Skultuna

[Anna-Carin]

Jippee! Nu har jag en exakt datering av Skultunas äldsta illustrerade katalog, kallad "ca 1830", "1830-1840" m.m. Den är tryckt 1846-1847! Tyvärr inte så tidigt som jag hade hoppats, men man kan ju inte få allt. Och gissningen 1840-1845 var inte helt fel.

Den trycktes hos Salmson & Ström, Stockholm, Gamla Kungsholmsbrogatan No 28. På www.tidningar.kb.se hittade jag annonser från Salmson & Ström endast 1846, medan [Axel Jakob] Salmson ensam annonserade betydligt längre tid från den adressen; lite ytterligare sökande gav detta från 1848 - här framgår Ströms förnamn, men de har var sin annons, om än efter varandra (och Ström står på Salmsons adress, men Salmson på en annan):


(Aftonbladet 1848-02-01, s 4)


Sen googlade jag Carl Fredrik Ström, och Wikipedia skriver bl.a.:

Han arbetade först som föreståndare vid den grafiska avdelningen vid Generalstabens litografiska anstalt innan han tillsammans med Axel Salmson etablerade ett litografiskt tryckeri i Stockholm 1846. När Salmson 1848 lämnade verksamheten drev han företaget vidare som ensam ägare.

Bingo!

[FBQ]

Kul att du lyckades få fram information! Kanske kan man genom information på den från ca 1860 också få fram mer exakt datering?

Du har rätt i att det verkar ha förekommit klagomål på Skultunaförhydringen, 1858 reste man till England för att studera tillverkningen där kunna förbättra sin produkt. Redan 1856 stod dock förhydringsplåt och mässingsspik för förhydringar för 1/4 av Skultunas produktion.

Jag känner mig lite förvirrad vad gäller detta med punkter, kolon och inget.

Min, förvisso ännu ganska klent förankrade tanke är att SB följt av krona är äldst. Det är en stämpel som bara finns på gjutgods. Den verkar ha lite olika utförande, och vissa ser ut att ha en ålderdomligare utformning av bokstäverna. Säkerligen har ett flertal snarlika stämplar använts, troligen under lång tid. Den kan ha brukats redan på 1700-talet, men i så fall mycket sparsamt.

Det är sant att S:B med kolon känns ålderdomligt. Samtidigt, om jag tänker mig att stämpeln införts på 1820- eller 1830-talet känns skrivsättet inte helt omöjligt. Och om man börjat använda en sådan stämpel kan man ha kopierat skrivsättet även på stämplar som tillverkats senare, även om det varit lite omodernt skrivsätt. Det verkar visserligen som det varit ganska hög omsättning på stämplar, men tror ändå att vissa kan ha varit i bruk ganska länge.

Jag har letat och hittar faktiskt inga med S.B. i kvadrat. Jag ser att vissa har kolonet högre placerat, och på vissa är övre punkten delvis otydlig. Möjligen är de med ett lägre placerat men jag vet inte. Lars H har en kaffekanna med högt placerat kolon i den här tråden på sidan 4, den är ju trycksvarvad.

De stämplar som har punkt i stället för kolon är ju den mystiska S.B. i skrivstil i oval stämpel. Även om jag från början var väldigt skeptisk till att den var Skultuna har jag nog efterhand blivit mer öppen för att den kan vara Skultunas. Men, jag ser det forfarande som osäkert. Den bör ha kommit efter S:B-stämpeln i så fall, kanske vid mitten av 1800-talet och bara varit i bruk en kortare tid.


Sedan har vi stämpel Skultuna i kvadrat. Jag tror inte att det går att säga att de med kursiv är äldre eller yngre än de andra. Jag skulle säga att den också troligen tagits i bruk senare än S:B - stämpeln, kanske just vid mitten av 1800-talet. Men de verkar ha varit i bruk samtidigt och överlappat varandra.

Sedan har vi en udda variant av stämpel som bara förekommer på eldsetet som Lars H visat på sidan 4 i tråden. Här är det S:B (med kolon) i kvadrat och en krona över. Stämpeln ser ju riktig ut men jag har ju inte tyckt att eldsetet ser jättegammalt ut. Nu är det ju svårt att avgöra ordentligt på fotografier. Jag tycker ju också att texten låter minst sagt skum. Lars H skrev att det skulle stå "MINNE AV BARON GYLLENHIEIM". Så står det väl inte, det borde vara Gyllenhielm eller Gyllenheim. Gyllenheim, som adlades 1822 och dog ut 1825 var aldrig friherrlig. Carl Carlsson Gyllenhiem var däremot friherre (de är de som tituleras baron) men dog 1650. Så gammalt är ju setet knappast.


Jag tror inte på att stämpeln i grotesk på prylsnubbens kruka är så gammal. Vi har ju den förutom på prylsnubbens kruka även på en annan som Lars H visat på sidan 6 i den här tråden som är snarlik, men även på ett kastrullock som Lars M visar på sidan 7 i den här tråden. Kastrullocket har jag svårt att tro att det hör till annat än 1800-talets slut. Finns liknande kastruller i några av de priskuranter du sett?

Men det vore intressant att fördjupa sig i krukorna, hoppas bara att jag kan få lite tid över. Tror du att du skulle kunna ladda upp bilder på krukor från priskuranterna du har hemma, så att det går att jämföra med de krukor som finns på nätet? Kanske går det att bygga någon grov kronologi den vägen.

[Anna-Carin]

Priskuranten ca 1860, i den form som den ingår i nytrycket, har tyvärr ingen uppgift om tryckare. Tryckarens namn har nog funnits på baksidan, som i stället tagits i anspråk för informationen från 1982.

Min, förvisso ännu ganska klent förankrade tanke är att SB följt av krona är äldst. Det är en stämpel som bara finns på gjutgods. Den verkar ha lite olika utförande, och vissa ser ut att ha en ålderdomligare utformning av bokstäverna. Säkerligen har ett flertal snarlika stämplar använts, troligen under lång tid. Den kan ha brukats redan på 1700-talet, men i så fall mycket sparsamt.

Det är sant att S:B med kolon känns ålderdomligt. Samtidigt, om jag tänker mig att stämpeln införts på 1820- eller 1830-talet känns skrivsättet inte helt omöjligt. Och om man börjat använda en sådan stämpel kan man ha kopierat skrivsättet även på stämplar som tillverkats senare, även om det varit lite omodernt skrivsätt. Det verkar visserligen som det varit ganska hög omsättning på stämplar, men tror ändå att vissa kan ha varit i bruk ganska länge.

Jag undrar vad du syftar på i första stycket här - finns det en tidig stämpel SB följt av krona, som helt saknar skiljetecken?

För att förtydliga, jag tror att S:B med kolon har införts av någon som lärde sig skriva på 1700-talet, och höll fast vid ett skrivsätt han var van vid - man brukar ju det. Dvs, jag tror att S:B-stämplingen började före C.W. Hammarskjöld (född 1807). Han använde ju bevisligen punkt i S.B.H. på järnstämpeln.

Skultuna är ett av de första mässingsbruken som började stämpla, och de är väl nästan det enda som använt stämplar med rektangulär fördjupning (som på tenn och ädelmetall), vilket i sig tyder på ålder (eller konservatism). Jag kan nämna att omkring 1835 börjar gravörer annonsera i tidningar om att de gör "upphöjda och fördjupade stämplar"; först en J.E. Åkerberg från Köpenhamn, och de följande åren även andra gravörer. Kanske skarpstämplar var relativt nytt vid den tiden, eller användes de även tidigare, av t.ex. gelbgjutare? Andra mässingsbruk verkar ha haft skarpstämplar redan från början.

Jag har letat och hittar faktiskt inga med S.B. i kvadrat. Jag ser att vissa har kolonet högre placerat, och på vissa är övre punkten delvis otydlig. Möjligen är de med ett lägre placerat men jag vet inte. Lars H har en kaffekanna med högt placerat kolon i den här tråden på sidan 4, den är ju trycksvarvad.

Det är möjligt att jag har feltolkat bilderna; det kanske står S:B: istället för S.B.? Oavsett vilket tecken det är, så är de stämplarna är lätta att känna igen på att S sitter nära stämpelns vänsterkant, medan B har betydligt längre avstånd till högerkanten. Här är ett exempel:



När jag tittade igenom mina bilder hittade jag en S.B (!) på en ljusplåt också:



Jag har ett antal sparade stämpelbilder från ljusstakar, ifall vi skulle vilja titta specifikt på ljusstaksstämplar någon gång.

Sedan har vi en udda variant av stämpel som bara förekommer på eldsetet som Lars H visat på sidan 4 i tråden. Här är det S:B (med kolon) i kvadrat och en krona över. Stämpeln ser ju riktig ut men jag har ju inte tyckt att eldsetet ser jättegammalt ut. Nu är det ju svårt att avgöra ordentligt på fotografier. Jag tycker ju också att texten låter minst sagt skum. Lars H skrev att det skulle stå "MINNE AV BARON GYLLENHIEIM". Så står det väl inte, det borde vara Gyllenhielm eller Gyllenheim. Gyllenheim, som adlades 1822 och dog ut 1825 var aldrig friherrlig. Carl Carlsson Gyllenhiem var däremot friherre (de är de som tituleras baron) men dog 1650. Så gammalt är ju setet knappast.

Lars H:s eldset stämmer väl överens med illustrationen i priskuranten 1846-47 ("eldsatts" - borste och vägghängare ingick också). Omkring 1860 kostade hela rasket 12 rdr, 1878 14 rdr. 1838 är nog första gången Skultuna annonserade eldsatser:


(Aftonbladet 1838-11-21, s. 4)

Jag ser inget konstigt alls med stämpeln - S:B i rektangulär fördjupning och krona var två separata stämplar, som slogs var för sig, även om de "alltid" brukade placeras efter varandra. Att kronan placerats ovanför S:B kan bero på praktiska eller estetiska orsaker - det bör ha varit den planaste platsen, eller så ville stämplaren centrera stämplarna för att göra det prydligt.

Inskriptionen är svårt att säga något om utan att ha sett den - verkar stilen vara från tiden; kan den vara en felläsning för ytterligare något annat namn? Anrep räknar upp många konstiga namn som börjar på Gyllen-.

Jag tror inte på att stämpeln i grotesk på prylsnubbens kruka är så gammal. Vi har ju den förutom på prylsnubbens kruka även på en annan som Lars H visat på sidan 6 i den här tråden som är snarlik, men även på ett kastrullock som Lars M visar på sidan 7 i den här tråden. Kastrullocket har jag svårt att tro att det hör till annat än 1800-talets slut. Finns liknande kastruller i några av de priskuranter du sett?

I de tre priskuranter jag har tillgång till (1846-47, ca 1860, ca 1878) finns kokkärl enbart i den från ca 1860. Då hade Skultuna två olika serier kokkärl (med lock) av mässing, dels med sluttande sidor (med eller utan fläns), dels för järnspis med raka sidor och fläns. I båda fallen visar bilderna att flänsen sitter mitt på i höjdled, för övrigt. Bilderna är små och stiliserade, locken avbildas bara som en cirkel med bockat handtag. Lars M:s kastrullock bör höra till ett kokkärl för järnspis, för det är bara där som storleken anges i tum (måttet avser "diametern vid flänzen"). I storlek 5" kostade det 2 rdr 50 öre, inkl lock.

Du hade sett i Erixons Skultuna-bok att Skultuna tog upp tillverkning av koppar 1867. Jag skulle tro att de gick över till att tillverka kokkärl i koppar istället för mässing; koppar är lättare att trycksvarva. Så kastrullocket bör vara stämplat på 1860-talet, tycker jag, såvida de inte började tillverkningen redan på 1850-talet.

Katalogerna ger som synes inte mycket hjälp till datering av krukor och flaskor. Men jag har svårt att få prylsnubbens flaska att stämma mot de här bilderna; jag tror den representerar en äldre modell (dvs före 1846-47). Men om stämpeln inte kan vara så tidig, så kanske det är så att Skultuna fortsatt tillverka den flaskmodellen på beställning, till kunder i konservativa bygder, efter att den försvann ur katalogen (jag konstaterade förut att enligt "Mässing" verkar tillverkningen av spilkummar och bunkar ha fortsatt även efter att de försvann ur katalogen, men förmodligen i liten skala för att fylla ströbeställningar som kom in; detta kan ha varit en parallell till det.)









Jag tror jag har kommit på knepet för att ta rättvända bilder med mobilen när man fotograferar rakt neråt. I kameraläget visas en liten rund knapp med en kameraikon på, som man trycker på för att ta bilden (åtminstone ser det ut så på min telefon). Den ikonen skvallrar om vilken riktning telefonen tycker är uppåt. Om ikonen inte har rätt sida upp så kan man vippa upp mobilen ett par sekunder så den har rätt sida upp, så anpassar symbolen sig och behåller rätt orientering när man fäller ner den igen.

[FBQ]

Jag skall bara svara snabbt, jag hade tänkt mig att utveckla mina tankar lite mer och förtydliga lite: Jag tror väl att stämpling kan ha förekommit på 1700-talet. Men jag tror i så fall att den varit sporadisk, troligen bara förekommit kortare tider och på en mycket liten del av produktionen.

Jag utvecklade kanske inte riktigt vad jag i så fall tänkte om skarpstämplingen. Men det känns ganska rimligt att den kommit i en övergång mellan de äldre stämplarna - S:B och Skultuna i kvadrat mot de nyare med Skultuna bruk och krona samt senare årtal. Det känns som aktiebolagsbildningen 1860 är en rimlig tid för övergången. Kanske påbörjas den lite tidigare, kanske dröjer det några år innan stämplingen kommer i gång. Järnspisar börjar ju vad jag vet tillverkas på 1840-talet, om man nu räknar bort murade spisar med järnhällar som ju främst funnits i sydsverige. Däremot dröjer det ju till 1860-talet innan de börjar få någon vidare försäljning på landsbygden i Dalarna, Västmanland och Uppland.

Intressant med bilderna på den slagna S:B med krona, den hade jag missat. Jag får nog omvärdera de här eldredskapen. Jag vet ännu inte riktigt vad jag skall tro om dateringen av de här, jag måste få titta och fundera lite.

De föremål med SB och krona som jag tänker på är de på gjutgods. Jag tycker det ser ut som det saknas avskiljningssymbol där.

Jag är på resa just nu, så jag har inte riktigt tid att jämföra just nu, men skall ta en titt på krukor när jag kommer hem. När jag tittar på bilderna ser jag ju att det verkar som man använt samma gravyrer i katalogerna. Visserligen kan man ju tänka sig att man skulle ha ändrat formen kraftigt, men om det handlat om mindre förändringar har möjligen låtit en äldre illustration vara kvar.

Men, som sagt, jag skall ta mig tid att titta ordentligt. Det blev ett längre inlägg än jag tänkt mig...

[FBQ]

Ännu inte hemma än, men var och tittade på lite Skultuna igår.

Blev en bunke, kanske mest för att ha fler referenser. En sak jag dock noterat - kaffepannor verkar nästan alltid ha S:B - stämpel. Det kan ju ha att göra med att de försvinner ur produktionen när de andra stämplarna tillkommer. Men det kan ju också vara så att olika stämplar varit i bruk i olika delar av verkstaden. Jag slogs av en teori - kanske har helt enkelt varje arbetare fått en egen stämpel. De har slagit sin stämpel på de föremål de tillverkat och därigenom har ledningen kunnat hålla koll på deras produktion. Stämplarna har varit företagets och då de slutat har stämpeln tagits över av en annan arbetare. Det skulle förklara att det finns så många olika stämplar som använts ungefär samtidigt trots att det inte kan ha behövts. Det kan också förklara omärkta saker, då en stämpel gått sönder eller en arbetare som skulle överlämna stämpeln dröjt med det eller tappat bort den har man fortsatt tillverka föremål utan stämplar. Det bör i så fall främst gälla den äldre tiden, och kanske inte hela.

Hursomhelst, jag hittade två saker till med prylsnubbens skapstämpel - en kruka och en mjölkbunke. Jag tittar på mjölkbunken och ser att den är pressad ur ett stycke. Ser också att nitarna är jämna på ett helt annat sätt än på mina bunkar och tycker nog att det tveklöst är så att den här stämpeln är yngre. Den nya bunken jag köpte saknar laxning, och har botten och sidor. Det kan betyda att den här kursiva stämpeln är yngre än den raka. Men jag skall titta när jag kommer hem, kanske går stämplarna som sagt omlott.

[FBQ]

Den här stämpeln är lik den på kaptenens kruka men inte identisk. Nitarna ser helt klart handrullade ut. Frågan är ju om det utgör en tydlig tidsskillnad vad gäller Skultuna. Den är ju dock tillverkad ur ett stycke, saknar infalsad botten och laxning. Har flera tekniker tillämpats samtidigt?

[FBQ]

Nu har jag jämfört min nyinköpta bunke med den jag hade - den nyinköpta är som jag ser det definitivt nyare. Den är svarvad, gjord i ett stycke och saknar laxning. Nitarna är som sagt handgjorda. Jag tycker att det här tyder på tre tidsskikt. Den äldsta har en rak Skultuna i fördjupning, den nyare en mer kursiv Skultuna i fördjupning, den tredje Skultuna i grotesk utan ram. Sedan säger det ju egentligen ingenting om att inte andra varianter kan ha varit i bruk samtidigt. Skall återkomma senar i kväll med lite tankar om krukorna.

[FBQ]

Jag tror tyvärr inte priskuranterna ger mycket ledtrådar. De bilderna som finns i den äldsta är nog främst tänkt att visa hur de mindre krukorna. Jag tror den ena är tänkt att likna en av min typ. Men, vi kan alla fall säga att krukorna med ringar på locket var i bruk 1846-47, det finns ju äldre typer.

Exrixon talar alla fall om tre perioder, och de kan vi få verifierade i marerialet äldst: slaglödna med infalsad botten mellan: svarvade med infalsad botten yngst: svarvade i ett stycke utan skarv mellan botten och vägg.

Jag ser också en detalj som noterats tidigare i den här tråden - hänklarna. De äldre har en hänkel formad av en mässingsstav med en platt ända som böjts för att forma hänkeln. På de senare är hänkeln en plåt där en ögla lötts fast. Kapenens och min kruka har äldre typ av öron medan. Prylsnubbens är av den senare typen. Den, liksom den andra Lars? är dock av mellanmodellen i ålder, svarvade men med infalsad botten.

Erixon visar även ett antal äldre krukmodeller. Han visar en som han daterar till 1800-talets första hälft. Den har 1700-talstypen av lock som ligger utanpå krukan och en "knorr" av det slag som är vanlig på kopparföremål. Han säger att den är gjord vid Skultuna men tyvärr inget om den har stämpel. Liknande modell har jag ju sett som reproduktion från slutet av 1900-talet. Jag tror den kan vara äldre än Erixon tror.

Översta krukan på den sida jag fotat av här är av en annan äldre modell. Den har visserligen inskjutet lock, men det är plant till skillnad från vad senare bukiga krukor har, och "knorr" på locket. Erixon säger att den skall vara 1800-talets senare hälft och det kan inte heller gärna stämma utifrån det mönster som verkar gå att urskilja. Det verkar som kruka bild 428 är av prylsnubbens typ och kruka 429 av kaptenens även om bilderna är otydliga. 428 skulle kunna ha en stämpel utan och 429 en med kvadrat.

[FBQ]

Här är en kruka som sålts på Bukowskis, den var daterad 1860 https://www.bukowskis.com/sv/auction...una-markt-1860. Den visar på att det finns övergångsformer, då den är svarvad med infalsad botten (mellanåldersgruppen med Prylsnubbens kruka) men har den äldre typen av hänklar. Den verkar ha den kursiva stämpeln inom kvadrat.

Jag noterar ju nu att jag inte sett några krukor med S:B-stämpeln. Tror inte det kan ha att göra med ålder på krukorna eller stämpeln, utan med hur produktionen och stämplingen varit ordnad. Antingen har olika arbetare främst tillverkat olika typer av föremål, eller så har olika föremålstyper stämplats var för sig.

[FBQ]

Men då tror jag mig ha en grov typologisk serie över krukorna.

