hembygdsföreningen i Mariefred har mer information att delge nu några år senare. Några av uppgifterna på DigitaltMuseum.se ska vara lämnade av Lennart Schweitz så sent som 2010-01-23, kanske har mer fakta framkommit eller fler föremål kommit dem till känna. Verkligen bra om du vill ta kontakt med dem. Hoppas att de några uppgifter om krukornas märkning samt kanske bilder på föremål som de kan bidra med.

              Ha en trevlig kväll!

              simco

              Comment


              • #22
                Sällar mig till Gideon, prylsnubben och Bengt H - bra jobbat, simco!
                Läste även Eva W:s gedigna arbete och önskar att alla krukmakare fick liknande dokumentation.
                Last edited by Polsson; 2011-08-21, 20:13.
                p-son

                Comment


                • #23
                  Tack så mycket Polsson!

                  Visst vore det underbart om alla krukmakare fick en sådan presentation som den Eva Wockatz skrivit.
                  Men du med flera är ett utmärkt exempel på eldsjälar som gör precis detta värdefulla arbete!

                  Comment


                  • #24
                    Ursprungligen postat av prylsnubben Visa inlägg
                    Kolla in dom gröna sejdlarna på bilden över lergodset, sonen Ragnar har gjort denna som jag visat tidigare. Strongt gjort Simco, Du är en klippa. F.ö. är ju inte sättet att stämpla "GRIPSHOLM" och "MARIEFRED" med versaler helt olika.
                    Vill bara förtälja att jag såg fyra likadana sejdlar idag varav tre var stämplade
                    R.Utterberg och Mariefred, MEN den fjärde var stämplad Mariefredsverken AB.
                    Alltså det namn som senare förkortades till MAVAB. Företaget näms även på
                    Börsumtråden: http://precisensan.com/antikforum/sh...p?33222-Börsum

                    Comment


                    • #25
                      Hej Gideon, Prylsnubben, Bengt H m fl.

                      Jag vill gärna bidra med en grön vas från söndagens loppis.
                      Den var inte dyr(10 kr) och den såg så oansenlig ut, men glasyren,
                      den varmgröna färgen är vacker, tycker jag. Kanske lite omogen
                      avokado?

                      Jag försöker "få ihop" texten här i tråden. Skulle den vara tillverkad
                      antingen ca 1890 av Lars Gustaf Lindqvist, eller 1986 av Birgitta Wahlström?

                      Så antingen är den riktigt gammal eller betydligt yngre?
                      Den liknar kanske en av Gideons vaser med varmgrön färgton, undersida
                      och stämpel?

                      Det är svårt att få en riktigt bra bild på den lilla vasen. Glasyren skiftar
                      i ljushet en hel del, så jag har gjort om bilden...

                      Hälsar
                      Staffan
                      Bifogade filer
                      Last edited by Staffan Kvist; 2016-09-12, 12:05.

                      Comment


                      • #26
                        Ursprungligen postat av simco Visa inlägg

                        Utterbergs krukmakeri levererade sitt keramikgods bl a till Stockholm. För detta ändamål användes en specialtillverkad vagn för transporter till Stockholm med Mariefreds ångbåt. På vagnen kunde de färdiga föremålen lastas utan att de blev skadade. Enligt uppgifter förekom det att föremålen roddes över till Stockholm – före ångbåtarnas inträde. Med hjälp av en styrman där bak och två roddare forslades föremålen lastade på hyllor i båten.

                        Jag har brutit ut ett litet stycke ur simcos fullödiga dokumentation över Utterbergs verkstad (läs gärna hela också).
                        Mitt inlägg relaterar till raderna ovan angående transporten av lerkärlen från Mariefred till Kgl huvudstaden. Färden
                        företeddes som sig bör med ångaren Mariefred. Mitt inlägg är ett utsnitt från boken "Mälarångare" av Lennart Rydberg.
                        Besättningsmännens berättelser avser 1920-talets förhållanden, materialet tillför egentligen väldigt lite till simcos
                        beskrivning men då jag av en slump hittade Utterbergs i boken så tänkte jag, att varför inte.

                        Till Staffan som svar på inlägget före detta kan jag bara säga att "de vise männen" inte lyckats svara tillfredställande
                        ännu på detta spörsmål eller vad säger Gideon och Bengt H. Lite av snillen spekulerer medan simco agerar.
                        Bifogade filer

                        Comment


                        • #27
                          Ja, prylsnubben, angående det här med de ”GRIPSHOLMS-märkta” alstren blev det bara spekulationer, men kanske är det som Ragnar Utterbergs dotter nämnde, att även denna keramik var framställda vid Utterbergs verkstad?

                          Jag har nu satt igång med att försöka dokumentera de sörmländska kruk- och kakelugnsmakarna, och så småningom kommer jag ju då till Mariefred, men om jag därigenom får fram något mer om detta är jag väldigt osäker på.

                          Mycket värdefullt i varje fall att kunna ta del av det som framkommit på PES om bland annat Utterbergs.

                          Comment


                          • #28
                            Även jag.....

                            ...sällar mig nog till Utterbergsteorin vad gäller "GRIPSHOLM"s-keramiken,
                            men vår käre vä'n Gideon kanske har invändningar, förståeliga isåfall ty
                            inget är bevisat i detta ärende.

                            Comment


                            • #29
                              Inlägg 16 första stycket....

                              ....sånt gillar jag, Ulrika Eckhardt
                              och kopplingen till Utterberg och
                              Gripsholm. Mariefred.................
                              Ulrika praktikant på Wallåkra !997-99,
                              bifogar bild på en miniatyr av henne.
                              Bifogade filer

                              Comment

                              Working...
                              X