Sidan 3 av 4 FörstaFörsta 1 2 3 4 SistaSista
Resultat 21 till 30 av 37

Ämne: Märkningar pressglas

  1. #21
    Seniormedlem simcos avatar
    Reg.datum
    dec 2008
    Ort
    Norrland
    Inlägg
    3 463
    Citat Ursprungligen postat av birger Visa inlägg
    Hej Simco!

    Inte riktigt min arena men ser ut som sekelskiftesglas. Varför inte Alvesta glasbruk?

    Mvh. Birger!
    Hej birger!

    Tack för svar! Glaset käns och ser ut som att det har ålder, även fast det kanske inte framkommer på bilderna.
    Alvesta startade 1933, så jag vet inte om det kanske känns lite för sent.
    Har hittat dessa på A:

    Alsterbro glasbruk 1871-1969 Kalmar län
    Alsterfors glasbruk 1886-1980 Kronobergs län
    Alvesta glasbruk 1933-1975 Kronobergs län
    Annebergs glasbruk 1764 -773 Värmlands län
    Annefors glasbruk 1867-1870 Kronobergs län
    Arboga glasbruk (i fyra olika omgångar) 1867-1932

    Kanske någon känner igen modellen?


    Mvh Simco

  2. #22
    Seniormedlem simcos avatar
    Reg.datum
    dec 2008
    Ort
    Norrland
    Inlägg
    3 463
    Citat Ursprungligen postat av Sladden Visa inlägg
    Finskt glasbruk. Har en gräddkanna märkt med A. Skall enligt meddelsam finne vara Aarima.
    Den skulle vara intressant att se!
    Lägg gärna in ett par dina vältagna Sladden-bilder på pressglaskannan

  3. #23
    Det är nog ett Å som syns under puntelmärket. Skålen är från Åfors. Jag har några likadana i min samling.

  4. #24
    Seniormedlem simcos avatar
    Reg.datum
    dec 2008
    Ort
    Norrland
    Inlägg
    3 463
    Citat Ursprungligen postat av Lars Kallin Visa inlägg
    Det är nog ett Å som syns under puntelmärket. Skålen är från Åfors. Jag har några likadana i min samling.
    Tack så mycket!
    Anade att det skulle finnas någon som hade en eller flera likadana!
    Har ett par till märkta pressglassaker som jag kommer att lägga ut vid tillfälle.

    Mvh Simco

  5. #25
    Seniormedlem Rosas avatar
    Reg.datum
    mar 2008
    Ort
    Stockholm
    Inlägg
    1 544

    Eda

    Dricksglas märkt Eda (ca 8,8 cm högt) till dokumentationen. Lite lätt lutning på det. Bra ifall man vill dricka alkoholfritt och ändå känna sig lite lullig
    Bifogade bilder Bifogade bilder    

  6. #26
    Seniormedlem prylsnubbens avatar
    Reg.datum
    mar 2009
    Ort
    Saltsjö-Boo, Nacka
    Inlägg
    10 496

    EDA igen......

    En liten skål som inhandlades för att den var
    stämplad med glasbrukets namn, dvs EDA...
    Bifogade bilder Bifogade bilder    

  7. #27
    Seniormedlem
    Reg.datum
    dec 2013
    Ort
    Bergdala, Småland
    Inlägg
    137

    Märken på "insidan" eller "utsidan"?

    Inför en utställning om glaspressning och pressglas har jag läst många pressglastrådar här på PES – mkt informativt!
    Har försökt sammanställa vilka bruk som märkt sina pressade produkter (enligt vad jag bl.a läst här):

    Kosta: romb, romb med K (har även suttit i malle), KOSTA, romb med småromber vid hörnen med K eller Kosta i (har även suttit i malle)
    Åfors bara Å, eller i romb?
    Eda EDA
    Reijmyre REIJMYRE – även IVB (Johan Wilhelm Bergström)
    Gryt GRYT
    Pukeberg romb med småromber med Pg (minst en gång i malle)
    Orrefors (gjordes på Sandvik, märkta ORREFORS, bla P(ressat?)G(ate)+nr, PH(ald)+nr)
    Sandvik femuddig stjärna med bakvänt S, sexuddig stjärna med rättvänt (minst en gång i malle)
    Limmared LIMMARED

    Påstås: Skruf, Ruda, Elme

    Men..
    Det började egentligen med konserveringsburkslocken. De är uppenbart pressade, med varumärket/loggan i högrelief på undersidan – alltså måste texten/loggan ha suttit i mallen. (Det verkar uppenbart att de pressades som ”skålar”, alltså med bruks-översidan nedåt i pressen.)

    Hur var det då med eventuella märken på våra föremål?

    När jag (på nytt) när-studerat våra pressade produkter har jag funnit att ett antal har (spår efter) puntelmärke – inte hade jag tänkt på det tidigare… så tack!

    Vad gällde loggor hittade jag bara två: en liten turbin-artad grej med REIJMYRE på utsidan (i formen) och en saladjär från Sandvik med märket (6-uddig stjärna med rättvänt S) på ”serveringssidan” – alltså med märket i mallen. (Den har fö ett sandpuntelmärke på undersidan).

    Så, kära PES-are: hur vanligt var det med pressglas med märken på ”serveringssidan”?
    I min lista ovan, kompilerad från bilder från PES, verkar det som om det allra vanligaste är märken ”i formen”, men att det inte är helt ovanligt med märken ”i mallen” för andra produkter än konserveringsburkslock.

    Iakttagelser/synpunkter/andra tankar?

    Kerstin på Bergdala glastekniska

    Namn:  saladier-web.jpg
Visningar: 59
Storlek:  147,6 KB
    Namn:  s-stj-web.jpg
Visningar: 60
Storlek:  85,7 KB

  8. #28
    Seniormedlem
    Reg.datum
    dec 2013
    Ort
    Bergdala, Småland
    Inlägg
    137

    om puntlat pressglas

    ... förresten kan jag tillägga att kamrat "Kula" (skulle väl varit knappt 80 om han fått leva) en gång förklarade för mig hur det gick till: man vände ju uppochner på formen, sen kom mäster och puntlade"
    (om det var enklare föremål måste inbäraren, "man", vända grejen rätt igen, som om man vände en pannkaka)

    Kula jobbade på Hovmantorps Nya och Sandvik - kanske denna berättelse visar att puntlandet av pressföremål fortsatte längre än en vanligtvis tänker?

    Nu, när museet äger en gräddkanneform, har jag fått en ny fråga. HUR gick det till att ta ur/bära in ett föremål ur en i framkant öppningsbar form (som tex en gräddkanna)? Gick det att ta dem med en gaffel, eller togs de ur formen med en handske?

    Kerstin igen (https://bergdala-glastekniska-museum.se)

    gräddkanna HJÄRTA, en form vi fått från Målerås - som alltid TACK, Mats!:
    Namn:  hela-formen-web.jpg
Visningar: 58
Storlek:  120,5 KB

  9. #29

    Smile

    Citat Ursprungligen postat av Kerstinfroberg Visa inlägg
    ... förresten kan jag tillägga att kamrat "Kula" (skulle väl varit knappt 80 om han fått leva) en gång förklarade för mig hur det gick till: man vände ju uppochner på formen, sen kom mäster och puntlade"
    (om det var enklare föremål måste inbäraren, "man", vända grejen rätt igen, som om man vände en pannkaka)

    Kula jobbade på Hovmantorps Nya och Sandvik - kanske denna berättelse visar att puntlandet av pressföremål fortsatte längre än en vanligtvis tänker?

    Nu, när museet äger en gräddkanneform, har jag fått en ny fråga. HUR gick det till att ta ur/bära in ett föremål ur en i framkant öppningsbar form (som tex en gräddkanna)? Gick det att ta dem med en gaffel, eller togs de ur formen med en handske?

    Kerstin igen (https://bergdala-glastekniska-museum.se)

    gräddkanna HJÄRTA, en form vi fått från Målerås - som alltid TACK, Mats!:
    Namn:  hela-formen-web.jpg
Visningar: 58
Storlek:  120,5 KB


    Fin pressglasform ni fått, dom växer inte på träd.

    Läste det du skrev om Kula, det var nog formar som var slutna han menar, typ assietter fat mm, då vändes formen upp och ned, i bland kunde ett slag i botten på formen göra att glaset släppte, sedan vände man pannkaka med spaden man hade vid pressen.

    Kan ju nämna att pressglasformarna var noga med att dom var lagom varma, för kall form krackelerade glaset, för varm form fastnade föremålet i formen, lagom varm och smörja formen titt som tätt blev bäst resultat, ofta satt föremålet lite fast i formen, ett litet verktyg krävdes att bryta på rätt ställe så det släppte, den som stod vid pressen hade ett bra öga som skilde på varm och kallt, (man fick öppna formen medan föremålet var så varmt att det kunde röra sig lite, annars satt man helt fast i formen.

