Sidan 15 av 17 FörstaFörsta ... 5 12 13 14 15 16 17 SistaSista
Resultat 141 till 150 av 165

Ämne: Skultuna

  1. #141
    Seniormedlem FBQs avatar
    Reg.datum
    nov 2006
    Ort
    Visby
    Inlägg
    3 855
    Jag måste väl säga att jag inte är helt övertygad om att den är svarvad. Hamringen som du beskrev vad gäller koppar är ju ett sätt att jämna ut bulorna från hamringen. Under vissa tider då man velat hoppa över det som jugendtid och senare har man ju lämnat de bucklorna synliga.

    Jag kan tänka mig att det går att hamra bort svarvspår också , men skulle man verkligen göra det? Maskingjort var ju vid mitten av 1800-talet inget dåligt, roliga exempel är ju när man på 1860-talet gjort synliga handgjorda sömmar för att det skall se ut som sömmen är gjord på maskin då symaskinssytt var finare.
    På spillkummar och kaffepannor har man ju som sagt polerat eller putsat ytan för att få den helt plan och därmed få bort svarvspåren. Det måste ha varit mycket mer intressant.

    Jag tycker ju dock att kanten runt mynningen verkar pressad på något sätt. Jag tror dock att det handlar om något moment som bara rör själva mynningen.

  2. #142
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    109
    Jag förstår, det är intressanta observationer hur som helst. Vi får nog mer klarhet i tillverkningsmetoderna vad det lider. Det ligger mycket i det du säger om polering och synen på maskingjort. Man kan ändå undra hur en bearbetning av enbart mynningen kan ha gått till, men i så fall var det nog inte med svarv (har svårt att se hur man skulle ha spänt upp den, och en i övrigt handgjord kruka bör ha varit för asymmetrisk för att därefter trycksvarvas).

    Apropå det kan jag passa på att nämna en sak som jag läste för ett tag sedan - även om det nog inte har någon bäring på hur de här krukorna tillverkades. En tysk teknikjournal 1852 beskriver iakttagelser om bearbetning av britanniametall från industriutställningen i London 1851, bl.a. en trycksvarvning i två steg av en livet till en bukig tekanna (formen till höger). Tyvärr var det väldigt dålig upplösning på originalbilden, men på PC ser man hyggligt. Först trycksvarvas ett plåtstycke över en invändig patron (figuren till vänster), sen sätts den halvfärdiga formen i en utvändig patron, där den hålls fast av friktionen, och den utstickande delen trycksvarvas på fri hand för att böja in överkanten (figuren i mitten). Artikeln beskriver att britanniametall var extremt lätt att trycksvarva; metoden kanske inte kunde användas i mässing.

    Namn:  britanniametall.jpg
Visningar: 64
Storlek:  13,2 KB

  3. #143
    Seniormedlem FBQs avatar
    Reg.datum
    nov 2006
    Ort
    Visby
    Inlägg
    3 855
    Jag är inte heller på det klara på exakt hur det skall ha gått till. Matriser av olika slag har ju brukats mycket länge. Jag tänkte skriva något om glasblåsningens regalinsaxar, men glas och mässing är ju helt olika saker. Men man kan ju mycket väl tänka sig att en matris av något slag, anpassad för mynningens form slagits mot kanten. Nu borde ju en sådan lämna tydliga segment efter sig även om de slagits omlott, det borde finnas skarvar. En tanke är ju att mynningen med dess spår valsats ut innan plåten formats till en kruka och fogats ihop.

    Men, vi borde som sagt få klarhet med fortsatt efterforskning.

  4. #144
    antikverad nobes avatar
    Reg.datum
    aug 2009
    Ort
    Karlstad/Värmland
    Inlägg
    1 214
    För att vika tillbaka en kant och därmed göra den tex. runt fyllig, så används ett vikstål. Dessa kan göras fasta eller vara försedda med en rulle

    Läs mer:https://jlsprog.webnode.se/tryck/

  5. #145
    Kul att se professionella instruktioner på trycksvarvning. Jag har lekt lite med denna metod enligt principen "learning by doing".

    Jag använde en kombinerad metall- och trycksvarv. Den hade extra förstärkta trycklager i spindeln, i övrigt av samma design som de på bilderna på länken.
    Jag kan avslöja att det var hur kul som helst.

    På beställning har jag bl a trycksvarvat många droppskålar till bl a spegellampetter. Innan jag valde trycksvarvningsmetoden kollade jag på flera ljusarmar i original, där kunde det sitta droppskålar av trycksvarvad tillverkning. Det var spegellampetter från gustaviansk- och sengustaviansk tid som kunde hänga på de stora kvalitetsauktionssvisningarna, mest i Sthlm och Uppsala. Därför menar jag att trycksvarvningsmetoden kan vara äldre än 1800-talets mitt.
    De tidigaste gjorde jag med tryckpatroner i hårt trä, och de senare med tryckpatroner i aluminium. En av knepen för att lyckas är att glödga materialet ordentligt innan man börjar trycka.

    Jag hann också göra några supkoppar dels i koppar, dels i mässing. Den i mässing fick en svarvad, insvängd fotring som löddes på själva koppen.
    Jag har också försett flertalet egentillverkade ljusstakar med dessa droppskålar - äkta antika ljuspipor med ny fot av svarvat eller skuret hårt trä - samt mina trycksvarvade droppskålar däremellan. De lösa ljuspiporna har jag ömsom köpt ömson tiggt av antikhandlare som gärna samlar på små lösa godbitar. Så snart jag har en återställd förmåga att ta och förmedla bilder ska jag visa ljusstakarna här på PES.
    Senast redigerat av HgF den 2019-04-01 klockan 13:38.

  6. #146
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    109
    HgF,

    Vad roligt att få höra synpunkter från någon som själv använt tekniken! Jag har bara sett trycksvarvning göras i Skansens mekaniska verkstad. Ditt inlägg väcker många frågor och funderingar, och jag hoppas kunna återkomma till ämnet om någon vecka eller så, när jag är kryare.

  7. #147
    Seniormedlem FBQs avatar
    Reg.datum
    nov 2006
    Ort
    Visby
    Inlägg
    3 855
    Jag har funderat lite till, och studerat min kruka igen i bättre ljus, och börjar tro att Anna-Carin har rätt. När jag tittar på lock och nederdel finns inte tillstymmelse till svarvpår där, men nu ser jag att svaga spår går att se alla fall ned till strax nedanför där handtagen är fästa. Det är ju inte utan att jag kommer att tänka på hur svarvningen illustreras i den tyska artikeln från 1852. Med tanke på att botten inte är svarvad undrar jag ju om man behövt svarva så mycket längre. Krukan har ju en ganska rakt konande kant nedanför själva utbuktningen som ju ligger ganska högt.

    Jag noterade också att jag sett fel rörande kanten. Den är en omvikt kant, möjligen med något i. Den är dock inte invikt som på spillkummarna eller kopparkrukorna utan dubblelvikt, och sedan pressad - om den nu är trycksvarvad med svarven - så att själva vikningen var svår att upptäcka.

    Lägger in ett foto, inte lätt att få det att synas men kan kanske ändå vara mer informativt.Namn:  20190404_113005.jpg
Visningar: 37
Storlek:  39,9 KB
    Senast redigerat av FBQ den 2019-04-04 klockan 11:32.

  8. #148
    Citat Ursprungligen postat av Anna-Carin Visa inlägg
    HgF,

    Vad roligt att få höra synpunkter från någon som själv använt tekniken! Jag har bara sett trycksvarvning göras i Skansens mekaniska verkstad. Ditt inlägg väcker många frågor och funderingar, och jag hoppas kunna återkomma till ämnet om någon vecka eller så, när jag är kryare.
    Tack Anna-Carin
    Jag vill inte kapa er fina tråd om Skultuna bruk alltför mycket - ville bara nämna lite om mina erfarenheter av trycksvarvning.
    Håller med om att mina aktiviteter vid trycksvarven kan väcka frågor om etik och "antik". Men så funkar antikbranschen - fattas det en droppskål - eller hela ljusarmen - på en fin sengustaviansk spegellampett - då låter man tillverka nya delar.

  9. #149
    Seniormedlem FBQs avatar
    Reg.datum
    nov 2006
    Ort
    Visby
    Inlägg
    3 855
    Har egentligen inte mycket nytt att komma med, men tänkte ändå sammanfatta lite efter funderingar.

    Tror vi blivit överens om att trycksvarvningen förekimmit vid Skultuna åtminstone sedan 1840-talet. Föremål som visas i katalogen 1847-48 är trycksvarvade och av föremålen som tillverkas i början av 1840-talet verkar det som trycksvarvningen fanns redan då. Mycket tyder på att det är under Wilhelm Hammarskölds tid vid Skultuna, möjligen 1832 som tekniken introduceras. Sedan är frågan hur fort det går, men ju mer jag tittar ju mer tror jag att spillkummar, små krukor och i vissa moment större krukor börjar trycksvarvas ganska snabbt.

    Men till stämplarna - jag börjar luta mot att de flesta av de äldre stämplarna införs samtidigt ungefär vid den tiden. Jag läste också i Skultunaboken att Wihelm Hammarsköld intresserade sig för de enskilda hantverkarnas produktion och såg till att flytta eller avskeda arbetare som inte gjorde väl ifrån sig. Jag ser det som en möjlighet att han införskaffade de flesta av de ganska olika stämplarna från den här tiden för att se till att arbetarnas produktion blev individuellt märkt. Det verkar ju trots allt som de många olika stämplarna saknar tydlig tidsskiktning. En del ser ålderdomliga ut, och det är ju möjligt att om viss produktion märkt även tidigare för att spara kostnader för stämpelanskaffning återanvänt en del sådana. Vissa stämplar är vanligare på vissa typer av föremål, men det skulle ju då kunna stämma med att arbetare placerats med arbeten där de lämpat sig bäst, vilket Erixon skriver att Hammarsköld intresserade sig för.

  10. #150
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    109
    Citat Ursprungligen postat av HgF Visa inlägg
    På beställning har jag bl a trycksvarvat många droppskålar till bl a spegellampetter. Innan jag valde trycksvarvningsmetoden kollade jag på flera ljusarmar i original, där kunde det sitta droppskålar av trycksvarvad tillverkning. Det var spegellampetter från gustaviansk- och sengustaviansk tid som kunde hänga på de stora kvalitetsauktionssvisningarna, mest i Sthlm och Uppsala. Därför menar jag att trycksvarvningsmetoden kan vara äldre än 1800-talets mitt. [...]
    Det du skrev fick mig att fundera kring hur tidigt trycksvarvning egentligen började användas, hur spåren av svarvning kontra trycksvarvning ser ut, och om det möjligen går att missta det ena för det andra.

    De gustavianska och sengustavianska ljusarmar du sett hade alltså droppskålar från tiden, och dessa verkade vara trycksvarvade. Minns du vilka iakttagelser du gjorde - hade de det randmönster som är karakteristiskt för trycksvarvning, eller var det att godstjockleken var så jämn att de borde vara tillverkade av plåt snarare än gjutna?

    Jag tänker på om de möjligen kan ha varit pressade istället (i England tillverkades t.ex. fingerborgar med "deep drawing" på 1700-talet). Eller om något steg i svarvningen av gjutgods ger spår som påminner om trycksvarvning, med tanke på att fingerborgar, som också har ganska tunt gods, tidigare göts av mässing - jag vet inte hur länge men åtminstone till början av 1700-talet (har för mig att jag såg det i Forsgrens "Mässingsbruk och bruk av mässing").

    Jag erkänner att jag har svårt att föreställa mig att trycksvarvningstekniken var utbredd bland tillverkare av ljusarmar i slutet av 1700-talet, men ändå hölls så hemlig att den på 1800-talet ansågs som en relativt ny teknik, som tillskrevs en fransman i pläterbranschen 1820, och därefter fått en explosionsartad spridning. Men omöjligt är det ju inte!

    Som jämförelse till dina droppskålar tittade jag på mina skultunaljusstakars ljusmanschetter (ca 1850-tal); modellen till höger är såpass tunn och jämn i tjockleken att jag först trodde att den kunde vara trycksvarvad, men när jag tittade närmare på svarvspåren och jämförde med ljusstakens undersida kom jag fram till att den måste vara gjuten. Den vänstra modellen är såpass varierad i tjockleken att den definitivt är gjuten.

    Namn:  ljusmanschetter.jpg
Visningar: 20
Storlek:  59,6 KB

    Hoppas att du får tillfälle att visa ljusstakarna du nämnde!

    (Ursäkta att mitt svar har dröjt så länge! Min "energibudget" har tyvärr inte haft plats för PES den senaste tiden.)


    FBQ,
    Tack för att du gjorde summeringen, och dina senaste iakttagelser om krukan är mycket intressanta - jag återkommer. Mina ursäkter även till dig!
    Senast redigerat av Anna-Carin den 2019-05-09 klockan 14:28. Anledning: fixat länk

Ämnesinformation

Användare som tittar på det här ämnet

Det är för närvarande 1 användare som tittar på det här ämnet. (0 medlemmar och 1 gäster)

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •