Sidan 17 av 18 FörstaFörsta ... 7 14 15 16 17 18 SistaSista
Resultat 161 till 170 av 175

Ämne: Skultuna

  1. #161
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    149
    Tack FBQ, det låter bra!

    Jaha, så Skultuna skaffade ångmaskin såpass sent, jag hade inte trott att det var så populärt längre i en tid när elektricitet var på gång (kan ha berott på den lokala utbyggnadstakten för elnätet, förstås).

    Glömde kommentera förut, att det nybyggda turbinhuset som drev manufakturverkstaden enligt synen 1858 som du läst, hamnar alltså ungefär i skarven mellan ljusstakar stämplade SB i nedsänkt rektangel kontra skarpstämplat SB. Ev kan den förändringen ha gett annat varvtal, som ger andra svarvspår. Det kan också tänkas att man bytt ut en del svarvar när man moderniserade bruket kring samma tid. Har du kollat om svarvspåren skiljer mellan ljusstakar med rektangelstämpel kontra skarpstämpel?

  2. #162
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    149

    Carl Eduard Müller

    Dags för slutredovisning av mina rön om Müller.

    Pläteraren Carl Eduard Müller, född 1803, kom med sin familj till Skultuna bruk i februari 1832. Müllers familjeliv och hans tid i Stockholm har jag beskrivit i tråden Pläterfabrikörer i Stockholm 1825-1840, så jag sammanfattar det endast helt kort här - Müller hade förmodligen kommit från Berlin till Stockholm i slutet av 1825, och barnen var födda i Stockholm. Han hade först varit pläterargesäll, och sedan ägt och drivit en pläterfabrik under ett par år (fabriken sysselsatte 1-2 arbetare, förmodligen inklusive honom själv). Under tiden i Skultuna splittrades familjen och han gifte om sig.

    På Skultuna har Müller titeln beredaremästare enligt husförhörslängden. Sven Rinmans Bergverks-lexicon (volym 1 s 106, 1788) berättar att "Beredare-Verkstad kallas vid Messings-Bruken det arbetsrum, hvarest de under Vattuhamrar af Messing, eller Lattun, djupade Kettlar, Castruller, Krukor, Bäcken, m. m. vidare för hand beredas, göras färdige, finisseras och förtennas, m. m." (Hos Rinman finns mycket att läsa; mässingsframställning behandlas t.ex. i volym 2 s 131-137.) Jag tolkar Rinmans beskrivning som att beredarna tar emot plåtstycken som redan hamrats till en tredimensionell form, kapar till den slutliga formen och löder ihop dem och förser dem med bottnar, pipar, och handtag; viker kanter osv.

    FBQ som läst Erixons Skultuna-bok (del 2:1 eller 2:2) berättade att:
    Citat Ursprungligen postat av FBQ Visa inlägg
    1832 anställdes en tysk som hette Edward Müller inom manufakturen. Han skall egentligen varit pläterarbetare men skall nu ha arbetat med mässing. Hans instrument skall ha varit svarvstol och polerstål. Nu är det ju oklart om det handlar om trycksvarvning eller vanlig metallsvarvning. Tydligen skall han ha kommit på en teknik att tillverka kittlar av tråband (remsor av mässingsplåt) i stället för att hamra ut dem. Den nya tekniken skall dock inte ha slagit igenom utan kittlarna lär ha slagits ut under lång tid framöver.
    Samt att
    Citat Ursprungligen postat av FBQ Visa inlägg
    Tydligen var det också Wilhelm Hammarsköld som genom förmedling av sin vän C. O. Zethelius fick Edward Müller till Skultuna.
    Detta bör vara Carl Zethelius, 1811-1880. Han var son till silversmeden (sedermera brukspatron) Erik Adolf Zethelius och uppges ha bott i Stockholm fram till 1833 (källa: Nyby herrgård på Bygdeband), vilket betyder att fadern var i en bransch som var nära besläktad med Müllers, och att han och familjen var bosatt i Stockholm när Müller var aktiv där, vilket förklarar hur sonen Carl kan ha fått kännedom om Müller (utöver att Müller förstås annonserade i tidningarna ibland).

    (FBQ beskrev sin kruka, som verkar vara trycksvarvad endast upptill, i inlägg 147, och i inlägg 151 spekulerade jag lite om hur tillverkningen av den kunde ha gått till).

    Müller är kvar på Skultuna till 1839, då han flyttar iväg - tanken är förmodligen att han ska till Tyskland via Stockholm (husförhörslängden uppger Tyskland; utflyttningslängden Stockholm). Utflyttningslängden kallar honom bronsarbetare, medan husförhörslängderna konsekvent angett beredaremästare.

    Erixons uppgifter, sammantaget med Müllers nu dokumenterade bakgrund i pläterbranschen, tycker jag entydigt visar att det var just trycksvarvning som var hans specialitet även på Skultuna. I beredarverkstaden arbetade man med plåt, inte gjutgods, så det är svårt att se vad han skulle ha använt svarv och polerstål till där, om inte för trycksvarvning. Därför anser jag att vi gemensamt har fastslagit att Müller införde trycksvarvning vid Skultuna under sin verksamhetsperiod där 1832-1839.


    Källor:
    Skultunas flyttlängd 1832 och 1839
    Skultunas husförhörslängd 1824-1833, volym "Större bruksorten", p 266
    Skultunas husförhörslängd 1834-1853, volym "Större bruksorten", p 17

  3. #163
    Seniormedlem FBQs avatar
    Reg.datum
    nov 2006
    Ort
    Visby
    Inlägg
    3 913
    Jo, mycket hade väl alltmer börjat tala för det, och nu kan det nog ses som bekräftat. Intressant att få veta mer om honom.

    Kan väl säga att jag började att titta på stämplar kontra svarvspår, men blivit avbruten av annat ute i mitt vanliga liv, så det har inte blivit något större material. Jag får nog lov att fortsätta lite till innan jag kan göra ett inlägg kring frågan.

  4. #164
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    149
    Citat Ursprungligen postat av FBQ Visa inlägg
    Jo, mycket hade väl alltmer börjat tala för det, och nu kan det nog ses som bekräftat. Intressant att få veta mer om honom.

    Kan väl säga att jag började att titta på stämplar kontra svarvspår, men blivit avbruten av annat ute i mitt vanliga liv, så det har inte blivit något större material. Jag får nog lov att fortsätta lite till innan jag kan göra ett inlägg kring frågan.
    Även om det inte gav så mycket mer, så var det roligt att få stöd för en del av Erixons uppgifter i andra källor. Hade det kommit fram att han haft något mellanspel som gelbgjutare hade ju det där med svarvningen blivit mer svårtolkat, t.ex.

    Låt livet ta den tid det behöver, det blir tid till att skriva/diskutera mer så småningom! Jag fortsätter så sakteliga med ytterligare dokumentationstrådar jag har planer på, och en del annat. Det kanske blir något i denna tråd också, men i så fall mer av karaktären faktainsamling och underlag för framtida funderingar.

  5. #165
    Seniormedlem Lars Ms avatar
    Reg.datum
    apr 2009
    Ort
    Varberg
    Inlägg
    4 652

    Modern Skultuna

    Servettställ eller brevställ och med krona. KPS förmodar jag är formgivare? Alufluor tror jag är någon form av ytbehandling? 17 x 8 cm.
    Bifogade bilder Bifogade bilder  

  6. #166
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    149
    Lite nya rön - kärl gjorda av en ihoplödd mässingscylinder bör ha drivits för hand fram till 1860, då en ny metod patenterades som gjorde det möjligt att trycksvarva dem.

    Namn:  trycksvarv1.jpg
Visningar: 28
Storlek:  70,9 KB

    Namn:  trycksvarv2.jpg
Visningar: 27
Storlek:  121,8 KB

    Namn:  trycksvarv3.jpg
Visningar: 28
Storlek:  143,6 KB

    Källa: Post- Och Inrikes Tidningar 1860-08-29, sidan 1.

  7. #167
    Seniormedlem FBQs avatar
    Reg.datum
    nov 2006
    Ort
    Visby
    Inlägg
    3 913
    Intressant, men då kommer ju frågan om krukorna som min är trycksvarvade och då efter 1860? Det skulle då innebära att S.B. och Skultuna-inom-ram stämplarna levat kvar in på 1860-talet, rimligen med tanke på att det finns en del sådant borde det vara en del år efteråt. Parallellt med Skultuna-utan ram och Skultuna bruk-stämplarna? De förefaller ju höra hemma på senare modeller, så de borde inte varit länge samtida.

    Alternativet är att spåren på min kruka inte alls är trycksvarvning utan något annat som jag först var inne på, någon polering i svarv kanske? Vi får kanske återkomma kring det.

    Jag vet att jag blev tyst om svarvspåren på ljusstakar, så jag kanske skulle säga att jag tyvärr fastnade lite i ett delvis obestämt svar. Jag ser att äldre föremål ofta har breda ganska ojämna svarvspår, medan nyare föremål har tätare skarpare. När jag försökte titta på Skultunasaker upptäckte jag dock att en hel del saker låg någonstans mitt emellan och inte var helt enkla att särskilt på foton placera i endera gruppen. En del saker ville jag dock entydigt placera bland de äldre. De hade alla S. B. följt av Krona-stämpel. En del saker med samma stämpel hade dock modernare svarvspår. Entydigt var dock att alla saker med Skultuna bruk med krona, Skultuna bruk 1611 och senare varianter hade tätare skarpare svarvspår, så vilken än ändringen som gör skillnaden är ligger den före den tiden.

  8. #168
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    149
    FBQ,
    Jag tror att din kruka är gjord före 1860, eftersom den har den äldre typen av hänklar (bilderna i 1862 års katalog visar runda pålödda hänklar). Eftersom den här patenttexten beskriver att man inte kunde glödga för att trycksvarva i flera steg, bör alltså småbuckligheten på din kruka vara ett tecken på att den är handknackad, som du själv bedömde. Eventuellt har man använt någon annan metod, kanske med svarv, för att forma själva mynningen. Jag tror som du att vi får återkomma till detta när vi hittar nya ledtrådar!

    Tack för dina observationer om svarvspår och stämplar på ljusstakar. Intressant att i alla fall en tidig och en sen grupp går att urskilja tydligt. Det kan ju även tänkas att det rör sig om tre olika typer av svarvspår, snarare än två.

    Sen kan man ju undra lite över hur nya idéerna i det här patentet egentligen är. Idén med delbara formar belönades en fransman för redan 1839. Barnkrukor gjorda av två delar med lödning runt buken finns i Skultunas katalog från 1846-1847, så man kunde uppenbarligen omforma mässing ganska rejält även utan hans patent. Man kanske skulle kolla upp jeppen som tog patent, så att det inte är nån som jobbat på Skultuna och kommit på den ljusa idén att patentera metoder/affärshemligheter han har lärt sig där...
    Senast redigerat av Anna-Carin den 2019-09-14 klockan 11:24.

  9. #169
    Seniormedlem FBQs avatar
    Reg.datum
    nov 2006
    Ort
    Visby
    Inlägg
    3 913
    Jag skulle väl också kunna fylla på med att jag köpte en Skultunakruka av den lite senare produktionen här i somras som jämförelse. Jag ser att även den här är laxad. Svarvspår går att se i botten och vid mynningen. Jag noterar dock att plåten är slät och inte alls verkar driven med hammare. Den har ju annars modernare form på hänklarna och verkar ha maskingjorda nitar medan min andra har ojämna handgjorda. Namn:  20190914_122217.jpg
Visningar: 19
Storlek:  40,7 KBNamn:  20190914_122225.jpg
Visningar: 18
Storlek:  36,9 KB

  10. #170
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    149
    Citat Ursprungligen postat av FBQ Visa inlägg
    Jag skulle väl också kunna fylla på med att jag köpte en Skultunakruka av den lite senare produktionen här i somras som jämförelse. Jag ser att även den här är laxad. Svarvspår går att se i botten och vid mynningen. Jag noterar dock att plåten är slät och inte alls verkar driven med hammare. Den har ju annars modernare form på hänklarna och verkar ha maskingjorda nitar medan min andra har ojämna handgjorda.
    Den skiljer sig verkligen från den vi talade om på alla punkter; en tydlig typ 5 enligt din typologi från i mars:

    Citat Ursprungligen postat av FBQ Visa inlägg
    5. Trycksvarvad men med modernare utformade handtag av en plåt med pålödda öglor. Nitarna verkar också gjorda på modernt sätt. Här går dock exempelvis nitarna på krukan i punkt 4 att se ordentligt, och på många foton är svårt att avgöra exakt. Dessa är alla som jag hittills sett stämplade med ett inslaget Skultuna. Vanligen också med kannrymd angivet [...] så de borde ju vara gjorda före 1880.

Ämnesinformation

Användare som tittar på det här ämnet

Det är för närvarande 1 användare som tittar på det här ämnet. (0 medlemmar och 1 gäster)

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •