Sandbäcks Kakelfabrik i Kalmar

[prylsnubben]

Det är minnesvärda personer Du nämner, gode prylsnubben och jag förstår hur och på vilka Du kommer att rösta i höst.

Men låt oss inte dra in en och annan anarkist och socialist, som egentligen är ovidkommande i Sandbäckarnas keramikhistoria i de orter, som här avhandlas.
Du har annars en ny, god grund till en helt ny tråd om Brunnsvikarna och socialdemokraterna - och jag lovar då att bidra med min lott till denna. Däribland min morfars gästbok från Fläsian, med autografer av P. A. Hansson, Erlander och så vidare.

Låt oss koncentrera och samla på det som saknas i fakta och bilder, för att kunna göra nya rön i denna ämnestråd istället.

Medges att jag avvikit från ämnet.......

[prylsnubben]

Visar här ett rejält (l=ca. 50 cm.) fat från Sandbäcks (Kalmar fajans).

John Sjöstrand var utan tvekan en mycket skicklig dekoratör

[cjf]

Har bytt ut en del bilder på trådskaparens uppmaning.

//cjf

[Gideon]

Har bytt ut en del bilder på trådskaparens uppmaning.

//cjf

Det blev ett önskemål från en tjänsteman på Kalmar kommun att göra så...
Men det kan bli bättre bilder på verkstad, personal och föremål, efter en dialog med museet i samma stad istället.

[Bengt H.]

En annons från tidningen Kalmar den 14/12 1904, som jag fått mig tillsänd av en bekant.

[Peter S]

Vill passa på att länka till ett gammalt inlägg. Tur att det är närminnet som sviktar och inte långminnet...

http://www.precisensan.com/antikforum/showthread.php?t=1635

[Bengt H.]

Nu har jag fått mig tillsänd ännu en sida från tidningen "Kalmar", Denna är från den 21 juni 1893.
Förutom annonsen finns där också en kort artikel om kakelugnar i allmänhet och även något om Sandbäcks.

Nu är det inte helt lätt att tyda texten, men skall göra ett försök och återkommer då med denna.

[Bengt H.]

Ett till

[Bengt H.]

Lägger in texten från ovanstående annons här:

Kakelugnar

Hvitglaserade,
Emalj- och Guldmålade,
Tonfärg och guld,
Majolika, mångfärgade,
Majolika, enfärgade

58 olika mönster.

Hög rabatt. Kakelugnar till 15 kronor pr
st. Uppsättning af nya och omsättning af
gamla kakelugnar verkställes till billigaste
priser. Smide och öfriga materialier tillhan-
dahållas vid

A. Th. Sandbäcks
Kakelfabrik
26 Fabriksgatan, Malmem, Kalmar

OBS,! Första priset vid utställningen i
Kalmar 1891


Här kommer också en avskrift av artikeln i tidningen "Kalmar" från den 21 juni 1893, som jag fått mig tillsänd av en vänlig bekant.

Den industri, som på de senaste 15 åren gjort de största framstegen i wårt land, torde utan twiwel wara kakelindustrien. För omkring 30 år sedan brukades uteslutande kakelugnar af gult kakel, men efter denna tid började man anwända hwita sådana och för omkring åtta år tillbaka nöjde man sig icke längre med dessa. Smaken har blivit förändrad och förfinad. Kakelugnen war icke längre en blott nödwändig pjes, som stod och skräpade, utan den blef något wida mer! Den blef elegant och måste i finare bostäder hållas i stil och färgton med rummets tapeter och möblering.
För att kunna följa med i detta framåtskridande fordrades naturligtwis flere förutsättningar, som icke kakelugnsfabrikerna i landsorten förut egt, utan har det warit Rörstrand förbehållet att ensam här i Swerige tillwerka och försälja kakelugnar af majolica och hwita sådana, försedda med emaljmålning och guldpålagda.
På senare tider har emellertid konkurrenskampen kunnat upptagas af åtskilliga fabriker i wårt land, och den som bland besta med heder och hopp om god framgång lyckats härutinnan är hr Sandbäcks kakelfabrik här i staden. Sedan denna fabrik hösten 1891 brann ned, har egaren betydligt utwidgat affären. Fabriken ter sig nu i tre wåningar och sysselsätter omkring 50 arbetare samt levererar från de enklaste kakelugnar till de elegantaste, i moderna mönster.
Det är ganska intressant att följa med alla procedurer, som leran genomgår innan den i form af ett mångfärgadt och prydligt kakel är färdig att uppsättas till en kakelugn. Endast Upsalalera anwändes, hwilken, sedan formningen skett och tillräcklig hårdhet wunnits, poleras och klappas. Härefter widtager en bränningsprocess för att göra kaklet emottagligt för glacyren.
Glasyrens sammansättning är mångfaldig och smältes i en ugn wid 1,500 grader Celsius, hwarefter den krossas och förmales till stoftfint mjöl. Sedan detta mjöl destillerats, begjutes kaklet dermed, hwarefter det ytterligare brännes i twenne ugnar för att återigen bringa glasyren i smält form, så att denna skall erhålla den nödwändiga glansen.
Nu är der enkla hwita kaklet färdigt, men för den finare waran återstår målning och påläggning af guld, hwilket naturligtwis fordrar en icke obetydlig smak och godt färgsinne.
För majolikafabrikationen pålägges porslinsmassa på leran. Efter många försök har det lyckats hr Sandbäck att förena porslinsmassan och leran, hwarigenom stor besparing winnes emot, om, såsom i allmänhet tillgår, endast den dyrbara porslinsmassan anwändes till denna fabrikation.
Sandbäckska kakelfabrikens alster torde, för närwarande, kunna räknas till bland de bästa, som i den wägen produceras i wårt land.

[Bengt H.]

Av samma vänliga bekant som skickat mig den tidigare artikeln, har jag fått denna.

Tidningen Kalmar 26 maj 1913

Kakelfabrikation.

Hur kaklet tillverkades vid A. Th. Sandbäcks fabrik härstädes.

Det är endast i norra Europa och särskilt i Sverige som kakelugnar användas för uppvärmning af boningsrum. För ej länge sedan var kakelugnen den så godt som enda för detta ändamål brukliga eldstaden, men nu börjar den – åtminstone i alla större städer – alltmer undanträngas af den s.k. centraluppvärmningen. Medgifvas måste visserligen att kakelugnarna ej äro så bekväma som de nyare uppfinningarna på området samt ta stort utrymme, men genom sin förmåga att bibehålla värmen längre, äro de i stånd att meddela rummet en jämn och behaglig temperatur. Äfvenså i hyigeniskt afseende äro de att föredraga framför andra uppvärmningssätt, ty under eldningen försiggår en grundlig ventilation af rummet, därigenom att luft strömmar upp genom kakelugnen från rummet och denna ersättes genom sådan, som inströmmar genom otätheten i fönster och dörrar samt genom väggarnas porer. Ventilation är däremot något som så godt som alldeles förbisetts, när det gäller andra uppvärmningssätt. En annan fördel med kakelugnarna är att de, om de äro välbyggda, ta sig mycket prydliga ut och ge rika tillfällen till anbringande af arkitektoniska utsmyckninga.
Detta att tillverka vackra kakelugnar och af så många modeller att man kan erhålla sådana, som kan gå i stil med de mest olika möblemang, tyckes man ha lagt sig särskildt vinn om vid den fabrik, hvars tillverkningsmetoder vi nu vilja göra en liten inblick i, nämligen fabrikör A. Th. Sandbäcks kakelfabrik vid Fabriksgatan. Fabrikationen omfattar nämligen ej mindre än 130 olika kakelugnsmönster, och vid en blick in i fabrikens lagerrum möter ens öga de mest konstfulla saker.
Det är emellertid ej vid dessa vi skola uppehålla oss, utan vi vilja i stället följa tillverkningen af de enkla s.k. flat- och rundkaklen från det de äro mjuka lerkakor tills de äro färdiga att bygga kakelugnar med.
Fabrikens behof af lera, som är hufvudämnet i kaklen, hämtas från lertag i Uppsala-trakten, hvarefter den, sedan den soltorkats, sjöledes föres hit och förvaras i källare.
Innan leran nu tages i bruk uppblötes den i vatten, och blandas med vissa delar sand och chamott (pulveriserat kakel affall), hvarefter detta i två olika lerkvarnar blandas, sammanpressas, ältas så att leran blir smidig samt befrias från småstenar, stickor o. dyl.
Därefter är leran färdig för formning till kakel, hvilket utföres i en särskild maskin. För omkring 10 år sedan skedde detta för hand, och sker ännu i en del kakelfabriker, men med den maskin som här användes går tillverkningen omkring 10 gånger så fort som förut, så att en arbetare som för hand gjorde 40 kakel om dagen kan nu göra 400 st. Formningsmaskinen arbetar äfven ytterst behändigt. En lerklump lägges i en aluminiumform (aluminium är den enda metall vid hvilken leran ej fastnar), däröfver anbringas ett lock, detta prässar med kraft ned leran i formen, lyftes åter, och leran har så, när den uttages, formen af ett kakel.
Men ännu är kaklet ej i der skick, att det kan användas; först måste det brännas, så att det blir hårdt, samt glaseras.
Före bränningen lägges kaklen åter i formar, ”klappas” för att bli fastare till sin konsistens, kanterna göras grada och ytorna glatta och jämna, hvarefter de uppställas på tork.
Bränningen försigår i stora ugnar sträckande sig från golv till tak. Sedan kaklen staplats in i dessa, muras alla öppningar till och uppvärmningen börjar. Denna fortgår under 2 ½ till 3 dygn, hvarunder värmen stiger till öfver 1,000 grader. Sedan ugnarna efter några dagar afsvalnat, uttages kaklen, nu vordna hårda och fasta, för att glaseras.
Glasyren är ett glänsande hårt öfverdrag, som anbringas å kaklen för att ge dem en vacker yta och göra dem ogenomträngliga för vatten. Glasyren utgöres liksom glas af en genom smältning åstadkommen blandning af kiselsyrade salter. Den smälta massan finmales och urtvättas samt utröres med vatten och anbringas på ytan af kaklen genom öfversköljning, hvarvid vattnet insuges i det porösa lergodset och glasyrmassan kvarstannar på ytan.
Den ev. målningen av kaklen (s.k. rågodsmålning) försiggår nu, hvarefter de på nytt instaplas i ugnarna och brännas, uttagas så åter och sorteras slutligen så att de, som under bränningen erhållit lika färgskiftningar sammanföras.
Utom nyss nämnda sätt att måla kaklen förekommer s.k. emaljmålning, som företages sedan kaklen brändts, glaserats och åter brändts, samt vidare s.k. majolika-färgning, som tillgår på så sätt att glasyrer af olika färgnyanser anbringas å kaklen.
Vi har här endast berört tillverkningen af flat- och rundkakel. Öfriga kakel, såsom friser, s.k. skänkar m.fl. tillverkas emellertid enligt alldeles samma princip.
Inom fabriken tillverkas utom kakelugnskakel äfven – fastän i mindre skala – s.k. mantlar för värmeledningsapparater, blomkrukor samt vasar och andra prydnadsföremål.

[Lars M]

Från ostkanten till västkusten

I söndags blev jag ägare till detta vackra fat. 33 cm diam. Vad "fyrkant" 235 står för vet jag inte men kanske modellnummer. Med byerts och överstruket kan man se 10.00. Kanske priset en gång i tiden?

[Gideon]

I måndags som var, klubbades ett soffbord iväg för 950:- på Metropol i Stockholm.
Det är synd att den inte exponerades bättre och hellre under keramikkategorin, eftersom skivan, målad av John Sjöstrand, är en höjdare, i jämförelse med det rätt tråkiga bordstället.
http://www.metropol.se/auctions/detail.asp?og={F010254D-8E15-417F-AB55-C371848468CD}
Hos mig skulle den inte fått plats, och tiden var rätt kort (efter upptäckten) för att tipsa presumtiva köpare i vänkretsen.

Eftersom Metropols bilder försvinner med tiden, läggs de till dokumenationen här.

[Bengt H.]

Nu kanske inte det här fatet riktigt passar in i den här tråden, men den får komma med eftersom mycket här har handlat om John Sjöstrand.
Fatet, som egentligen är ett fat från Gustavsberg och enligt stämpeln tillverkat 1895, anlände överraskande under veckan. En vänlig och flitig PES-are har sett till att det hamnat hos mig.
Damen som ägde det tidigare är född och uppväxt i Kalmar, och har fått det av sin mor.
Hur modern blivit ägare till det är okänt. Kanske var hon bekant med John Sjöstrand.

Den tidigare ägaren till fatet berättade också att det i det hus där hon bodde som barn fanns det i trappuppgången målningar gjorda av John Sjöstrand. Det skulle vara mycket intressant att få veta om dom finns kvar och naturligtvis även se bilder av dem. Även i några övriga trapphus i området skall det finnas Kalmar-motiv målade av John Sjöstrand.
Förhoppningsvis finns det någon av forumets läsare som har möjlighet att besöka trappuppgångarna och då fotografera de ev. bibehållna målningarna.
Adresserna är Fogdegatan 3A, 3B, 5A och 5B.

[Kaptenen]

Jag tror tyvärr inte att de finns kvar, då de båda husen i föreningen helrenoverades 1986-87. Byggnadsår 1946.

http://www.svenskfast.se/Templates/ObjectView.aspx?objectid=3Q7J8EUA5LJPL4NR

...men man kan ju hoppas!

[Bengt H.]

Tack för länken, Kaptenen.
Där finns ju en del namn att ringa och fråga.
Men det får vänta tills i morgon.