Sidan 22 av 33 FörstaFörsta ... 12 19 20 21 22 23 24 25 32 ... SistaSista
Resultat 211 till 220 av 326

Ämne: Kakelugnar

  1. #211
    Seniormedlem Lars Ms avatar
    Reg.datum
    apr 2009
    Ort
    Varberg
    Inlägg
    2 308

    Per Åkerström, Laknäs

    Ur boken "Tällberg - från bondby till turistby" (1986) kommer här en bild på kakelugnsmakaren Åkerström med en ugn i Tällberg.
    Bifogade bilder Bifogade bilder  

  2. #212
    rörd keramikvän Gideons avatar
    Reg.datum
    aug 2005
    Inlägg
    7 263
    Stockholms stadsmuseum håller igång med ett mastodontarbete, som kommer att vara till stor nytta på flera sätt:
    http://www.stadsmuseum.stockholm.se/...&sprak=svenska

  3. #213
    Allmogen lergodssamlare Polssons avatar
    Reg.datum
    feb 2008
    Ort
    Trelleborg
    Inlägg
    5 073
    Citat Ursprungligen postat av Lars M Visa inlägg
    Ur boken "Tällberg - från bondby till turistby" (1986) kommer här en bild på kakelugnsmakaren Åkerström med en ugn i Tällberg.
    Härlig bild! Yrkesstoltheten går inte att ta miste på!

    Citat Ursprungligen postat av Gideon Visa inlägg
    Stockholms stadsmuseum håller igång med ett mastodontarbete, som kommer att vara till stor nytta på flera sätt:
    http://www.stadsmuseum.stockholm.se/...&sprak=svenska
    Intressant till tusen, Gideon! Kanske dags att planera för en stockholmsresa?
    Senast redigerat av Polsson den 2012-02-02 klockan 18:25.
    p-son

  4. #214
    rörd keramikvän Gideons avatar
    Reg.datum
    aug 2005
    Inlägg
    7 263
    Citat Ursprungligen postat av Polsson Visa inlägg
    Intressant till tusen, Gideon! Kanske dags att planera för en stockholmsresa?
    Absolut.
    Det kan möjligen gå att prata till sig en rundvisning, kanske framåt vårkanten?
    Vi får se, men det skulle vara spännande att få uppleva samlingarna igen.

    Jag såg de här burarna, i långa och täta rader redan 1977/78 i olika magasin och förvånades först över mängden, men inte då omfattningen av till exempel rivningarna av klarakvarteren, stod klar för mig.
    Det finns också en hel del dekorerade bjälklag, träpaneler och inte minst målade väggtapeter, från skilda tider och platser, bevarade.

  5. #215
    Mycket intressanta inlägg på tråden under senaste tiden. Först Gordons efterlysning och sedan dessa två tidningsinslag från Polsson och Lars M.
    En utmaning vore ju att leta fram lite mer fakta om "gubbarna" genom bl.a. kyrkböckerna.
    Många av kakelgubbarna flyttade ju en hel del och det brukar dyka upp en del intressant genom att följa deras resa inom landet. Ibland blir det också en tur utomland, men då blir det genast svårare att följa med.

    Så kom då Gideons inlägg och länk angående Stadsmuseums planerade kakelugnssatsning. Hoppas att dom också låter mura upp någon ugn.
    I varje fall skulle ett besök där utgöra en riktig högtidsstund i tillvaron, och då naturligtvis, som löken på laxen, i sällskap med hrr Gideon och Polsson.

  6. #216
    rörd keramikvän Gideons avatar
    Reg.datum
    aug 2005
    Inlägg
    7 263

    Tre kakelugnsmakare i Nyköping

    Naturligtvis kommer Du att bli tillfrågad, Bengt H. så att vi kan se om något datum framöver kan passa skåningen Polsson och Dig från Norrland.

    Den här boken
    Namn:  Nyköping - Per Klangs bildkavalkad.jpg
Visningar: 416
Storlek:  41,0 KB

    sammanställde Per Klang (1923-2006), med över 100 fotografier av hantverkare i Nyköping, som ingenjör Dan Samuelsson tog under det tidiga 1930-talet.
    Det är en bildkavalkad, och i den hittades tre kakelugnsmakare. Måhända kan Nyköpings Yrkesidkareförening (som innehar dessa och andra bilder i boken) visa fler?
    Det får tiden utvisa.

