Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Skultuna

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • Lite nya rön - kärl gjorda av en ihoplödd mässingscylinder bör ha drivits för hand fram till 1860, då en ny metod patenterades som gjorde det möjligt att trycksvarva dem.

    Click image for larger version

Name:	trycksvarv1.jpg
Views:	1
Size:	70,9 KB
ID:	571810

    Click image for larger version

Name:	trycksvarv2.jpg
Views:	1
Size:	121,8 KB
ID:	571811

    Click image for larger version

Name:	trycksvarv3.jpg
Views:	1
Size:	143,6 KB
ID:	571812

    Källa: Post- Och Inrikes Tidningar 1860-08-29, sidan 1.

    Comment


    • Intressant, men då kommer ju frågan om krukorna som min är trycksvarvade och då efter 1860? Det skulle då innebära att S.B. och Skultuna-inom-ram stämplarna levat kvar in på 1860-talet, rimligen med tanke på att det finns en del sådant borde det vara en del år efteråt. Parallellt med Skultuna-utan ram och Skultuna bruk-stämplarna? De förefaller ju höra hemma på senare modeller, så de borde inte varit länge samtida.

      Alternativet är att spåren på min kruka inte alls är trycksvarvning utan något annat som jag först var inne på, någon polering i svarv kanske? Vi får kanske återkomma kring det.

      Jag vet att jag blev tyst om svarvspåren på ljusstakar, så jag kanske skulle säga att jag tyvärr fastnade lite i ett delvis obestämt svar. Jag ser att äldre föremål ofta har breda ganska ojämna svarvspår, medan nyare föremål har tätare skarpare. När jag försökte titta på Skultunasaker upptäckte jag dock att en hel del saker låg någonstans mitt emellan och inte var helt enkla att särskilt på foton placera i endera gruppen. En del saker ville jag dock entydigt placera bland de äldre. De hade alla S. B. följt av Krona-stämpel. En del saker med samma stämpel hade dock modernare svarvspår. Entydigt var dock att alla saker med Skultuna bruk med krona, Skultuna bruk 1611 och senare varianter hade tätare skarpare svarvspår, så vilken än ändringen som gör skillnaden är ligger den före den tiden.

      Comment


      • FBQ,
        Jag tror att din kruka är gjord före 1860, eftersom den har den äldre typen av hänklar (bilderna i 1862 års katalog visar runda pålödda hänklar). Eftersom den här patenttexten beskriver att man inte kunde glödga för att trycksvarva i flera steg, bör alltså småbuckligheten på din kruka vara ett tecken på att den är handknackad, som du själv bedömde. Eventuellt har man använt någon annan metod, kanske med svarv, för att forma själva mynningen. Jag tror som du att vi får återkomma till detta när vi hittar nya ledtrådar!

        Tack för dina observationer om svarvspår och stämplar på ljusstakar. Intressant att i alla fall en tidig och en sen grupp går att urskilja tydligt. Det kan ju även tänkas att det rör sig om tre olika typer av svarvspår, snarare än två.

        Sen kan man ju undra lite över hur nya idéerna i det här patentet egentligen är. Idén med delbara formar belönades en fransman för redan 1839. Barnkrukor gjorda av två delar med lödning runt buken finns i Skultunas katalog från 1846-1847, så man kunde uppenbarligen omforma mässing ganska rejält även utan hans patent. Man kanske skulle kolla upp jeppen som tog patent, så att det inte är nån som jobbat på Skultuna och kommit på den ljusa idén att patentera metoder/affärshemligheter han har lärt sig där...
        Last edited by Anna-Carin; 2019-09-14, 12:24.

        Comment


        • Jag skulle väl också kunna fylla på med att jag köpte en Skultunakruka av den lite senare produktionen här i somras som jämförelse. Jag ser att även den här är laxad. Svarvspår går att se i botten och vid mynningen. Jag noterar dock att plåten är slät och inte alls verkar driven med hammare. Den har ju annars modernare form på hänklarna och verkar ha maskingjorda nitar medan min andra har ojämna handgjorda. Click image for larger version

Name:	20190914_122217.jpg
Views:	1
Size:	40,7 KB
ID:	571821Click image for larger version

Name:	20190914_122225.jpg
Views:	1
Size:	36,9 KB
ID:	571822

          Comment


          • Ursprungligen postat av FBQ Visa inlägg
            Jag skulle väl också kunna fylla på med att jag köpte en Skultunakruka av den lite senare produktionen här i somras som jämförelse. Jag ser att även den här är laxad. Svarvspår går att se i botten och vid mynningen. Jag noterar dock att plåten är slät och inte alls verkar driven med hammare. Den har ju annars modernare form på hänklarna och verkar ha maskingjorda nitar medan min andra har ojämna handgjorda.
            Den skiljer sig verkligen från den vi talade om på alla punkter; en tydlig typ 5 enligt din typologi från i mars:

            Ursprungligen postat av FBQ Visa inlägg
            5. Trycksvarvad men med modernare utformade handtag av en plåt med pålödda öglor. Nitarna verkar också gjorda på modernt sätt. Här går dock exempelvis nitarna på krukan i punkt 4 att se ordentligt, och på många foton är svårt att avgöra exakt. Dessa är alla som jag hittills sett stämplade med ett inslaget Skultuna. Vanligen också med kannrymd angivet [...] så de borde ju vara gjorda före 1880.

            Comment


            • Jo, jag skulle ju ha kopplat den till min gamla serie. Det jag inte sett på bilderna var att även de här har en laskad fog. Sedan skiljer profilen tydligt, antagligen för att de här är maskinellt formade. Click image for larger version

Name:	20190914_192918.jpg
Views:	1
Size:	39,0 KB
ID:	571823

              Comment


              • Jag vänder på bilden.
                Click image for larger version

Name:	FBQ_krukor.jpg
Views:	1
Size:	36,1 KB
ID:	571824

                Obs att båda krukformerna/profilerna förekom jämsides i 1846-47 års katalog, trots att patentet implicerar att man inte kunde trycksvarva den formen så tidigt.

                Click image for larger version

Name:	katalogutdrag.jpg
Views:	1
Size:	57,4 KB
ID:	571825

                Comment


                • Tack för hjälpen att vända. Ja, jag såg ju bilderna men trodde att det var ett valhänt försök att teckna krukor av olika storlekar. Mina är ju troligen båda av 1 1/2 kannas rymd.

                  Comment


                  • Ursprungligen postat av FBQ Visa inlägg
                    Ja, jag såg ju bilderna men trodde att det var ett valhänt försök att teckna krukor av olika storlekar.
                    Jo, så kan det förstås ha varit, jag tänkte inte på den möjligheten! När jag kollade upp Salmson (gravören) såg jag en samtida kommentar om ett av hans planschverk med historiska porträtt, att porträtten inte var särskilt välliknande, och det stämde ju in bra även på hans bilder av ljusstakar.

                    Comment


                    • Krönt är den men ingen angivelse av vikten! En Skultuna som väger 201 g. Kanske är det lack och etikett som drar upp vikten? Som prydnad eller brevpress spelar det ju ingen roll.
                      Bifogade filer

                      Comment


                      • Jag råkade se några ljusstaksstämplar som är intressanta vad gäller övergången från S:B i nedsänkt rektangel och öppen krona, till skarpstämplat SB och bygelkrona.

                        Eftersom S:B i nedsänkt rektangel finns på ljusstakar med nr enligt katalogen 1846/47 (den äldsta illustrerade katalogen), och skarpstämplat SB finns på ljusstakar med nr enligt katalogen som kom strax efter 1860, så har jag utgått från att man bytte stämpel i samma veva som man omnumrerade ljusstakarna.

                        Nu har jag hittat några få fall som bryter mot detta mönster. Det rör sig dels om ett par höga ljusstakar med nr 48 enligt katalogen 1846/47, men skarpstämplat SB som jag i övrigt bara sett tillsammans med nr enligt katalogen från ca 1860 (där hade samma ljustakar numret 16). Dels har jag vid två tillfällen sett ljusstakar nr 49 (finns ej i den tryckta katalogen 1846/46, men däremot i exemplaret med handskrivna uppdateringar från 1857), med samma stämpling. Nr 49 fick nr 11 i den senare katalogen, och verkar ha varit mycket populär; den är nog den vanligaste Skultuna-ljusstaken från den här tiden. I båda fallen finns två varianter på nummerstämplar - dels den med ett spegelvänt N före numret, dels den med ett No som i mina ögon ser påtagligt maskingraverat ut (den senare stämpeln finns på så många skarpstämplade ljusstakar efter 1860 att det måtte ha gjorts ett antal likadana stämplar).
                        Click image for larger version

Name:	49_2.jpg
Views:	1
Size:	8,7 KB
ID:	572722

                        Click image for larger version

Name:	49_1.jpg
Views:	1
Size:	8,0 KB
ID:	572721

                        Utifrån detta, så bör skarpstämplat SB med bygelkrona ha införts åtminstone delvis strax innan katalogen från ca 1860. Att jag har hittat så få ljusstakar med den inkonsekventa stämplingen, tyder på att det rört sig om en kort tid, och det är ju möjligt att till en början en enda arbetare har fått ny stämpel. Då skulle de olika N/No på bilderna ovan innebära att han först fått byta till ny SB-stämpel, och en tid senare fått en ny No-stämpel.

                        Jag vill gärna tro att bytet påbörjades i slutet av Gustaf Hanströms tid som bruksförvaltare, strax innan ombildningen till aktiebolag 1860. I princip hör ju Skultuna-stämplarna i nedsänkt rektangel hemma före ca 1860 och skarpstämplarna efter ca 1860. Men efter 1860 har ljusstakarna skarpstämplat SB i antikva (med seriffer), medan plåtvarorna har skarpstämplat Skultuna Bruk i linjärt typsnitt (utan seriffer). Det känns inkonsekvent, och en tänkbar förklaring är att det funnits två olika viljor bakom detta. Om Hanström redan planerat ett stämpelbyte, och börjat beställa nya SB-stämplar för ljusstakarna, och den nya ledningen bestämde sig för att det var lika bra att fullfölja det påbörjade bytet, skulle det förklara stilskillnaden.

                        Comment


                        • Jag passade på att köpa ett par stakar, samtidigt som jag tittat lite mer sista tiden.

                          Jag vill nog mena att S:B i rektangel och öppen krona inte är äldre än skarpstämplat SB med bygelkrona. När jag tittar så ser snarast S:B i rektangel och öppen krona ligga ganska sent. Men, skarpstämplat SB med bygelkrona har troligen används samtidigt med S:B i rektangel, den finns kombinerat med nummer både i modernt utförande och i äldre utförande och med svarvspår av äldre typ och av modernare typ.

                          Jag tänkte jag skulle passa på att visa två. Först en Skultuna N 21, den verkar stämma med numret i den äldre katalogen. N:et är spegelvänt och utförandet av siffrorna är helt klart ålderdomligt. Svarvspåren är också av den äldre typ jag talat om tidigare. Ju mer jag funderat på det ju mer tveksam har jag blivit att några stämplar alls brukats före 1830-talet så rimligen ligger den som äldst där.


                          Den andra ljusstaken är en No 9. Även den skarpstämplad med bygelkrona. Här dock med med en modernare utförd nummermärkning. Även svarvspåren ser modernare ut. Den verkar inte stämma med den äldre katalogen - är det här ett nyare nummer? Det hade varit intressant att jämföra nummrens utförande på andra ljusstakar.
                          Click image for larger version

Name:	20200303_234832.jpg
Views:	1
Size:	74,7 KB
ID:	572980Click image for larger version

Name:	20200303_234845.jpg
Views:	1
Size:	71,8 KB
ID:	572981

                          Comment


                          • FBQ,

                            Roligt med lite mässingsfunderingar här igen!

                            Skultuna N21 är lurig, den har lite likartad modell i katalogerna 1846-47 och ca 1860. Höjden är dock 7 tum i den äldre och 9 tum i den nyare katalogen. N9 bör vara ett nyare nummer, i den nyare katalogen har den skålformad fot och är 3 7/8 tum hög, alltså ca 95 mm.

                            Håller med om att Skultuna knappast stämplat före 1830-talet. Dock är jag övertygad om att S:B i rektangel och öppen krona generellt är äldre än skarpstämplat SB med bygelkrona, eftersom stämpeln i rektangel bara finns på föremål från den äldre katalogen, medan föremål från den nyare katalogen alltid har skarpstämpeln. Det finns en liten andel föremål från den äldre katalogen som har skarpstämpeln, och jag tycker att då är den logiska dateringen av dem ca 1860, strax före den nyare katalogen.

                            Det verkar för övrigt finnas 2-3 olika skarpstämplar med bygelkrona - mittbygeln kan vara mandelformad eller rak, och den raka finns ev i två varianter; smal respektive bred...

                            Jag måste ta tag i att sammanställa stämpelbilder, ska försöka göra det framöver!

                            Comment


                            • Jag skall försöka hitta lite saker med S:B i rektangel. När jag tittade tyckte jag dock att vissa föremål med skarpstämpeln visserligen såg nyare ut, men andra också helt klart äldre.

                              När vi försökte titta på stämplarna på mässingsplåten blev det ju tydligt att S:B (och S.B) i rektangel, Skultuna i kvadrat (kursiv eller inte kursiv) och S.B i oval alla verkar ha använts samtidigt om vartannat.

                              Men, det skulle behöva tittas på betydligt fler exempel innan jag kan säga något definitivt. Jätteroligt om du ville återkomma med fler exempel! Men ta den tid du behöver. Jag skall försöka själv men vet ju inte hur tiden kommer att räcka till.

                              Jag glömde ju bild på stakarna.Click image for larger version

Name:	20200305_134625.jpg
Views:	1
Size:	66,5 KB
ID:	572982
                              Last edited by FBQ; 2020-03-05, 14:47.

                              Comment


                              • Jag blev tvungen att skaffa något med den öppna kronan, en mortel No 5. (S. B-stämpeln lite dålig) Jag känner mig inte övertygad att det här är den äldsta stämpeln. Visserligen liknar kronan den som stämplades på mässingstråd men det kan ju fortfarande vara senare upplockad. Och har inte sett något tydligt tecken på att den är från en tidigare generation föremål så den har nog om den är äldst varit i bruk jämsides med S:B och sluten krona.Click image for larger version

Name:	20200324_180702.jpg
Views:	1
Size:	65,1 KB
ID:	573053

                                Comment

                                Working...
                                X