Ursprungligen postat av FBQ
Visa inlägg
Artikeln från 1852 beskriver en ny metod som kombinerar tryckning "i luften" med en rent utvändig form som håller kvar arbetsstycket med friktion. Frågan är vilketdera som är den egentliga nyheten; man kan tänka sig att tryckning i luften har använts tidigare, medan friktionsmetoden är ny. Men jag tror att själva halsen på krukan ändå måste ha tryckts mot en form; det är det enklaste sättet att göra en jämn cylinder med rätt mått.
En möjlighet är alltså att Müller har kommit på delbara formar redan före Duval. En annan, kanske troligare, är att han delvis har svarvat i luften. Jag tänker mig att i ett första steg kan han i så fall ha satt sin plåtkon utanpå en träform som var koniskt avsmalnande nertill och övergick i en cylinder upptill, och trycksvarvat den övre delen av konen så att den blev cylindrisk (vilket gav plåten ungefär samma form som i artikeln från 1852 ovan, men utgående från en kon istället för en plan plåt). Sen kanske en ny glödgning av plåten för att ta bort spänningar, och därefter sätts plåten på en träform som har liknande form som den förra men där den cylindriska delen är smalare, och håller öppningens mått. Sen trycksvarvas inböjningen i luften tills plåten når formen, som halsen svarvas mot. Slutligen kapas halsen till lagom längd (fortfarande i svarven), och invikningen upptill pressas i svarven med formen som mothåll. Botten sätts på efter trycksvarvningen.
Synd att Wilhelm Hammarsköld (d.ä., disponent 1829-1832) inte blev kvar längre på Skultuna; han verkar ha varit klok. Personliga stämplar för individuell märkning av arbetarnas produktion är en intressant möjlighet, men det kan bli svårt att säkert se skillnad mellan att arbetaren (med sin stämpel) placerats på den tillverkning han gör bäst, kontra att stämpeln hör hemma där en viss vara tillverkas!
Apropå stämplar, så visar det sig att 1607-stämpeln ("fr.o.m. 1922 eller 1925") bör ha kommit 1922. Här är nämligen botten på en mini-malmgryta som såldes för ett tag sen. En souvenir från Göteborgs jubileumsutställning 1923, och stämplad 1607.
Comment