Märkningar pressglas

[simco]

För att snabbt återställa ordningen och hålla mig till trådens ämne,
lägger jag in mitt senaste märkta fynd. Skål på fot med fint mönster.
Märkt under med A i mitten av puntelmärket !?
Hur kommer detta sig, och vet någon vilket glasbruk som märkt med A?

Mvh Simco

[Sladden]

Aarima, Alsterfors?

[birger]

Hej Simco!

Inte riktigt min arena men ser ut som sekelskiftesglas. Varför inte Alvesta glasbruk?

Mvh. Birger!

[simco]

Hej Sladden!
Aarima har jag inte hört talas om förut, men Alsterfors känns ju igen.
Har aldrig sett denna märkning heller för den delen, utan hoppas på er riktiga glaskännare
Hittar inget om Aarima, när var fanns det glasbruket?

[Sladden]

Finskt glasbruk. Har en gräddkanna märkt med A. Skall enligt meddelsam finne vara Aarima.

[simco]

Hej Simco!

Inte riktigt min arena men ser ut som sekelskiftesglas. Varför inte Alvesta glasbruk?

Mvh. Birger!

Hej birger!

Tack för svar! Glaset käns och ser ut som att det har ålder, även fast det kanske inte framkommer på bilderna.
Alvesta startade 1933, så jag vet inte om det kanske känns lite för sent.
Har hittat dessa på A:

Alsterbro glasbruk 1871-1969 Kalmar län
Alsterfors glasbruk 1886-1980 Kronobergs län
Alvesta glasbruk 1933-1975 Kronobergs län
Annebergs glasbruk 1764 -773 Värmlands län
Annefors glasbruk 1867-1870 Kronobergs län
Arboga glasbruk (i fyra olika omgångar) 1867-1932

Kanske någon känner igen modellen?


Mvh Simco

[simco]

Finskt glasbruk. Har en gräddkanna märkt med A. Skall enligt meddelsam finne vara Aarima.

Den skulle vara intressant att se!
Lägg gärna in ett par dina vältagna Sladden-bilder på pressglaskannan

[Lars Kallin]

Det är nog ett Å som syns under puntelmärket. Skålen är från Åfors. Jag har några likadana i min samling.

[simco]

Det är nog ett Å som syns under puntelmärket. Skålen är från Åfors. Jag har några likadana i min samling.

Tack så mycket!
Anade att det skulle finnas någon som hade en eller flera likadana!
Har ett par till märkta pressglassaker som jag kommer att lägga ut vid tillfälle.

Mvh Simco

[Rosa]

Eda

Dricksglas märkt Eda (ca 8,8 cm högt) till dokumentationen. Lite lätt lutning på det. Bra ifall man vill dricka alkoholfritt och ändå känna sig lite lullig

[prylsnubben]

EDA igen......

En liten skål som inhandlades för att den var
stämplad med glasbrukets namn, dvs EDA...

[Kerstinfroberg]

Märken på "insidan" eller "utsidan"?

Inför en utställning om glaspressning och pressglas har jag läst många pressglastrådar här på PES – mkt informativt!
Har försökt sammanställa vilka bruk som märkt sina pressade produkter (enligt vad jag bl.a läst här):

Kosta: romb, romb med K (har även suttit i malle), KOSTA, romb med småromber vid hörnen med K eller Kosta i (har även suttit i malle)
Åfors bara Å, eller i romb?
Eda EDA
Reijmyre REIJMYRE – även IVB (Johan Wilhelm Bergström)
Gryt GRYT
Pukeberg romb med småromber med Pg (minst en gång i malle)
Orrefors (gjordes på Sandvik, märkta ORREFORS, bla P(ressat?)G(ate)+nr, PH(ald)+nr)
Sandvik femuddig stjärna med bakvänt S, sexuddig stjärna med rättvänt (minst en gång i malle)
Limmared LIMMARED

Påstås: Skruf, Ruda, Elme

Men..
Det började egentligen med konserveringsburkslocken. De är uppenbart pressade, med varumärket/loggan i högrelief på undersidan – alltså måste texten/loggan ha suttit i mallen. (Det verkar uppenbart att de pressades som ”skålar”, alltså med bruks-översidan nedåt i pressen.)

Hur var det då med eventuella märken på våra föremål?

När jag (på nytt) när-studerat våra pressade produkter har jag funnit att ett antal har (spår efter) puntelmärke – inte hade jag tänkt på det tidigare… så tack!

Vad gällde loggor hittade jag bara två: en liten turbin-artad grej med REIJMYRE på utsidan (i formen) och en saladjär från Sandvik med märket (6-uddig stjärna med rättvänt S) på ”serveringssidan” – alltså med märket i mallen. (Den har fö ett sandpuntelmärke på undersidan).

Så, kära PES-are: hur vanligt var det med pressglas med märken på ”serveringssidan”?
I min lista ovan, kompilerad från bilder från PES, verkar det som om det allra vanligaste är märken ”i formen”, men att det inte är helt ovanligt med märken ”i mallen” för andra produkter än konserveringsburkslock.

Iakttagelser/synpunkter/andra tankar?

Kerstin på Bergdala glastekniska

[Kerstinfroberg]

om puntlat pressglas

... förresten kan jag tillägga att kamrat "Kula" (skulle väl varit knappt 80 om han fått leva) en gång förklarade för mig hur det gick till: man vände ju uppochner på formen, sen kom mäster och puntlade"
(om det var enklare föremål måste inbäraren, "man", vända grejen rätt igen, som om man vände en pannkaka)

Kula jobbade på Hovmantorps Nya och Sandvik - kanske denna berättelse visar att puntlandet av pressföremål fortsatte längre än en vanligtvis tänker?

Nu, när museet äger en gräddkanneform, har jag fått en ny fråga. HUR gick det till att ta ur/bära in ett föremål ur en i framkant öppningsbar form (som tex en gräddkanna)? Gick det att ta dem med en gaffel, eller togs de ur formen med en handske?

Kerstin igen (https://bergdala-glastekniska-museum.se)

gräddkanna HJÄRTA, en form vi fått från Målerås - som alltid TACK, Mats!:

[Hirvi]

... förresten kan jag tillägga att kamrat "Kula" (skulle väl varit knappt 80 om han fått leva) en gång förklarade för mig hur det gick till: man vände ju uppochner på formen, sen kom mäster och puntlade"
(om det var enklare föremål måste inbäraren, "man", vända grejen rätt igen, som om man vände en pannkaka)

Kula jobbade på Hovmantorps Nya och Sandvik - kanske denna berättelse visar att puntlandet av pressföremål fortsatte längre än en vanligtvis tänker?

Nu, när museet äger en gräddkanneform, har jag fått en ny fråga. HUR gick det till att ta ur/bära in ett föremål ur en i framkant öppningsbar form (som tex en gräddkanna)? Gick det att ta dem med en gaffel, eller togs de ur formen med en handske?

Kerstin igen (https://bergdala-glastekniska-museum.se)

gräddkanna HJÄRTA, en form vi fått från Målerås - som alltid TACK, Mats!:
[ATTACH]180852[/ATTACH]

Fin pressglasform ni fått, dom växer inte på träd.

Läste det du skrev om Kula, det var nog formar som var slutna han menar, typ assietter fat mm, då vändes formen upp och ned, i bland kunde ett slag i botten på formen göra att glaset släppte, sedan vände man pannkaka med spaden man hade vid pressen.

Kan ju nämna att pressglasformarna var noga med att dom var lagom varma, för kall form krackelerade glaset, för varm form fastnade föremålet i formen, lagom varm och smörja formen titt som tätt blev bäst resultat, ofta satt föremålet lite fast i formen, ett litet verktyg krävdes att bryta på rätt ställe så det släppte, den som stod vid pressen hade ett bra öga som skilde på varm och kallt, (man fick öppna formen medan föremålet var så varmt att det kunde röra sig lite, annars satt man helt fast i formen.

Tittar man på gamla tårtfat pressade med ben och fot, titta på formskarvarna på benet så ser man ofta att hela benet har blivit vridet, alltså har det varit svårt att få loss fatet från formen, glaset var varmt så dom fick bryta med lite våld.

Puntlade pressglas gjordes väl i stort sett för det blev glas-skägg i skarvarna och då värmdes hela föremålet in i ugnen så blev det inga vassa kanter, ofta kom kallt glaspulver att bli liggande så formen inte stängde till 100% och då blev det mera skägg, därav slets formarna i alla skarvar av kallt glaspulver och på så vis blev formen sämre och sämre med tiden (mera skägg) förr i tiden med dålig kvalitet på formar så fick dom ta till en glaspuntel i mitten av fotdelen, men sedan gjordes mesta puntlingen med järnpuntel som täckte hela fotkanten, man ser på sådana puntlade glas att dom är slipade för det blev inte slätt nog med den punteln.

Vad som gäller för att bära in föremålen till kylning är att många olika klykor gafflar tänger mm kunde användas, en gräddkanna kunde bäras med en gaffel i grepen om man ville det, bara inbäraren såg till att gaffeln var varm, den fick ju värmas lite i ugnshålet om det behövdes, många olika påhitt för att passa föremålen som pressades mm.

Ja det var lite av tekniska biten vid pressning, är jag otydlig så få det komma frågor
Hirvi

[prylsnubben]

Inför en utställning om glaspressning och pressglas har jag läst många pressglastrådar här på PES – mkt informativt!
Har försökt sammanställa vilka bruk som märkt sina pressade produkter (enligt vad jag bl.a läst här):

Kosta: romb, romb med K (har även suttit i malle), KOSTA, romb med småromber vid hörnen med K eller Kosta i (har även suttit i malle)
Åfors bara Å, eller i romb?
Eda EDA
Reijmyre REIJMYRE – även IVB (Johan Wilhelm Bergström)
Gryt GRYT
Pukeberg romb med småromber med Pg (minst en gång i malle)
Orrefors (gjordes på Sandvik, märkta ORREFORS, bla P(ressat?)G(ate)+nr, PH(ald)+nr)
Sandvik femuddig stjärna med bakvänt S, sexuddig stjärna med rättvänt (minst en gång i malle)
Limmared LIMMARED

Påstås: Skruf, Ruda, Elme

Men..
Det började egentligen med konserveringsburkslocken. De är uppenbart pressade, med varumärket/loggan i högrelief på undersidan – alltså måste texten/loggan ha suttit i mallen. (Det verkar uppenbart att de pressades som ”skålar”, alltså med bruks-översidan nedåt i pressen.)

Hur var det då med eventuella märken på våra föremål?

När jag (på nytt) när-studerat våra pressade produkter har jag funnit att ett antal har (spår efter) puntelmärke – inte hade jag tänkt på det tidigare… så tack!

Vad gällde loggor hittade jag bara två: en liten turbin-artad grej med REIJMYRE på utsidan (i formen) och en saladjär från Sandvik med märket (6-uddig stjärna med rättvänt S) på ”serveringssidan” – alltså med märket i mallen. (Den har fö ett sandpuntelmärke på undersidan).

Så, kära PES-are: hur vanligt var det med pressglas med märken på ”serveringssidan”?
I min lista ovan, kompilerad från bilder från PES, verkar det som om det allra vanligaste är märken ”i formen”, men att det inte är helt ovanligt med märken ”i mallen” för andra produkter än konserveringsburkslock.

Iakttagelser/synpunkter/andra tankar?

Kerstin på Bergdala glastekniska

[ATTACH]180850[/ATTACH]
[ATTACH]180851[/ATTACH]

Hej Kerstin, vet inte riktigt om Du menar bara märkningar på "serverings/insidan" eller både och.
Annars finns ju även RUDA i versaler, Elme i skrivstil och M i versal skrivstil för Målerås på PES.