    Tittar man på gamla tårtfat pressade med ben och fot, titta på formskarvarna på benet så ser man ofta att hela benet har blivit vridet, alltså har det varit svårt att få loss fatet från formen, glaset var varmt så dom fick bryta med lite våld.

    Puntlade pressglas gjordes väl i stort sett för det blev glas-skägg i skarvarna och då värmdes hela föremålet in i ugnen så blev det inga vassa kanter, ofta kom kallt glaspulver att bli liggande så formen inte stängde till 100% och då blev det mera skägg, därav slets formarna i alla skarvar av kallt glaspulver och på så vis blev formen sämre och sämre med tiden (mera skägg) förr i tiden med dålig kvalitet på formar så fick dom ta till en glaspuntel i mitten av fotdelen, men sedan gjordes mesta puntlingen med järnpuntel som täckte hela fotkanten, man ser på sådana puntlade glas att dom är slipade för det blev inte slätt nog med den punteln.

    Vad som gäller för att bära in föremålen till kylning är att många olika klykor gafflar tänger mm kunde användas, en gräddkanna kunde bäras med en gaffel i grepen om man ville det, bara inbäraren såg till att gaffeln var varm, den fick ju värmas lite i ugnshålet om det behövdes, många olika påhitt för att passa föremålen som pressades mm.

    Ja det var lite av tekniska biten vid pressning, är jag otydlig så få det komma frågor
    Hirvi
    Senast redigerat av Hirvi den 2020-01-21 klockan 23:00.
    SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/

  10. #30
    Seniormedlem prylsnubbens avatar
    Reg.datum
    mar 2009
    Ort
    Saltsjö-Boo, Nacka
    Inlägg
    10 496
    Citat Ursprungligen postat av Kerstinfroberg Visa inlägg
    Inför en utställning om glaspressning och pressglas har jag läst många pressglastrådar här på PES – mkt informativt!
    Har försökt sammanställa vilka bruk som märkt sina pressade produkter (enligt vad jag bl.a läst här):

    Kosta: romb, romb med K (har även suttit i malle), KOSTA, romb med småromber vid hörnen med K eller Kosta i (har även suttit i malle)
    Åfors bara Å, eller i romb?
    Eda EDA
    Reijmyre REIJMYRE – även IVB (Johan Wilhelm Bergström)
    Gryt GRYT
    Pukeberg romb med småromber med Pg (minst en gång i malle)
    Orrefors (gjordes på Sandvik, märkta ORREFORS, bla P(ressat?)G(ate)+nr, PH(ald)+nr)
    Sandvik femuddig stjärna med bakvänt S, sexuddig stjärna med rättvänt (minst en gång i malle)
    Limmared LIMMARED

    Påstås: Skruf, Ruda, Elme

    Men..
    Det började egentligen med konserveringsburkslocken. De är uppenbart pressade, med varumärket/loggan i högrelief på undersidan – alltså måste texten/loggan ha suttit i mallen. (Det verkar uppenbart att de pressades som ”skålar”, alltså med bruks-översidan nedåt i pressen.)

    Hur var det då med eventuella märken på våra föremål?

    När jag (på nytt) när-studerat våra pressade produkter har jag funnit att ett antal har (spår efter) puntelmärke – inte hade jag tänkt på det tidigare… så tack!

    Vad gällde loggor hittade jag bara två: en liten turbin-artad grej med REIJMYRE på utsidan (i formen) och en saladjär från Sandvik med märket (6-uddig stjärna med rättvänt S) på ”serveringssidan” – alltså med märket i mallen. (Den har fö ett sandpuntelmärke på undersidan).

    Så, kära PES-are: hur vanligt var det med pressglas med märken på ”serveringssidan”?
    I min lista ovan, kompilerad från bilder från PES, verkar det som om det allra vanligaste är märken ”i formen”, men att det inte är helt ovanligt med märken ”i mallen” för andra produkter än konserveringsburkslock.

    Iakttagelser/synpunkter/andra tankar?

    Kerstin på Bergdala glastekniska

    Namn:  saladier-web.jpg
Visningar: 59
Storlek:  147,6 KB
    Namn:  s-stj-web.jpg
Visningar: 60
Storlek:  85,7 KB
    Hej Kerstin, vet inte riktigt om Du menar bara märkningar på "serverings/insidan" eller både och.
    Annars finns ju även RUDA i versaler, Elme i skrivstil och M i versal skrivstil för Målerås på PES.

Ämnesinformation

Användare som tittar på det här ämnet

Det är för närvarande 1 användare som tittar på det här ämnet. (0 medlemmar och 1 gäster)

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •