Helsingborgs Lerkärlsfabrik

[Cobe]

Här är ett 25 l krus till kanske ni vill se.Ingen stämpel mer en dom på bilden tomt i cirkeln

[Bruce]

Tråd flyttad och namnet ändrat.

[Polsson]

Här är ett 25 l krus till kanske ni vill se.Ingen stämpel mer en dom på bilden tomt i cirkeln

Ballongkrusen har en härlig, kraftfull form, tycker jag. Den mörkare färgen på handtaget, är den ursprunglig eller förefaller den vara hemmagjord?

[Cobe]

Ja det kan vara en gammal färg men det är svårt att avgöra om den är lika gammal som kruset.Den är ju nött och sliten färgen så det är väl ingen omöjlighet att den hängt med hela tiden.Finns det något intresse för dessa krus numer tycker det verkar ha svalnat på sista tiden.Mvh

[Polsson]

Ja det kan vara en gammal färg men det är svårt att avgöra om den är lika gammal som kruset.Den är ju nött och sliten färgen så det är väl ingen omöjlighet att den hängt med hela tiden.Finns det något intresse för dessa krus numer tycker det verkar ha svalnat på sista tiden.Mvh

Om färgen, den svarta, är nött och sliten har den nog inte varit på kruset från början eftersom saltglasyren är så hård att den knappas slites. Den tåler till och med syra. Hur stort intresset är vet jag inte, det beror väl bla på priset. Om man uppskattar maximal yrkeskicklighet, vilket drejarna till sådana krus besatt, svalnar inte intresset, men för trendsvansarna är det ju annorlunda.

[Rubus Arcticus]

vill medela att jag skall till Uppsala i morgon (och det verkar ju väldigt intressant), men jag passerar Falun och de har gjort ett fjårrlån, så jag får låna boken i 60 dagar. Så det tackar man ju för. Vad är denna rusch till bokrean till för när man har trevliga bibliotek/bilotikarierer tillhands. Tack för tipset samt infon.

[Polsson]

vill medela att jag skall till Uppsala i morgon (och det verkar ju väldigt intressant), men jag passerar Falun och de har gjort ett fjårrlån, så jag får låna boken i 60 dagar. Så det tackar man ju för. Vad är denna rusch till bokrean till för när man har trevliga bibliotek/bilotikarierer tillhands. Tack för tipset samt infon.

Trevlig resa och läsning!

[Gideon]

Det här är ett 40 cm högt ballongkrus och stämplad av HB (Hindric Berggren), verksam 1819-1845, jämte det Ruuthska sköldmärket med trianglar. Märkt med en 4:a som motsvarar 10,4 liter. Om stämpeln HB är det, i likhet med andra tidiga personstämplar på bruket, osäkert vilken anställd som hade detta - men Torsten Jarnvall attribuerar alltså till honom i sin bok.
Om sköldmärkningen tycker jag att det råder osäkerhet, just för att Dreilick tog över ruljangsen som arrendator, resp. ägare - då bruket utbjöds till försäljning, gick på auktion osv under åren 1826, 1834 och 1840. När började JAD-stämpeln egentligen tas i bruk? Det framgår inte klart.
Hindric B. återfinns ej i Ellen Raphaels förteckning.

I korta drag ur Jarnvalls bok:
*************************************************
Hindric Berggren (1796-1845)

Gesäll 1819-1820, 1821-1845.
Född i Helsingborg 15 september 1796 (döpt 18 september), son till arbetskarlen Jon Hindricsson och hans hustru Kjersti Jeppasdotter. Död i Helsingborg 29 oktober 1845 ("af Hektik"). Begravd 2 november. Kallas då "Fabriksgesellen".
För "Kakelugns makare Gesällen Henrich Berggren" utfärdade Vinslöf 28 maj 1816 flyttningsbetyg till Helsingborg. Till Vinslöf hade han kommit redan 1811, alltså som femtonåring, och då för att gå i lära hos vår gamle vän "Kakelugnsmakaren (Magnus) Hallin".

I stället för flyttningen till Helsingborg tog han till Falkenberg (man kan gissa hos Törngrens) och stannade där ett par månader. Sedan dyker Hindric Berggren upp i Drottningholm, som skickade honom vidare till Stockholm den 4 augusti 1817. I stället valde han Enköping , ty där noterade man honom som flyttad till obestämd ort 23 november 1818. Den orten blev Helsingborg, som i detta gamla flyttningsbetyg noterade honom på "På fabriquen". Sedan står det emellertid: "Flyttat till Vinsöf".
Hfl Hbg 1818-1820 säger honom inflyttad 1819 från Linköping (skall troligen vara Enköping) och 1820 tillbaka till Vinslöv. Därifrån återkommer han till Bruket 1821 och då för att äntligen slå sig till ro i Helsingborg.
*************************************************

En av bilderna, visar hur hänkeln ser ut nertill. Formad som en råttsvans i som på gamla silverskedar och jag undrar då om det är ett sent tidens tecken på lerkrus från 1820-talet? Jag tycker att det stora kruset på Polssons gruppbild har samma råttsvans.

[Polsson]

En av bilderna, visar hur hänkeln ser ut nertill. Formad som en råttsvans i som på gamla silverskedar och jag undrar då om det är ett sent tidens tecken på lerkrus från 1820-talet? Jag tycker att det stora kruset på Polssons gruppbild har samma råttsvans.

Stämmer gällande råttsvansen, Gideon!

[Andres]

En 5;a (K) med Ruuthska stampeln, markt AD, 45cm. Vem var AD?

[Polsson]

Anders Pettersson fader till RP Robert Pettersson

En 5;a (K) med Ruuthska stampeln, markt AD, 45cm. Vem var AD?

Enligt boken ska din signatur läsas AP (boken har en likadan signatur på bild).
Anders Petersson/Pettersson. Lärgosse 1819-23. Lärling 13 november 1823- ca 1827. Gesäll ca 1827 (formellt ur läran 4 november 1841) -1842. Verkgesäll 1842-43. Verkmästare/mästare 1843-70. Brännmästare 1870-75.
Född 9 augusti 1806 i Hbg, död 1883 (njurlidande) i Hbg. När sonen Anders Robert arrenderade lerkärlsfabriken 1870-1875 hade Anders Petersson hunnit bli 64 år och steg då åt sidan med titeln brännmästare (vilken dock växlas med verkmästare åren 1871-1873 och fabriksmästare 1874, allt enligt Mtu (mantalsuppgifter)).

Måste säga att Torsten Jarnvall, författare till "Krukmakare och kakelugnsmakare i Helsingborg" har gjort ett suveränt, fantastiskt arbete. Så djupt som han har grävt, är det inte många keramikboksförfattare som kan stoltsera med.

[Gideon]

Måste säga att Torsten Jarnvall, författare till "Krukmakare och kakelugnsmakare i Helsingborg" har gjort ett suveränt, fantastiskt arbete. Så djupt som han har grävt, är det inte många keramikboksförfattare som kan stoltsera med.

Jag håller med, även om det tog ett tag och tålamod att "lära" sig den på grund av dispositionen.
Andres krus har en vacker glasyr, och är lite annorlunda i sin glans.

Drejaren Anders P. blev alltså gesäll 1827 och frågan inställer sig då - när fick han rätt att stämpla med sitt namn?
Dreilick försökte köpa bruket 1834 på auktion, men blev först 1840 ägare. Intill dess stod han som arrendator och man kan undra när dåvarande ägare (den Piperska släkten) gav tillåtelse till stämpelbyte av fabriksmärket?
Från och med december 1840 är det helt givet att det stämplades med JAD (även om felstämplingar med gamla märket fortfarande förekom).

Vi återgår till drejaren Anders P. som inte blev mästare förrän 1843, och då inser vi att han fick stämpla redan under sin gesälltid.
Det kan vara så att den mislyckade försäljningen 1834, ändå gav Dreilick större befogenheter som arrendator och rätt att stämpla JAD?
Det är intressant att jämföra de båda tidiga krusen, eftersom vi har drejarnas verksamhetstid klar för oss och att båda bär det Ruuthska märket.
Mitt bud blir att båda är tillverkade före 1834.

[Andres]

Tack till Polsson och Gideon for info.....Boken bestalld idag!!!!!!

[Gideon]

Hur blir det med Ditt bud, Polsson?

[Andres]

Angaende "rattsvansen", den har jag endast sett pa "ballongkrusen", aldrig pa ett "brannvinskrus", kan det stamma?
Vidare i mina gamla anteckningar sa borjade man med JAD, stampeln omkring 1831, (det kan jag inte backa upp). Det skulle innebara att krusen var gjorda fore 1831..det ar mitt bud....