    Namn:  Nyköping - Fredrik Johansson.jpg
Visningar: 458
Storlek:  39,9 KB

    Fredrik Johansson
    Kakelugnsmakare
    Född 16 september 1883
    Död 4 februari 1966
    Fredrik Johansson var född i Ljungby och kom 1905 till Nyköping. Efter att ha varit anställd vid Kakelfabriken vid Hamnvägen började han 1909 hos firma Edvin Nilsson där han sedan var anställd i 49 år.


    Namn:  Nyköping - Erik Lundin.jpg
Visningar: 498
Storlek:  44,5 KB

    Erik Lundin
    Kakelugnsmakare
    Född 28 juli 1881
    Död 7 mars 1965
    Erik Lundin var född i Ludvika. Från 1932 och till uppnådd pensionsålder var han anställd hos firma Edvin Nilsson & Son i Nyköping.


    Namn:  Nyköping - Knut Bernhard Söderberg-Sundkvist.jpg
Visningar: 514
Storlek:  36,2 KB

    Knut Bernhard Söderberg-Sundkvist
    Kakelugnsmakare
    Född 22 juli 1881
    Död 27 februari 1946
    När kakelugnsmakare Edvin Nilsson startade sin firma år 1903 anställdes Knut Berhard Sundkvist hos honom. Han var sedan verksam i denna firma (som senare hette Edvin Nilsson & Son) till sin död.

  7. #217

    Laknäs kakelugnsfabrik

    Nu har jag antagit min egen utmaning till att försöka få fram lite upplysningar om de kakelgubbar som Lars M och Polsson visat bild av resp. annons från.

    Med hjälp av nätet (Google, Svar, m.m.) samt en aning fantasi har jag fått fram detta.
    Först Per Åkerström, vilken jag tyvärr inte hittat så mycket om.

    Bröderna Erik f. 20/1 1868 och Per f. 21/8 1870 växte upp i byn Leknäs mellan Leksand och Rättvik.
    Erik tog så småningom över faderns lantbruk, och i 1900-års folkräkning titulerades han hemmansägare. Kanske hade han varvat tiden på jordbruket med att emellanåt lära sig kakelugnsmakarearbetet på närliggande Nittsjö tegelverk.
    I varje fall skall han ha startat Laknäs (eller Leksands ?) kakelugnsfabrik på sina ägor 1899.
    Brodern Per arbetade som telefonarbetare i Kopparberg, men återvände till hemgården och blev kompanjon med brodern.
    Vid 1910-års folkräkning titulerades bröderna som kakelugnsfabrikörer.
    Enligt en tidningsartikel (Dalpilen) så eldhärjades fabriken/verkstaden den 2/11 1909, men den bör ha återuppbyggts, för verksamheten skall ha pågått en bit in på 1920-talet.
    Här visas en förmodad Laknäs-ugn. http://sveaedit.se/pagetrack/Product...0100611-14.pdf

    Trevliga kakelugnsmakarebilder som Du visar Gideon, tack för det!
    Senast redigerat av Bengt H. den 2012-02-12 klockan 00:33.

  8. #218
    Här kommer så Polssons ”kakelgubbe”.

    Lars Johan Ekberg föddes den 4/3 1855 i Laholm. I flyttningslängd anges att kakelugnsmakaregesällen L J Ekberg den 12/8 1879 flyttar från Laholm till Göteborg. Där återfinns han i 1880-års folkräkning i Landala, men med anteckningen att han vistas på okänd ort. Tyvärr hittade jag inget mer om tiden i Göteborg, och inte heller om Ekbergs vistelse i Stockholm.
    Därifrån kommer han i varje fall till Halmstad enl. hsf.längden den 19/5 1886 tillsammans med sin hustru.
    Ekberg blir bosatt vid något som kallas ”Kakelugnsfabriken” tillsammans med sin familj som efterhand utökas. Vid ”Fabriken” finns även, som det brukar vara, en del annat ”kakelfolk”.
    1890 finns familjen på fastighet No: 1 Wester och vid den av Peter Johan Rundqvist (f. 15/3 1844 i Ronneby) där startade kakelugnsfabrik.
    Där hade tidigare en viss Edvin Larsson (f. 8/6 1864 i Unnaryd) varit bosatt och verksam som lärling. Enl. hsf.längd finns han inskriven på fastigheten den 17/11 1881 och kom då från Unnaryd. Nästan exakt fyra år senare, den 18/11 1885 är han utskriven för flytt till Falkenberg.
    Även Johan Ekbergs fem dagar yngre kusin, kakelugnsmakaren Nils Edvard Ekberg, finns uppsatt som boende vid fastigheten.

    Ekberg tar så över Rundqvists verksamhet, och driver den vidare under lång tid.
    Sonen Edvin Gottfrid f. 1891 tar så småningom över verkstaden och tillverkningen.
    Här finns en bild av kakelugnsmakaren L J Ekberg samt upplysningen att det går att läsa om honom och hans verksamhet i skriften Gamla Halmstad år 1966 sidan 51. (Kanske även år 1993 sid. 116. om jag tolkat ett register rätt) http://www.hallandskonstmuseum.se/Sa...rna/visa/38427

    Förhoppningsvis kan någon med möjlighet att titta i dessa skrifter fylla på med mer upplysningar om denne Johan Ekberg.

  9. #219
    Allmogen lergodssamlare Polssons avatar
    Reg.datum
    feb 2008
    Ort
    Trelleborg
    Inlägg
    5 073
    Strålande, intressant djupgrävning Bengt H och Gideon!
    p-son

  10. #220

    Edgar Hjoberg

    Från samma förträffliga källa som tidigare har jag nu erhållit några, som i alla fall jag tycker, mycket trevliga och intressanta tidningsartiklar.
    Denna som handlar om Edgar Hjobergs verksamhet som kakelugnsmakare, publicerades i tidningen Bohuslänningen under år 1976 med text och foto av Håkan Sannebro. Fotografierna har efter kopiering tyvärr inte den kvalité att dom kommer till sin rätt. Därför avstår jag för att lägga in dom. På det ena visar i varje fall Edgar några av de gamla gipsformar som han använt vid tillverkningen av kaklet, och på det andra visas kakelugnen som Edgar Hjoberg tillverkat.

    Jag kommer nog att lägga in artikeln även på ”Hjobergs-tråden” så småningom.


    Edgar är ensam om konsten att göra en kakelugn.
    Vid 58 års ålder har Edgar Hjoberg i Färgelanda nått sitt stora mål här i livet.
    Hittills har han varit ”bara” krukmakare, men nu kan han också sätta den helt unika titeln kakelugnsmakare på visitkortet – den ende i Sverige som behärskar dessa båda hantverk, kanske rent av den ende i världen.
    ”Gesällprovet” - en kakelugn i skänkmodell som den gjordes på 1700-talet – står mörkgrön och tjusig hemma i det hjobergska vardagsrummet och sprider en behaglig värme när man eldar i den. Tre år har det tagit att få kakelugnen färdig, så man förstår Edgar Hjobergs stora tillfredsställelse.
    - Jag är visserligen mycket nöjd med ugnen som sådan, som är det bästa arbete och det jag själv sätter mest värde på hittills i mitt liv, säger Edgar Hjoberg. Men det som jag personligen är ännu gladare över är att jag nu inte är sämre än mina förfäder. Sju generationer Hjobergare före mig har varit kruk- och kakelugnsmakare och det har varit mitt stora mål att också lära mig behärska den svåra konsten att tillverka kakelugnar.
    Hjobergs hittills fina insatser som krukmakare har bara varit en etapp på vägen mot målet. En äkta Hjobergare är både kruk- och kakelugnsmakare. I Sverige finns ingen mer än Edgar Hjoberg som kan tillverka en kakelugn. Det lär finnas åtta personer som kan mura upp en ugn, men bara en enda som kan tillverka den.
    Hur är det då med kontinuiteten bland dagens Hjobergare? Är Edgar den åttonde och siste i denna dalsländska kruk- och kakelugnsmakardynasti?
    - Hittills har det varit så i släkten, att kakelformar och en drejskiva gått i arv från far till den son som lärt sig yrket. Konstigt nog är det genom alla generationer bara en son som ärvt yrket. Jag vet ingen förklaring till varför det blivit så. Själv var jag i likhet med mina bröder murare innan jag gav mig på krukmakeriet på heltid.
    - Både min fru och mina sex barn har alla hjälpt till med kakelugnen och fått sina namn ingjutna på baksidan av pannorna. Två av mina söner är intresserade av hantverket, så det finns hopp om en fortsättning.
    Edgar Hjoberg var bara tio år när hans far Albin gjorde sin sista kakelugn – den finns för övrigt i Sundals-Ryr i dag. Edgar fick vara med och ”sätta romp” på baksidan av pannorna. De lärdomar han fick sig till livs redan på den tiden gällde det att plocka fram och omsätta, när han för tre år sedan började tillverka sin första kakelugn.
    - Formarna till kaklet har följt släkten sedan farfars fars – Martin August Hjoberg – tid. De är i verkligheten ännu äldre, men jag vet inte riktigt hur gamla. Tidens tand har emellertid gnagt på dem och därför har jag fått göra en del extra arbete med pannorna efter bränningen.
    - Jag fick till en början pröva mig fram innan jag kom underfund med den rätta blandningen av leran. Den grönflammiga glasyren har jag fått ”lånat” från en kakelugn tillverkad av Martin August och vilken nu står i Kråks värdshus i Skara.
    Nu har Hjoberg givetvis inte hållit på oavbrutet i tre års tid med den här kakelugnen utan den har kommit till då och då på lediga stunder eller när det gått att stjäla några minuter från det ordinarie arbetet i krukmakarverkstan. Hustrun Hildur har hjälpt till en hel del med förfärdigandet av de 80 glaserade pannorna som ugnen består av. Vid monteringen i vardagsrummet fick Hjoberg hjälp av gode vännen Karl Jonasson som blandade till det speciella lerbruk som används vid uppmurningen.
    - Jag har lagt ner så mycket arbete på den här ugnen att jag inte direkt kan värdera den i pengar. Därför är den heller inte till salu, även om jag fått ett mycket bra bud om jag knackar ner den och monterar upp den igen. Men det kanske blir ytterligare någon ugn innan jag lägger av...
    Den här kakelugnen är murad med fem kanaler för att effekten skall bli så bra som möjligt.
    - En femkanals kakelugn är en av de bättre värmekällor som uppfunnits, säger Edgar Hjoberg. Den är energisnål och spar olja åt oss. När vi eldar i ugnen slår termostaterna på elementen från, något som redan visat sig på oljeförbrukningen. Värmen från en kakelugn är därtill mycket behaglig.
    Som expert på kakelugnar kan Edgar Hjoberg få hur mycket jobb som helst. Kakelugnen upplever något av en renässans. Gamla kakelugnar revs i allmänhet förr, men nu försöker de flesta som har en kakelugn rädda den. Vändningen kom i och med oljekrisen.
    - När jag var 15 år gammal var jag själv med och rev ned en av farfars fars kakelugnar. Det är en sak som grämt mig i många år. Det är roligt att folk är mer rädda om sina kakelugnar nu och vill försöka rädda dem.
    På gamla herrgården i Stigen har Hjoberg monterat ned fem ugnar. Två av dem skall han mura upp igen. Båda är tillverkade av Martin August Hjoberg. Det finns flera som väntar på att Hjoberg skall komma och montera nedrivna eller reparera befintliga kakelugnar. För inte länge sedan räddade Edgar Hjoberg själv tre kakelugnar i ett rivningshus i Uddevalla. Nedmonteringen gjorde han på en lördag-söndag. På måndag kom grävskoporna och rev huset.
    - Som det nu är kunde jag åta mig nästan hur mycket kakelugnsjobb som helst, men det går inte. Eftersom man måste mura med bara händerna behöver skinnet vila en vecka efter en uppmurad kakelugn. Då drejar jag i stället. Det går faktiskt inte att använda murslev när man murar upp en kakelugn. Inte heller går det att ha handskar på händerna.
    Vid jobb på platser som ligger för långt bort från hemmet brukar Edgar Hjoberg stanna över på stället. Då kan det bli att jobba både dag och natt på samma sätt som gamla tiders kakelugnsmakare gjorde. De höll ett högt tempo och jobbade ibland både i hög hatt och stärkkrage.

Ämnesinformation

Användare som tittar på det här ämnet

Det är för närvarande 1 användare som tittar på det här ämnet. (0 medlemmar och 1 gäster)

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •