Skultuna

[FBQ]

Jag berättade bara mina upplevelser av krukan utan proviniens. Vad gäller släkthistorier vet jag att de sällan håller vad de lovar. Såg att Karl-Einar Lång var född 1907 och övriga släktuppgifter verkar stämma.

Varifrån kommer uppgifterna om Spelmans Erick Andersson och hans far Carl-Erik Andersson? Hittar inget i breven om dem? Har du forskat efter något själv? Varav kommer att Spelmans Erick Andersson inte brukade patronymikon?

Vi får se om jag får tid att fördjupa mig i det hela, hursomhelst kan det ju alltid lära mig något nytt :-)

[prylsnubben]

Ja nu handlar det ju inte om ett föremål som man kan göra sig en storkova
på om det har rätt proveniens, varför i herrans namn skulle någon lägga ner
sin själ på att ge ett i princip ekonomiskt värdelöst föremål en likaledes
värdelös proveniens. Känns lite eljest i min värld.
PS Lycka till med "fördjupningen".

[FBQ]

På 1980-talet gick det att göra kovor på Skultuna, så då hade det funnits skäl att fuska. Nu är det ett nedlagt spår, jag tror inte att varken proviniensen eller stämpeln är falska.

Däremot är jag fortfarande tveksam till dateringen. Ägaren Karl-Einar Lång vet bara att den ägts av hans mamma och gissar bara på att mormodern haft den innan. Karl-Einar Lång själv var född 1907, och vet egentligen inte hur den kommit till släkten. Av fotot att döma verkar han antagit att krukan tillhört just denne person. Nu såg jag att Spelmans Erik Andersson hette just Carl Erik Andersson och att det skulle kunna vara han som ägt krukan och ingen annan. Har du möjligen hans dödsår? Nå, det är ju inget viktigt så det kan ju alltid bero.

[Sarah]

Stämpeln 1K betyder väl att den inte kan vara yngre än 1880:talet?
Saxat från Wikipedia: År 1878 beslutade Sveriges riksdag att reformera de gamla svenska enheterna för mått och vikt. Detta skulle genomföras under en tioårig övergångsperiod 1879–1888, och i samband med detta kom litern i bruk i Sverige.

[FBQ]

Stämpeln 1K betyder väl att den inte kan vara yngre än 1880:talet?
Saxat från Wikipedia: År 1878 beslutade Sveriges riksdag att reformera de gamla svenska enheterna för mått och vikt. Detta skulle genomföras under en tioårig övergångsperiod 1879–1888, och i samband med detta kom litern i bruk i Sverige.

Det borde det göra. Sedan vet jag inte hur kinkiga olika tillverkare var - en enskild tillverkare kunde kanske möjligen låta tillverka föremål med de äldre rymdmåtten även efter 1888, men jag vet inte hur vanligt det var - troligen upphörde det kort därefter. Det var en av de saker som ett tag fick mig att tänka att det snarare skulle handla om förfalskningar.

Jag tittade på namnet på flaskan igen och tycker det här sättet att skriva, särskilt att skriva S-et i son med förkortningstecken i stället som del av initialerna stämmer med vad jag sett under 1880- och 1890-talet när bruket av initialer för varje stavelse börjar falla ur bruk. På den tiden använde man ju åtminstone vid fabrikerna maskingjorda nitar. Jag vet inte om någon skrivit något om när Skultuna skulle ha gått över till maskingjorda nitar. Dock har alla saker som jag sett stämplade med Skultuna inom ram haft handgjorda nitar. Jag upplever att det verkar finnas en tydlig åldersskillnad mellan föremålen med ett stämplat Skultuna inom ram och med inpressade bokstäver.

[prylsnubben]

Spelmannen Carl Erik Andersson var far till Erick Andersson (hästhandlare). Spelmannen
skänkte hela sin kvarlåtenskap till bygget av Epidemisjukhuset i Borlänge. Man undrar om
sonen född 1844 redan gått bort då ? Epidemisjukhusen i Sverige började byggas i mitten
på 1870-talet så en bortre gräns för flaskans ålder blir då kanske runt åren då metersystemet
infördes. Den hitre gränsen kanske kan vara högst några tiotal år tidigare, slutsatsen blir att
spannet hamnar någonstans mellan 1860 och 1880.
Fonden finns f.ö. kvar än idag och delar årligen ut en summa av ca 18.000 kr till behövande
kommuninnevånare under socialnämndens överinseende.

[FBQ]

Spelmannen Carl Erik Andersson var far till Erick Andersson (hästhandlare). Spelmannen
skänkte hela sin kvarlåtenskap till bygget av Epidemisjukhuset i Borlänge. Man undrar om
sonen född 1844 redan gått bort då ? Epidemisjukhusen i Sverige började byggas i mitten
på 1870-talet så en bortre gräns för flaskans ålder blir då kanske runt åren då metersystemet
infördes. Den hitre gränsen kanske kan vara högst några tiotal år tidigare, slutsatsen blir att
spannet hamnar någonstans mellan 1860 och 1880.
Fonden finns f.ö. kvar än idag och delar årligen ut en summa av ca 18.000 kr till behövande
kommuninnevånare under socialnämndens överinseende.

Varifrån kommer uppgifterna om att Erick Andersson var född 1844? Jag tittade på kommunens hemsida att personen som skänkt pengar till sjukhuset hette Spelmans Carl Erik Andersson. Det står ju på kortet att "skänkt epedemisjukhuset" - då måste det ju vara han som gjort det? (Edit: nu ser jag att det står född 1844 på det) Fotografiet är från 1890-talet. Andersson är ju patronymikon och hans far borde ha hetat Anders. Jag försökte hitta Carl Erik Andersson i Sveriges befolkning och Sveriges dödbok men fick inget napp - jag vet ju dock inte om han bodde i Stora Tuna eller om han var född där och då blir det svårt.

[prylsnubben]

Sonen kallades för Spelmans Erick Andersson och var hästhandlare,
alltså Spelmans (son) Erick, inte något ovanligt med det. Snickarns
Anders eller Bagarns Ulla går ju också bra. Kanske har sonen lagt in
ett c i Erick för att ändå ha något Carlsson i namnet, vad vet jag.

[FBQ]

Jag utgick ifrån att Spelmans var ett gårdsnamn. Letade lite och hittade inget om honom, men epedimisjukhuset var tydligen under uppförande 1913 http://magasin.kb.se:8080/searchinte...lRecordNumber=

[FBQ]

Jo, det är ett gårdsnamn. Jag tror jag kanske hittat rätt person, Spelmans Carl Erik Andersson, enligt Sveriges befolkning född 1831 i Stora Tuna, bosatt just i Islingby. Änkling, bor med sin son Carl Carlsson (född 1859) och vad som troligen är hans mor Stina Ersdotter (född 1808). Visserligen en son då men han kan ju ha avlidit före fadern. Hittar honom inte i Sveriges befolkning 1900 eller i dödboken 1901-2013 så han bör ha dött innan. Frågan är bara hur han kunde få födelseåret så fel, det är ju ändå 13 år emellan 1831 och 1844. Skall dubbelkolla den biten.

[prylsnubben]

Tack FBQ, riktigt intressant detta, så han var inte spelman till proffesionen då ?
Kanske gårdsnamnet ändå kommer sig av att det funnits spelmän där tidigare, eller ?

[FBQ]

Antagligen har det funnits spelmän på gården längre tillbaks. Frågan är dock när. Såg att Spelmans verkar ha varit gårdsnamn dels i Islingby, Stora Tuna och dels i Dala-Floda. Det fanns en del andra Spelmans, har inte hunnit reda ut hur det är släkt. Det verkar finnas personer som bär det som efternamn idag, misstänker att de härstammar från några av dessa.

[Carl D]

Kontorsljusstake

Fyndade denna på loppmarknad i somras. Stämpling saknas och den är högre än dagens kontorsljusstake, men likheterna är slående.

[Anna-Carin]

Metalltryckning eller trycksvarning

När jag visade upp min nyköpta spilkum ("kattskål"?) undrade min man hur den var gjord; trycksvarvad månne? Vi var tveksamma till att det gjordes så tidigt, men när FBQ skrev att "[Erixon] nämner att trycksvarning eller pressning efter form skall ha introducerats på 1850-talet", ville jag försöka kolla upp det.



Och mycket riktigt, trycksvarvning användes i Tyskland vid den tiden - jag hittade Conversations-Lexikon für Künstler und Handwerker, Fabrikanten und Maschinisten, Volym 1 (utgiven av Voigt, Weimar 1841), som nämner trycksvarvning av allehanda metaller på s 552-553.

Den boken gavs alltså ut 1841, och det låter som att metoden var väletablerad redan då. Senare ägnar Handbuch des Gürtlers, Schwertfegers, Metall- und Bronce-Arbeiters [...] av Ferdinand W. Abbass (1873) ett helt kapitel åt trycksvarvning, s 64-70.

Metalltryckning, som det kallades, verkar dock inte nämnas i svenska tidningar förrän på 1870-talet, och då endast enstaka gånger. Från 1880-talet är det vanligare.

I Sverige kan jag mycket väl tänka mig att Skultuna kan ha varit pionjärer på trycksvarvning. Abbass nämner att tombak är lättare att trycka än mässing, dvs legeringens proportioner spelar roll (tombak har högre kopparhalt). Ett mässingbruk bör väl ha varit en idealisk plats för att experimentera med sådant. Kan de ha tagit dit en erfaren tysk metalltryckare som fick igång verksamheten? Erixon kanske har mer kött på benen i Skultuna-böckerna.



Täta koncentriska spår syns här och där, både på botten och sidan. Märke efter centrumdubb på utsidan.



Sen var det stämpeln. "Skultuna" med kursiva versaler inom en rektangulär fördjupning - samma sort som på Kaptenens mjölkflaska tidigare i tråden. Min har dock andra skador; jag fäster mig särskilt vid att den har mellanrum mellan "skul" och "tuna", och att N är smalare. Har stämpeln gått i tre delar och blivit illa lagad? Om stämpeln är sällsynt, och de kända exemplen är skadade, så kan det innebära att det varit problem med stämpeln så att den därför inte blivit särskilt långlivad. Avtrycket är 21 mm långt.

Dateringen, slutligen. Spilkummen rymmer en dryg liter upp till kanten. Den volym som matchar bäst i Skultunas nytryck av två 1800-talskataloger (1982) är 3/8 kanna. Den är störst av de tre storlekar (3/8, 1/4, 3/16 kanna) som finns i den äldre katalogen ("ca 1830", jag tror snarare ca 1840, av skäl som jag får utveckla en annan gång), men finns inte med i den nyare ("ca 1860") där de flesta storlekarna är annorlunda (3/32, 4/32, 6/32, 1/4, 9/32, 3/4 kanna). Alltså tycker jag det verkar rimligt att den här spilkummen tillverkades på 1850-talet. Det visar också att stämpeln med "Skultuna" i kursiva versaler inom en rektangulär fördjupning användes på 1850-talet.



Så här ser niten ut. Jag har inte fått bort allt ingrott fett/damm än, ser jag...

[FBQ]

Tack, Anna-Carin. Jag tänkte kommentera att såg att Eixon skrev "metalltryckning" och blev osäker om han menade samma sak och kanske syftade på någon annan teknik. Jag har ju samma spår åtminstone på en av mina skålar, men var osäker på vilken teknik som skapat dem. Men med din beskrivning börjar det falla på plats.

Reser bort till Halland idag, vet inte om jag kommer att hinna titta över mina saker, tror du att du kan försöka matcha dem mot katalogerna ca 1830 och ca 1860? Kan ju återkomma med rymd och mått så det kanske blir lättare.

Ungefär 1850-tal känns rimligt, uppenbart har man då ännu brukat handrullade nitar.