1. Varianten med "knorr" på locket och utanpåliggande lock. Ålderdomligt utseende. Bild 424 i "Mässing" Erixon säger första hälften av 1800-talet. Jag skulle gissa redan kanske 1810, kanske har snarlika gjorts ännu tidigare. Sägs vara från Skultuna bruk, men inget nämns om stämpling.
2. Platt lock som går in i öppningen. "knorr" på locket. I övrigt ganska snarlik lite senare modeller. Erixon säger 1800-talets senare hälft. Känns inte troligt om man jämför med andra krukor. Kanske snarare 1830. Sägs vara skultunatillverkning, men inget sägs om stämpling. Den skall dock komma från Nordiska museet. Jag skall se om jag kan hitta den i digitalt museum. Många poster verkar dock sakna bilder.
3. Bukigt lock med mässingsring. I övrigt tillverkad som föregående, laskad fog i sidan och infalsad botten. Min och Kaptenens kruka är av denna modell, men det finns flera, kan ha missat några i den här tråden. Upplandsmuseet har en och Murberget har en. Alla där det framgår har haft en stämpel med Skultuna inom en ram. Ibland i kursiv stil, ibland rak. Dateringen är lite knepig att få exakt, men Erixon hade ju skrivit att man började svarva krukor på 1850-talet. Nu vet vi ju inte om det handlar om en miss, han verkar ju ha missat att man verkar ha börjat svarva spillkummar eller kattskålar möjligen redan 1832. Hursomhelst borde ju krukorna ha börjat svarvas lite senare. Genom krukan i punkten nedan kan vi ju alla fall vara säkra att svarvningen av krukor var igång 1860. De här krukorna bör ju alla fall vara gjorda innan svarvningen började eller under någon period då båda metoderna brukats samtidigt. Troligen inte så länge.
4. Som ovan men trycksvarvad. Enda jag hittills sett är den som sålts på bukowskis. Den här daterad 1860. Nu är det ju å andra sidan svårt att avgöra om krukan är svarvad eller sammanfogad om fotografierna inte är riktigt bra, så de kan finnas fler. Krukan kan ju nu ha varit några år när den graverades, men jag finner väl inget skäl att tro att graveringen inte skulle stämma. Om den har varit ovanligt är det möjligt att det här är någon blandform som är samtidiga med föregående och senare. Har stämpel Skultuna i kvadratisk fördjupning
5. Trycksvarvad men med modernare utformade handtag av en plåt med pålödda öglor. Nitarna verkar också gjorda på modernt sätt. Här går dock exempelvis nitarna på krukan i punkt 4 att se ordentligt, och på många foton är svårt att avgöra exakt. Dessa är alla som jag hittills sett stämplade med ett inslaget Skultuna. Vanligen också med kannrymd angivet, men även kruka typ 4 har kannrymd angivet. Även en del av typ 3 verkar ha kannrymd angivet men inte alla. Nu har jag dock inte kontrollerat om det kan ha med krukornas rymd hur vanligt det är. Alla jag sett har haft kannrymd, så de borde ju vara gjorda före 1880.
6. Trycksvarvad med botten och nedre delarna av väggarna gjorda i ett stycke. Har inte hittat och tittat på den här typen av krukor särskilt mycket. Den som visas av Erixon i "Mässing" sägs vara ca. 1900. Googling visar mängder med moderna krukor frän sent 1900-tal gjorda på det här sättet, men en noggrannare genomgång skulle kanske ge bättre svar.


Medan jag satt och skulle skriva det här råkade jag på den här auktionen: https://auctionet.com/sv/721835-8-st...images#image_9 som dock ställde till det lite för den här modellen, eller snarast komplicerade den. De två största krukorna är av typ 3 eller 4. Den ena ser ut att ha handgjorda den andra maskongjorda nitar. Gamla typen av handtag och Skultunastämpel i kvadrat. 3/4-kannas krukan har en Skultuna brukstämpel med krona. Jag har ju tidigare antagit att den här stämpeln kommer på 1860-talet eller så, ungefär som många tidigare har antagit. Den liknar mest typ 5 med modernare hankfästen så det känns väl rimligt. Den har dock insvarvade ringar på locket som annars inte brukar finnas på typen.

De knepiga blir 1/2 kannas med stämpeln utan kvadrat bakom, samt 3/8 k och 1/4 k och den andra mindre krukan med S:B i kvadratstämpeln. Nu syns inte alla krukorna helt tydligt, men de har skarven mitt på bröstet, som är typisk för krukor som är helsvarvade. Åtminstone på de som står längst fram ser det också ut som botten och nedre delen av väggen en gjord i ett stycke. Nu är det ju mycket möjligt att den här typen av svarv införts före 1880 och att det kan ha tillverkats saker med den kvadratiska S:B-stämpeln mycket länge. Därtill så verkar alla de små krukorna ha "knorren" på locket. Och uppenbarligen har åtminstone små krukor stämplats med den stämpeln.

Nu ändrar det väl inte min uppfattning om de krukor med "knorrar" som Erixon visar, de locken har ju i övrigt en ålderdomlig form, men det visar ju att det kanske är komplexare än vad det först kan se ut som.

[FBQ]

Hittade den här auktionen https://online.auktionsverket.se/prg...344835&s=1&fr= Kanske får jag dra fram dateringen av den här modellen som verkar vara typ 1, eller så är stämpeln mycket gammal. Endast en av krukorna verkar vara märkt.

Korrigering - två är av typ 1, en är av typ 3 - kanske är det den som är märkt, ganska dåliga detaljfotin.

[Anna-Carin]

Jag utvecklade kanske inte riktigt vad jag i så fall tänkte om skarpstämplingen. Men det känns ganska rimligt att den kommit i en övergång mellan de äldre stämplarna - S:B och Skultuna i kvadrat mot de nyare med Skultuna bruk och krona samt senare årtal. Det känns som aktiebolagsbildningen 1860 är en rimlig tid för övergången.

Intressant med bilderna på den slagna S:B med krona, den hade jag missat. Jag får nog omvärdera de här eldredskapen. Jag vet ännu inte riktigt vad jag skall tro om dateringen av de här, jag måste få titta och fundera lite.

Jag upptäckte att jag har bilder på ett strykjärn som också har centrerade stämplar, det är av modellen med stiliserade delfiner som bär upp handtaget (fanns i priskuranterna både 1864-47 och ca 1860).

kaffepannor verkar nästan alltid ha S:B - stämpel. Det kan ju ha att göra med att de försvinner ur produktionen när de andra stämplarna tillkommer. Men det kan ju också vara så att olika stämplar varit i bruk i olika delar av verkstaden. Jag slogs av en teori - kanske har helt enkelt varje arbetare fått en egen stämpel. De har slagit sin stämpel på de föremål de tillverkat och därigenom har ledningen kunnat hålla koll på deras produktion. Stämplarna har varit företagets och då de slutat har stämpeln tagits över av en annan arbetare. Det skulle förklara att det finns så många olika stämplar som använts ungefär samtidigt trots att det inte kan ha behövts. Det kan också förklara omärkta saker, då en stämpel gått sönder eller en arbetare som skulle överlämna stämpeln dröjt med det eller tappat bort den har man fortsatt tillverka föremål utan stämplar. Det bör i så fall främst gälla den äldre tiden, och kanske inte hela.

Det låter absolut som en möjlighet. Få se om det klarnar ytterligare framöver.

Den här stämpeln är lik den på kaptenens kruka men inte identisk. Nitarna ser helt klart handrullade ut. Frågan är ju om det utgör en tydlig tidsskillnad vad gäller Skultuna. Den är ju dock tillverkad ur ett stycke, saknar infalsad botten och laxning. Har flera tekniker tillämpats samtidigt?

Vilken snygg kursiv stämpel! Den borde vara tidig bland sådana stämplar, eftersom den inte är skadad som kaptenens och min. Dina nitar ser äldre/knöligare ut än min också.

Beträffande datering av nitar, så har jag sökt lite i tidningar, och fann att järnnitar fanns att köpa hos Samuel Nachman i Stockholm hösten 1861, men att samme man annonserade järn-, koppar- och mässingsnitar i mars 1862. Eventuellt var de tillverkade av Gunnebo. 1862 är de tidigaste annonserna för mässingsnitar som jag har sett, så vi kan nog utgå från att maskingjorda nitar är från 1862 eller senare. Och i tidningsartikeln om Skultuna 1864 nämns mässingsnitar bland de tillverkade varorna.

Men jag undrar om det inte kan ha funnits ett steg mellan handrullade och maskintillverkade nitar, för just Skultunas del, där man hade enkel tillgång till mässingstråd. Alltså att man knipsade av en bit tråd och formade huvudet på liknande sätt som med en rullad nit. Resultatet skulle bli ett mellanting mellan en helt handgjord och en helt maskingjord nit. Jag tycker det skulle passa ganska bra in på niten på min spilkum.


Priskuranter
Jag får ta tillbaka det jag sa om att vi inte kan veta hur många tryckningar priskuranterna 1857, 1860 och 1862 representerar. Libris anger nämligen sidantal; 18 s 1857, 16 s 1860 och 28 s 1862. I nytrycket (som anges innehålla sammandrag av de två priskuranterna) finns sidorna 6-28 i den från ca 1860, så den torde vara samma som priskuranten från 1862 i Libris. Hädanefter kommer jag att kalla den 1862 istället för ca 1860; nytrycket från 1982 innehåller alltså priskuranterna tryckta 1846-47 respektive 1862. De från 1857 och 1860 kan mycket väl vara samma, om det saknas ett blad i den senare.

Så jag beställde digitalisering av priskuranten från 1857, i tron att det var en separat tryckning. Men det var det inte... den är från tryckningen 1846-47, vilket först gjorde mig besviken, men sen insåg jag att den är riktigt bra ändå. Den har nämligen handskrivna priser rakt igenom (saknas i nytrycket), och två sidor kompletteringar med ytterligare produkter som tillkommit (handskrivet, så inga bilder). Dateringen är skriven i bläck (december 1856 och januari 1857), och det hela är underskrivet av G. Hanström (bruksförvaltaren). Jag fick PDF:en igår, men det dröjer 60 dagar innan KB gör den allmänt tillgänglig för gratis nedladdning. Jag kan maila över filen, PM:a mig i så fall.


Krukorna återkommer jag till separat, men jag måste säga att jag tycker din typologi låter bra. Tack för att du förklarade så ingående om hänklar m.m., nu förstår jag vad jag hade fått om bakfoten med dateringen!

[FBQ]

Du får jättegärna skicka katalogen som pdf! Jag skall skicka dig min e-postadress.

Det var trots mitt långa inlägg massor med saker jag inte fick tillfälle att kommentera. SB med krona ovanför är en, men jag har egentligen ingen uppfattning än. Onekligen har det funnits en mängd mer eller mindre ovanliga varianter.

Angående stämplarna så upptäckte jag ju att på en del riktigt små krukor har S:B-stämpeln använts. Det skulle ju kunna tyda på att man gjort skillnad på stora och små föremål. Å andra sidan verkar ju nästan alla kaffepannor stämplade med S:B-stämpeln. Jag tittade på dina saker med S.B-stämpeln i kvadrat, tycker inte de ser påfallande moderna ut. När jag noterar hur många varianter av stämplar det finns känns det nästan som man avsiktligt försökt hålla sig med olika stämplar just för att kunna urskilja särskilda tillverkares produkter. Jag noterade ju också att de små krukorna verkade vara sena, ja kanske senare än 1860-talet. S:B -stämplarna på dem såg ganska slitna ut. Men, det var inte jättebra bilder på dem, jag skall vänta med att säga något definitivt.

Jag skulle försöka titta mer på nitar på olika föremål. Jag konstaterar dock att det ganska ofta kan vara svårt att se om de är handgjorda eller inte. "Snigeln" eller kanelbullemönstret på huvudet som bildas när den består av en rullad flik är inte alltid helt tydligt om den bankats in lite snett. Även en maskingjord nit kan vara hamrad på ett sätt som gör den ojämn. Normalt kan man ju titta på insidan där den maskingjorda niten skall vara plan, men om föremålet omförtennats kan niten ha blivit skrovlig av tenn eller så övertäckt att den är svår att se. Bilder på nätet har ju också sällan foton från den sidan. Om det finns en typ mittemellan med nitar av avknipsad mässingstråd så blir det ju ännu svårare. Men, med fler jämförelseobjekt så kan vi nog komma närmare.


Angående de små krukorna kom jag vid lite funderande på att de nog är äldre. Andra föremål har ju som sagt svarvats tidigare, tekniskt bör det ju inte skilja sig att göra en krukbotten från att göra en bunke eller en spillkum. Erixon kallar ju trycksvarvningen "pressning i svarv", funderar om han med den nya tekniken menar maskinpressning. Jag har ju tidigate läst att den tekniken introduceras på 1920-talet men Skultuna kan ju ha varit tidiga ute här också.

[FBQ]

Har fått katalogen av Anna-Carin, har inte haft tid att gå igenom ordentligt än, men såg nu bilderna bättre och en sak klarnade. De små krukorna har tydligt en skarv mitt på livet. Att man skarvat plåt på det sättet har ju förekommit även i äldre tid, särskilt för att tillverka stora föremål. Men det är ju inte fallet här. Den troliga orsaken är att botten svarvats och därefter sammanfogats med en del som inte gick att göra samtidigt. Därmed kan vi ju veta att botten på småkrukor trycksvarvades redan 1847-48.

[Anna-Carin]

Har fått katalogen av Anna-Carin, har inte haft tid att gå igenom ordentligt än, men såg nu bilderna bättre och en sak klarnade. De små krukorna har tydligt en skarv mitt på livet.

Aha - jag använder PC eller surfplatta och tänkte inte på att detaljerna i bilderna försvinner på en mindre skärm. Ursäkta!


Några kommentarer utifrån din typologiska serie i inlägg 130:

Typ 2 i din serie gör mig lite fundersam. Jag tror att med hantverksmetoder var det invändiga locket betydligt mer arbetskrävande att tillverka än det utvändiga locket; särskilt att få tillräckligt bra passform. Däremot är det en utmärkt modell för trycksvarvning - patronen man trycker mot avgör ju de färdiga måtten. Kan det vara så att Erixons kruka typ 2 var trycksvarvad, och att det gjorde att han reflexmässigt daterade den till 1800-talets andra hälft, fast det i själva verket rör sig om Edward Müllers trycksvarvning från 1830-talet? Om det är en tidig trycksvarvad kruka, ligger den precis rätt i din typologi! I så fall skedde övergången från typ 1 till typ 2 år 1832 eller strax därefter.

(Och när jag nu misstänker att typ 2 i själva verket är trycksvarvad, så frågar jag mig om typ 3 alls existerar. Har du gått över din kruka med förstoringsglas utan och innan, och försäkrat dig om att den omöjligt kan vara trycksvarvad? För bara ett par månader sedan, så anade ju ingen av oss att spilkummarna var trycksvarvade!)

Priskuranten 1846-47 innehåller fullstora krukor av typ 3 eller 4. Både den äldre och nyare formen på kruka finns avbildad (vid respektive smal nertill). Den infalsade botten visas också (krukorna har en dubbel linje nertill). Hänklarna är av den äldre, öronformade, modellen. Jag lägger in bilden igen - även om detaljerna inte syns på små skärmar.



Beträffande typ 4 - om man ska trycksvarva livet på ett föremål, så ser jag bara två sätt - antingen utgår man från en plan plåt, vilket innebär att att man gör föremålets botten (eller överdel) i ett med livet. Eller också fogar man ihop en plåt till en cylinder (eller kon?), som man därefter formar. I det första fallet skulle det ju inte behövas en infalsad botten, därför tror att det är metod två som har använts. Och krukan från Bukowskis tyder alltså på att typ 4 ännu tillverkades 1860 - om inte krukan är äldre än gravyren, som du säger.

Krukor av typ 5 finns i priskuranterna 1862 och 1878. Nu visas endast den nyare krukformen (smal nertill), och hänklarna är formade som öglor istället för öron. Samma illustration har använts båda åren (skuggningen är exakt likadan). Här har tecknaren/gravören visserligen utelämnat indikationer om falsning, men det säger inte att den inte fanns.



Typ 6 ser vi, som du konstaterade, på barnkrukan i priskuranten 1846-47 (nederst på översta bilden). Den har skarv mitt på bröstet, och botten/sidan är trycksvarvad i ett stycke (enkel linje istället för dubbel nertill på illustrationen); hänklarnas form är svår att avgöra tycker jag. Typ 6 existerade alltså ganska tidigt, men det är tänkbart att den metoden lämpade sig bäst för små krukor, där metallen inte behövde sträckas ut och hållas in lika mycket som på en stor. Fullstora krukor kanske krävde förarbetning; se nästa stycke.

Om typ 6 skrev Erixon:

Ännu senare övergick man till tryckning direkt ur ett enda plåtstycke, vilket gjorde den äldre sammanlödningen av vägg och botten onödig. Detaljutformningen sker i detta fall med svarvtryckning mot en yttre modell, en så kallad "patron".

Här undrar jag om Erixons "tryckning direkt ur ett enda plåtstycke" i själva verket syftar på att plåten först formas i en press för att skapa en bottenförsedd cylinder. Det är tänkbart att de använde den metoden för att göra sina mässingskastruller som finns i priskuranten 1862, och i så fall kan krukorna ha åkt snålskjuts på en produktionsmetod som redan fanns. I tidningsartikeln om Skultuna 1864 nämns att det finns "flera mindre pressar" samt en slagpress, men det framgår inte vad man producerade med hjälp av dessa. Som tidigare nämnts, så verkar Kockums ha pressat stålkastruller år 1871.



Krukorna på https://auctionet.com/sv/721835-8-st...images#image_9 skulle jag vilja dela in i fem grupper:

A. 1 K och 1½ K har den äldre typen av hänklar; 1 K har tydligt rullade nitar, medan nitarna på 1½ K ser jämnare ut men ändå inte maskingjorda. Ringen på locket har fästs med ett rektangulärt bleck med ojämnt avklippta hörn. Stämplade SKULTUNA med antikva i rektangulär fördjupning. Dessa har inget cirkelmönster på locket. Tillhör din typ 3 eller 4.

B. 3/8 K har den äldre typen av hänklar, rullade nitar, ringen fäst med ett bleck med avklippta hörn, och S:B i fördjupning. Skarv mitt på bröstet, och cirkelmönster på locket.

C. 1/4 K har den äldre typen av hänklar, maskingjorda nitar, ringen fäst med ett bleck med rundade ändar, och S:B i fördjupning. Skarv mitt på bröstet, och cirkelmönster på locket.

D. 1/2 K och 3/4 K har den nyare typen av hänklar, maskingjorda nitar, ringen fäst med ett bleck med rundade ändar, och skarpstämplade SKULTUNA i grotesk. Tillhör din typ 5.

E. De två barnkrukorna (som bör rymma 3/32 K och 5/32 K) har runda pålödda hänklar, nitarna går inte att se, och de har S:B-stämpel. Locken har tvåvåningsknorr och cirkelmönster. De har skarv mitt på bröstet. Barnkrukorna finns bara på bild i priskuranten 1846-47 och där kan jag inte urskilja hur lockhandtaget är utformat.

Med tanke på de stegvisa förändringarna, tror jag att grupperna A, B, C och D är kronologiskt ordnade här. Kanske B hör till slutet av 1850-talet, medan C med sina maskingjorda nitar och bleck med rundade ändar kom omkring 1860, och D med den nyare typen av hänklar 1862. Barnkrukorna är knappast tidigare än grupp B, med tanke på cirkelmönstret på locket.

Hittade den här auktionen https://online.auktionsverket.se/prg...344835&s=1&fr= Kanske får jag dra fram dateringen av den här modellen som verkar vara typ 1, eller så är stämpeln mycket gammal. Endast en av krukorna verkar vara märkt.

Korrigering - två är av typ 1, en är av typ 3 - kanske är det den som är märkt, ganska dåliga detaljfoton.

Jag håller med, den märkta är troligen den nyaste.



Jag skrev nyligen:

jag undrar om det inte kan ha funnits ett steg mellan handrullade och maskintillverkade nitar, för just Skultunas del, där man hade enkel tillgång till mässingstråd. Alltså att man knipsade av en bit tråd och formade huvudet på liknande sätt som med en rullad nit. Resultatet skulle bli ett mellanting mellan en helt handgjord och en helt maskingjord nit.

och idag hittade jag detta på PES:

I kopparslageribranschen förekom rullade nitar så länge det fanns lärlingar som arbetade i stort sett gratis. Men en firma som Skultuna hade i det närmaste fri tillgång till mässingstråd, som är råmaterialet för trådnit. Dessa trådnitar tillverkades inledningsvis oftast hand i särskilda klinkor eller nitjärn. Det är för övrigt samma verktyg som används för att forma skallen på den rullade plåtniten. För att förstå enkelheten i denna procedur bör man har provat att göra nitar enligt dessa metoder.

Och så ett annat strykjärn med delfin-ståndare och centrerade stämplar: