Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Norrtälje Kakelfabrik

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • Norrtälje Kakelfabrik

    De tidigare hittade personerna i denna tråd:

    ingår i det sorgliga scenariot för kakelfabrikens sista decennium och utsatthet av ägare, som hellre ville få ut penningar ur kvarvarande lager av kakelugnar, än att fortsatt satsa på yrkesfolk och produktivitet.
    Historien slutade som en kriminalhistoria, men mellan raderna blir jag tveksam till att allt kan skyllas på en enda man - egentligen.

    "Sveriges befolkning 1890" berättar att Kakelfabriken i Norrtälje har en ägare i denna tid:
    Lund, Johan August
    Kakelfabrikör
    f. 1835 i Kristianstad (Kristianstads län, Skåne)
    Gift man, far i familjen
    Qvart. Venus
    Norrtälje

    Samma år, finns som registrerade kakelugnsmakare två stycken, Anders Petter Andersson och Oskar Vilhelm Sundberg, samt fem kakelarbetare och två gesäller.

    Ahlström, Johan Petter
    Kakelugnsmakaregesäll
    f. 1836 i Torsö (Skaraborgs län, Västergötland)
    Ogift man, ensam i familjen
    Qvarstående obefintlige sedan åren 1881-1890
    Norrtälje (Stockholms län, Uppland)
    Födelseort i källan: Torsö Skarab. l.

    Amberg, Axel Viktor
    Kakelarb.
    f. 1869 i Norrtälje (Stockholms län, Uppland)
    Ogift man, barn i familjen
    Qv. Tullgården mindre
    Norrtälje (Stockholms län, Uppland)
    Födelseort i källan: Norrtelje

    Andersson, Anders Petter
    Kakelugnsmakare
    f. 1860 i Roslags-Bro (Stockholms län, Uppland)
    Gift man, far i familjen
    Qvart. Phoebus
    Norrtälje (Stockholms län, Uppland)
    Födelseort i källan: Rosl. Bro Stockh. l.

    Berggren, Nils Petter
    Kakelugnsmakaregesäll
    f. 1824 i Mönsterås (Kalmar län, Småland)
    Gift man, far i familjen
    Qvart. Berget
    Norrtälje (Stockholms län, Uppland)
    Födelseort i källan: Mönsterås Kalm. l.

    Cederqvist, Karl Teodor
    Kakelarbetare
    f. 1865 i Norrtälje (Stockholms län, Uppland)
    Ogift man, barn i familjen
    Qvart. Venus
    Norrtälje (Stockholms län, Uppland)
    Födelseort i källan: Norrtelje

    Länngren, Johan Erik
    Kakelarbetare
    f. 1848 i Frötuna (Stockholms län, Uppland)
    Gift man, far i familjen
    Qvart Fågeln
    Norrtälje (Stockholms län, Uppland)
    Födelseort i källan: Frötuna Stockh. l.

    Sundberg, Oskar Vilhelm
    Kakelugnsmakare
    f. 1858 i Norrtälje (Stockholms län, Uppland)
    Gift man, far i familjen
    Qvart. Merkurius
    Norrtälje (Stockholms län, Uppland)
    Födelseort i källan: Norrtelje

    Tillman, Johan August (son)
    Kakelarbetare
    f. 1865 i Frötuna (Stockholms län, Uppland)
    Ogift man, barn i familjen
    8 Roten lägenheter utom stadens planlagda område
    Norrtälje (Stockholms län, Uppland)
    Födelseort i källan: Frötuna Stock. l.

    Tillman, Karl
    Kakelarbetare
    f. 1827 i Husby-Lyhundra (Stockholms län, Uppland)
    Änkling, far i familjen
    8 Roten lägenheter utom stadens planlagda område
    Norrtälje (Stockholms län, Uppland)
    Födelseort i källan: Husby Lyh Stock. l.

    År 1900 har vi bara kvar:
    Tidblom, Johan Zacharias
    Kakelugnsmakare
    f. 1823 i Väring (Skaraborgs län, Västergötland)
    Gift man, far i familjen
    Eneberg
    Norrtälje (Stockholms län, Uppland)
    Födelseort i källan: Väring Skaraborgs län

    Vad hände?
    Bifogade filer

  • #2
    Uppgifterna är hämtade ur en stencilerad kopia på 36 sidor, sammanställd av Stig Andersson, 1988, i Norrtäljes Kulturnämnds skriftserie nr 18.
    (förkortad i delar och flera stycken utan relevans borttagna, med omredigeringar).

    Språkbruket i de notiser som artiklarna är hämtade ur, är inlevelsefulla, och visar på dialoger och argument som var gängse på den tiden.
    Kort sagt - de är helt enkelt värda att återupplevas i vår tid.
    Tyvärr har jag inte hittat bilder på kakelfabriken före branden och de arbetare som fanns där, men jag hoppas att andra kan bidra med dem, likaså med bilder på föremål och kakelugnar.
    De bilder som illustrerar inläggen är hämtade från Årsboken Uppland 1963, och föremålen är rimligen tillkomna under Edenströms tid, ävenså stämpeln.

    ****************************************

    Stig Andersson, 1 nov. 1988, Norrtälje:

    "Muraren Matts Gustav Edenström anlade 1843 en krukmakareverkstad med materiel från ett bränneri i Bältartorp. Med pengar från "rike Stenberg" utvidgades verkstaden och förändrades till en kakelfabrik. Efter Stenbergs död blev dennes brorsson och bryggaren Bergström förläggare tills 1878, då Bergström måste övertaga fabriken.
    Efter Bergströms död såldes kakelfabriken med varulager till verkmästaren Johan August Lundh för en köpesumma av 13.000 kronor. Tillträdet skedde den 18 december 1888.

    Den 7 september 1889 anmäldes till handelsregistret i Norrtälje, att Johan August Lundh och Anders Petter Andersson ämnade i bolag driva driva Norrtelje Kakelfabrik. Firman tecknades endast av Lundh
    Den 22 mars 1893 anmäldes till handelsregistret, att Johan August Lundh hade utgått ur firman Norrtelje Kakelfabrik. Anders Petter Andersson blev ensam ägare.
    Nu inträdde en sorglig epok i kakelfabrikens historia.

    Andersson var icke fackman, hade en anställd - Oskar Vilhelm Sundberg - var begiven på alkohol och belastad med stora skulder. Hårt ansatt av fordringsägare tog han det drastiska steget att kvällen den 1 november 1894 tända eld på fabriken i avsikt att få ut brandstoden. Andersson togs i förhör av Stadsfiskalen Er. Gustafsson men nekade till att ha haft något med branden att göra.

    Stadsfogden Carl F. Köhler, som på sin tid var en skicklig förhörsledare, övertog förhöret och fick Anders Petter Andersson att erkänna, att denne anlagt branden.

    Den 8 maj 1895 utbjöds till försäljning det som återstod av kakelfabriken med en jordareal av omkring tre tunnland.
    På platsen uppfördes sedermera fabriken Pyhagoras och Folkets hus.
    Edenström dog den 25 september 1891 i en ålder av 84 år. Han slapp således uppleva kakelfabrikens snöpliga slut."

    ****************************************

    Annonser, artiklar och referat ur Norrtelje Weckoblad, Norrtelje-Bladet, Nya Norrtelje-Bladet och Norrtelje Tidning.

    27 april 1860

    Kakelugnar,
    Hvitglaserade,



    Wid Norrtelje Kakel-fabrik finnes under loppet af sommaren ett större lager af alla dimensioner, af hwilka de runda äro af 21, 24, 27 och 30 tums diametrar, samt flata Kakelugnar kunna erhållas med wäl ornamenterade pilasterhörn; alla listwerk äro smakfullt och wäl modellerade. Glacyren har på sednare tiden genomgått en större förbättring.
    Äfwen kunna kakelugnar med citrongul glacyr kunna erhållas. Priserna äro betydligt nedsatta, enligt priskuranter, som kunna erhållas och wid kontant handel lemnas rabatt. Swar å reqwisitioner lemnar undertecknad samt herrar Bergström & Stenberg med omgående post.

    Norrtelje i April 1860
    M.G. Edenström


    12 april 1861


    Hvitglacerade
    KAKELUGNAR,
    af fin slammad Upsala-lera, vid
    Norrtelje Kakelfabrik


    finnes ett större lager af alla dimensioner, såsom runda af 21, 24, 27 och 30 tums diameter, samt flata med släta och äfven med väl ornamenterade pilasterhörn jemte alla öfvriga listverk. Glacyren har på sednare tiden genomgått en betydlig förbättring. Reqvisitioner böra tidigt ingå till Herrar Bergström & Stenberg, eller direkte till Fabriken i anseende till den ökande afsättningen. Vid kontant handel lemnas rabatt. Dessutom finnas en mängd af alla möjliga sorter Stenkärl tillwerkade af samma lera.

    Svar å förfrågningar lemnas påföljande postdag.
    Norrtelje i April 1861
    M.G. Edenström
    Fabriks-Idkare


    17 juni 1864

    Norrtelje Kakelfabrik har i flere år fortgått och dess tillwerkningar rättwisligen wunnit ett mer och mer ökat förtroende och afsättning; år från år hafva fabrikaterna förbättras samt egaren lyckats upptäcka och använda en glasyr, som i hwithet uthärdar jemförelse med den bästa af hwad andra fabriker för samma ändamål kunna åstadkomma; detta lyckliga resultat skll naturligtwis tillförsäkra Norrtelje Kakelfabrik riklig ersättning för de stora uppoffringar och den mångåriga möda egaren måst widkännas.



    1 juli 1864


    Hvitglaserade Kakelugnar
    af fint slammad Upsala-lera, vid
    Norrtelje Kakelfabrik


    finnes ett större lager af alla dimensioner, såsom runda, 21, 24, 27 och 30 tums diameter, samt flata med släta och äfven väl ornamenterade pilasterhörn jemte alla öfriga listverk. Glasyren täflar med de bästa fabrikers i Riket. Reqvisitioner böra ingå till Herrar Bergström & Stenberg, eller direkte till fabriken. Dessutom finnes en mängd af alla sorters Stenkärl, äfvensom hvitglaserade Blomkrukor med fat och ornamenter.
    M.G. Edenström


    14 maj 1869

    Vid Norrtälje Kakelfabrik finnes ett större lager af Hvitglaserade Kakelugnar af alla dimensioner, enligt vid Fabriken tillgänglig priskurant.
    Äfven finnes Kakelugnar (hvilka äro försedda med hvit glasyr) passande för Arbetarbostäder, och säljes till pris, betydligt under de för 3:dje sort å priskuranten bestämda.
    Obs. Vid extra kontant handel erhålles 10 procents rabatt. Säkre reqvirenter erhålla med kredit 5 proc. rabatt på 3 månader, och på 6 mån. 2 1/2 proc., men för tid deröfver beräknas 6 proc. ränta från fakturans dato.

    Norrtelje den 28 April 1869
    M.G. Edenström



    11 mars 1870


    Wid Norrtelje Kakelfabrik


    har blifwit utarbetadt en hwit och glänsande, alldeles prickfri glasyr, fullt jemförlig med Stockholms, Göteborgs och andra fabrikers inom Swerige tillwerkning i denna wäg, och säljas ändock de nya kakelugnarne af Upsalalera efter samma priser som 1868 års priskurant angifwer.
    Härförutom finnes ett större lager af Kakelugnar, äfwen af Upsalalera, och af alla dimensioner, försedde med den gamla glasyren samt säljas efter här nedan nämnda priser, nemligen: 1o wara säljes till 2o pris, 2o dito till 3o dito och 3o till ännu lägre pris.
    För extra kontant betalning lemnas 10 procents rabatt och för tre månader 5 proc., för 6 månader 2 1/2 proc., med tid deröfwe betalar reqvirenten 6 proc. ränta ifrån reqvisitionens dato, enligt accepterad räkning.
    Alla sorter kakelugnssniden, såwäl af jern som messing, tillhandahålles köpre för inköpspris med tillägg frör fraktkostnad i enlighet med Eskilstuna priskurant, hwarom underrättelse meddelas fritt, då porto till swar medföljer. Reqvirenten eger rättighet att slelf utwälja hwilka ornamenter han behagar till de reqvirerade kakelugnarne.

    Norrtelje i Mars 1870.

    M.G. Edenström,

    Fabriksledare




    22 mars 1872


    Norrtelje Kakelfabrik

    rekommenderar sig med ett större lageraf såväl flata och runda Kakelugnar, försedda med vackra och moderna ornamenter, som ock af praktkakelugnar utaf flera utmärkt vackra modeller, alla tillverkade af slammad Upsala-lera, med yttersta noggrannhet arbetade, och försedda med en glasyr, som i hvithet och glans täflar med de bästa dylika fabrikater i riket.
    Priskuranter, understigande andra fabrikers, äro tillgängliga och lemnas än ytterligare rabatt, då extra kontant erlägges. Om så önskas, finnes äfven alla sorters kakelugnssmiden att tillgå. Vid handel med fabriken levereras ugnarne kostnadsfritt vid Hamn- eller Jernbanestationer i Stockholm.


    Norrtelje i Mars 1872

    M.G. Edenström


    Undertecknade, som i sina bostäder låtit uppsätta Kakelugnar af Norrtelje Kakelfabrik, får härmed förklara vår fulla belåtenhet med desamma, enär de utmärka sig både med prydlig form, vacker glasyr och stor varaktighet.
    Norrtelje den 18 Mars 1872

    P.G. Palmgren.
    Provincial-läkare.
    El. Abr. Ljungberg.
    Apotekare.
    Knut F. Wildner.
    Garfvare.
    L.R. Zetterstén.
    Faktoriägare.
    H.R. Hybinette.
    Handlande.
    Fr. Bergström.
    Bryggare.
    F. Lundman.
    Handlande.
    J.C.E. Werner.
    Boktryckare.
    Bifogade filer
    Last edited by Gideon; 2010-01-22, 06:55.

    Comment


    • #3
      6 juni 1874

      Kakelfabriken


      i Norrtelje har under sistlidne vinter blifwit utwidgad med dubbelugnar och kan i följd deraf nu mera fullborda ingående beställningar på kort tid. Priset är lågt emot andra dylika fabrikers.
      Praktkakelugnar finnas i 6 olika mönster, enligt ritningar,, hwilka sändas då porto bifogas.


      29 augusti 1874

      Norrtelje Kakelfabrik är wisserligen icke någon ny inrättning här i staden. men då den i år betydligt utwidgats af dess egare Fabrikör M.G. Edenström, anse wi den förtjent af omnämnande bland platsens framstående inrättningar. Då fabriken är i full gång kan den hwarje månad tillwerka 30 st. kakelugnar från och med s.k. praktkakelugnar till och med sådana till billigaste pris och af alla nu brukliga slag.
      Fabriken tillwerkar dessutom krukmakaregods från och med barnleksaker och hushållskärl af alla sorter till och med vackra urnor till prydnad i trädgårdar; kännare påstå att modellsamlingen för sistnämnde fabrikater är den rikaste i Swerige. Kakelugnarne som hafwa en utmärkt hwithet och glans, röna sådan afsättning att talrika beställningar derå ingå från alla delar af riket, men fabriken hinner ej utföra så mycket som erfodras.
      I en kapitalstark mans hand skulle fabriken kunna uppdrifwas till ännu större werksamhet, och emedan dess fabrikater hafwa så stor stark efterfrågan, skulle detta blifwa en rikligen lönande rörelse.


      25 januari 1879


      Wid Norrtelje Kakel-fabrik


      Realiseras till ytterst billiga priser så kallandes Dubbelt utskottsugnar, som äro fullt anwändbara i simplare bostäder samt finare Ugnar enligt priscourant.


      17 juli 1880


      Å
      Norrtelje Kakelfabrik


      finnas hvitglaserade kakelugnar från 16 kronor stycket till och med 180 kronor efter storlek och qvalité som önskas.


      6 maj 1882



      Å härvarande kakelfabrik finnas

      Hvitglacerade Kakelugnar

      från 16 kronor till 180 kronor stycket,

      Rå och bränd Eldfast lera,

      Vanligt Murtegel samt

      Klintsten

      Fr. Bergström




      17 februari 1883

      Ett parti Dubbelt utskotts-kakel säljes till ovanligt lågt pris under vintermånaderna, samt bättre Hvitglaserade Kakelugnar, enligt priskurant, på

      Norrtelje Kakelfabrik



      7 juli 1883


      Hvithglaserade

      Kakelugnar

      till billiga priser hos Fr. Bergström.



      19 september 1885

      Tillkännagives att kakelugnsmakaregesällen Ahlström har afsked från Kakelfabriken.

      Fr. Bergström.


      10 april 1886


      Norrtelje Kakelfabrik


      får härmed i likhet med föregående år rekommendera sin väkända tillverkning av hvitglacerade Kakelugnar, hvilka rönt ökadt erkännande för sitt utseende och noggranna expediering.
      Herrar Agenter på en del platser upptaga order till fabrikenspriser. Förfrågningar och beställningar, som direkte till mig ingå, besvaras med omgående. Order expedieras med största omsorg. SMide af jern och messing finnes till gångbart pris. Allt lemnas fraktfritt under öppet vatten i Stockholm eller Gefle vid fartyg eller bangård.

      Fr. Bergström



      2 juli 1887

      Vid härvarande Kakelfabrik kan besökande som ämnar köpa kakelugnar, vara i tillfälle bese varan och bestämma sig för bättre eller sämre qvalité. Priserna billiga och vacker glasyr. Uppsättningspriset betydligt nedsatt.

      Fr. Bergström



      14 april 1888


      Norrtelje Kakel-

      fabrik.


      Realiserar ett större lager af kakelugnar till nedsatta pris. Och uppmanas alla husegare att sjelfva köpa sina kakelugnar af fabrikanterna, så kan köpare åtminstone vara säkra på att få den sort som det betalas för, emedan ofta vid bortackorderingar blir motsatt förhållande, ty då det skall vara ordinär vara tages enkelt utskott, och då skall det vara enkelt utskott tages dubbelt utskott, och då det skall det vara enkelt utskott tages dubbelt utskott och så vidare, sedan skylles det på fabrikanten om anmärkning göres. Uppsättningspriset å kakelugnar äro äfven nedsatta, hör eder för.

      Norrtelje i april 1888.

      Fr. Bergström.


      30 juni 1888


      Norrtelje Kakelfabrik

      realiserar Kakelugnar till samma pris som i Upsala samt med 25 procents rabatt emot kontant liqvid enligt priskurant. Godt murtegel, 3, 6, 12:tum säljes 4 kronor 100 samt 30 kronor då 1,000 tages hos

      Fr. Bergström



      19 december 1888

      Norrtelje kakelfabrik, fastighet och warulager, är af fabrikör Fr. Bergströms sterbhus försåldt till werkmästaren J.A. Lund för en köpesumma av 13,000 kr. Tillträdet skedde igår.
      Bifogade filer

      Comment


      • #4
        9 januari 1889


        Kungörelser.


        1889 den 4 januari är till handelsregistret i Norrtelje anmäldt; att Fredrik Bergström upphört med sin under firma Norrtelje kakelfabrik idkade fabriksrörelse, samt att bemälde Bergströms enka Charlotta Lovisa, född Sommelius, fortsätter den af hennes aflidna man drifne utskänkning af maltdrycker under oförändrad firma Fredrik Bergström.


        1 juni 1889

        Genom offentlig auktion här på stället onsdagen den 5 i denna månad kl.10 f.m. försäljes ett parti äldre dubbelutskotts kakelugnar. Säkre, kände inropare erhålla tre månaders betalningsanstånd.
        Norrtelje den 1 juni 1889

        Kakelfabriken.




        11 september 1889


        Kungörelser.


        1889 den 7 september anmäldes till handelsregistret i Norrtelje:
        -----------------------------------------------------------
        Johan August Lundh och Anders Petter Andersson ämna i bolag drifva fabriksrörelse under firma Norrtelje kakelfabrik, som tecknas endast af Johan August Lundh;
        -----------------------------------------------------------


        14 september 1889



        Norrtelje Kakelfabrik

        rekommenderar ett väl sorteradt lager

        Runda och Flata hvitglaserade Kakelugnar,

        af såväl bättre som ordinära sorter, utskott och dubbelutskott, allt till ovanligt billiga priser. Uppsättningar och raparationer verkställas till nedsatt pris.

        J.A. LUNDH.



        21 september 1889


        Norrtelje Kakelfabriks

        stenkärlshandel är flyttad från bryggeriets försäljningslokal till Posthusgatan no 10.

        J.A. LUND.


        18 december 1889



        Vid Norrtelje Kakelfabrik
        försäljes hvitglacerade
        kakelugnar till flera pro-
        cent billigare pris än and-
        ra fabriker.

        J.A. LUNDH


        10 september 1890


        Norrtelje

        kakelfabrik


        uppsätter och reparerar Kakelugnar, belägger Kaminer och Jernspisar med äkta Eldfast Lera, alla behöfliga materialler och tillbehör finnas. Allt till billigaste pris.


        11 april 1891


        Norrtelje Kakelfabrik
        försäljer
        Kakelugnar
        till flera procents billigare pris än andra fabriker.


        3 oktober 1891

        Död den 25 sept. f. fabrikören Matts Gustaf Edenström 84 år, 6 mån. 12 dag.


        29 mars 1893


        Tillkännagifvanden.

        1893 den 22 Mars anmäldes till handelsregistret i Norrtelje:----------
        Johan August Lundh har utgått ur firman Norrtelje Kakelfabrik, som nu innehafves af Anders Petter Andersson ensam;
        Bifogade filer
        Last edited by Gideon; 2010-01-22, 06:58.

        Comment


        • #5
          19 april 1893


          Realisation.


          Vid Norrtelje Kakelfabrik säljes till otroligt låga priser alla slags kakelugnar och stenkärl, som vid fabriken äro tillverkade.
          Obs! Endast under April och Maj månader pågår realisationen.
          Passen på tillfället.

          A.P. ANDERSSON

          Rikstelefon 67.


          14 mars 1894


          Vid Norrtelje Kakelfabrik försäljas

          KAKELUGNAR

          och STENKÄRL

          till otroligt låga priser.
          Uppsättningar och reparationer af kakelugnr verkställas till lägsta pris. Rikstelefon 67.

          A.P. Andersson.



          9 juni 1894


          Meddelande till allmänheten.

          På förekommen anledning får undertecknad upplysa, att jag ej arbetar för Norrtelje Kakelfabriks räkning, utan åtager mig för egen del uppsättning och reparationer af kakelugnar till de mest biliga pris, om anmälan göres i Stenkärlsboden vid Stora Torget eller no 31 Qvisthamra.
          J.E. LENNGREN

          Inpass:
          Denne Lenngren är densamme som
          Länngren, Johan Erik
          Kakelarbetare
          f. 1848 i Frötuna (Stockholms län, Uppland)
          Gift man, far i familjen
          Qvart Fågeln
          Norrtälje (Stockholms län, Uppland)
          Födelseort i källan: Frötuna Stockh. l.


          1 september 1894


          Vid

          NORRTELJE

          KAKELFABRIK


          realiseras hela lagret, bestående af alla sorters hvitglacerade Kakelugnar och Stenkärl, som der tillverkas, till otroligt nedsatt pris.
          Endast under September månad!
          A.P. ANDERSSON
          Rikstelefon.

          Observera! Skulder öfver 3 månader gamla torde ofördrjligen inbetalas.


          3 november 1894

          En hotande eldsvåda utbröt i Norrtelje strax före kl. 7 i förrgår afton, då eld plötsligt visade sig i Norrtelje kakefabrik.
          Stark sydvestlig blåst rådde och massor af gnistor flögo öfver staden från hastigt kring sig gripande branden, hvilken erbjöd en fruktansvärd och ståtlig anblick.
          En mängd folk kom mellertid genast på benen och redan 20 minuter efter kl. 7 var eldsläckningen i gång, hvarefter arbetet bedrefs med mycken energi och synnerlig villighet timme efter timme. Att rädda byggnaden var naturligtvis inte att tänka på.

          Det var stort nog att man förmådde begränsa den hotande eldsvådan till sjelfva fabrikshuset, af hvilket nu endast skorstenar och murverk qvarstå. Vid midnattstid var all fara för eldens vidare spridning öfver, men branden i det nedrasade trävirket fortfor ännu i timtal, påkallande brandkårens arbete och uppmärksamhet.

          Angående eldens uppkomst, är då detta skrifves, ingenting med full visshet kändt. Man vet emellertid att arbetet å fabriken, hvilket bedrefs med endast en arbetare, slutade strax före kl. 6, då arbetaren Sundberg och fabrikens egare, A.P. Andersson, gingo sin väg.

          Då Andersson föreslog att de skulle gå, invände Sundberg, att kl. ännu icke vore 6, hvartill Andersson genmälde: "Det gör detsamma; vi få taga igen skadan imorgon".
          Knappt en timme därefter bröt elden lös i öfre ugnsrummet, beläget i andra våningen. När Sundberg, som bodde i närheten och strax varseblef, hunnit fram till platsen, öppnade han med nyckel, som han hade, kontoret. Efter att ha tagit sin klocka, som hängde der, sprang han för att underrätta Andersson. Denne mötte han då halfvägs i gränden, hvilken från stora Tullportsgatan leder upp till den högt belägna fabriken.

          De begåfvo sig genast tillsammans till fabriken, och medan Andersson gick in på kontoret, rusade Sundberg trappan upp. Uppkommen öfra våningenvåningen fann han elden härja i en vedtrafve, som dagarne förut upplagts i ugnsrummet, samt i taket ofvanför vedtrafven och väggarne. Han sprang genast ned till kontoret, der han och Andersson räddade en del saker. Åtskilliga i en byrå derstädes förvarade räkningar m.m. brydde sig Andersson icke om att rädda.

          Under tiden hade elden betydligt tillväxt. Det gamla virket brann som fnöske. Ett fåtal personer hade kommit till platsen, deribland en medarbetare i Norrtelje Tidning. Han iakttog, hurusom lågorna då slogo ut från det öfver kontoret belägna ugnsrummet.
          Sedan släckningen derefter börjat, såg han Andersson begifva sig till det på nedra botten belägna laboratoriet, i hvilket A. från bergssidan beredde sig inträde genom att slå in ett fönster. Dit följdes Andersson hack i häl af nämde tidningsman och glasmästaren Gustaf Hansson.
          De tre började rädda i en lår befintliga ingredienser samt en hel del olika formar.

          Andersson var, som han på senare tiden ofta varit, onykter och förklarade ingredienserna värda ett par tusen kr., hvarför de först och främst borde räddas. I verkligheten lär deras värde vara högst obetydligt. Värdet å formarna öfverdref han likaledes högst betydligt. När röken trängde på, måste de retirera samma väg som de kommit, hvarefter försöken att rädda inventarierna uppgåfvos.

          Tillfrågad, huru elden uppkommit, svarade Andersson, att en landtbo, under Sundbergs bortovaro, strax på e.m. infunnit sig för att köpa blomkrukor, och Andersson befarade, att denne haft någon brinnande cigarr med sig. Dock hade Andersson inte sett någon cigarr, hvarjemte han tillade, att de alltid brukade se efter, att ingen insläpptes med brinnande cigarr.

          Sedan kl. 11 f.m. hade ingen varit uppe i öfra ugnsrummet. Eld, som förut brunnit i en kamin, som var placerad i en bredvid öfra ugnsrummet liggande glasyrkammare, var då utbrunnen. I öfra ugnsrummet hade eld icke brunnit på omkring tre veckor.

          Sundberg, som förklarade, att han på e.m. före stängningen icke varit utom fabriken, uppgaf, att han icke hade sett någon kund under samma tid besöka fabriken.
          Ett par personer, som fullständigt känna fabriken, hafva, på redaktionens frågor, meddelat, att alla murar voro i bästa skick och att elden icke kan antagas hafva uppkommit genom felaktighet i byggnaden eller härflyta från arbetet derstädes.

          Andersson erkände på brandplatsen detsamma beträffande murarne och förklarade tillika, att något fel icke förefanns på kaminröret, som från glasyrrummet ledde in i öfra ugnsrummets skorsten. Huru har då elden uppkommit?

          Det nedbrunna fabriksrummet med deri befintlig ytterst gammal ångmaskin och väggfasta inventarier var, uthusen icke beräknade, försäkradt i städernas allmänna bolag för 12,750 kr., hvilket anses högt. Närliggande uthus, som icke brunno, voro dessutom försäkrade för 2,350 kr. och i dessa uthus befintligt lager var försäkradt i "Skandia" för 6,000 kr.
          Arbetet i fabriken har drifvits mycket lamt, och fabrikens egare har på senare tid varit utsatt för mycket efterhängsna björnar. I dagarna väntades utmätning.

          Åtskilliga personer utmärkte sig under branden, men vi hafva ännu icke varit i tillfälle att inhemta upplysningar om dem af brandarbetet.
          Fabriken, som var en af de äldsta i Sverige, anlades 1843 av muraren Edenström, som der först öppnade en krukmakareverkstad med tillhjelp af materiel från ett inköpt bränneri vid Bältartorp. Med pengar, som tillsläpptes af "rike Stenberg", tillbyggdes sedermera verkstaden och förändrades till kakelfabrik.

          Efter Stenbergs död blefvo dennes brorson och bryggaren Bergström förläggare tills 1878, då Bergström måste öfvertaga fabriken, på hvilken han nedlade betydande kostnader. Efter Bergströms död 1888 köptes fabriken med lager och ingredienser af fabrikör J.A. Lundh för 13,000 kr.

          Våren 1893 öfverlemnade hr Lundh fabriken helt och hållet till nuvarande egaren, som en tid varit hr Lundhs kompanjon. Fabriken med lager värderades äfven då till 13,000 kr.
          På senare tid har fabriken haft ogynnsamma konjunkturer, hvarjemte Andersson icke var fackman. Han är bördig från Bredsättra i Roslags-Bro, der han förut egde ett hemman, som han erhöll med sin hustru och hvilket han sålde för 5,100 kr.

          Sedan ofvanstående skrifvits, har meddelats till oss, att Andersson som var tillsagd infinna sig i går f.m. kl. 11 å stadsfiskalskontoret, då icke infann sig. Han uppsöktes derför och hördes senare på dagen, hvarvid han berättade att han omkring tio minuter före 6 slutat arbetet, hvarefter han stängt maskinrummet. Dervid fläktade en lampa, som han hade i handen, till och slocknade. Sedan gick han sin väg, och visste ingenting om eldens uppkomst.
          Bifogade filer
          Last edited by Gideon; 2010-01-22, 07:01.

          Comment


          • #6
            7 november 1894


            Norrtelje kakelfabriks mystiska brand var i förrgår åter föremål för undersökning inför Norrtelje magistrat. Såväl egaren, A.P. Andersson, som arbetaren Sundberg hördes på nytt.
            Andersson upplyste nu, att den nedbrunna fabriken var försäkrad för 12,750 kr. Det i magasinet befintliga lagret, som icke brann, var försäkradt i "Skandia" för 6,000 kr.
            Brandredskapen bestod af fyra stegar, två assuranssprutor jemte brandsprutor, två brandhinkar, två brandhakar och tre lyktor.

            På domarens frågor förklarade Andersson, att han icke hade tändstickor med sig, då han något före kl. 6 gick ut ur verkstaden och in i mörkret, då han tog den förut nämnda blomkrukan, som han trefvade efter i ett upplag av krukor. Han medgaf, att detta icke kunde behöfva taga en tid af fem minuter, men visste icke, om han varit borta så länge. Utom det att han letat reda på krukan, hade han känt efter, om dörren till maskinrummet var stängd. Någon anledning till eldsvådan hade han inte tänkt sig. "Kaminröret från glasyrkammaren vart nu bart förstås", sade han, "men det gick en bra bit från taket".

            Då stadsfiskalen erinrade om en tidigare uppgift af Andersson, att en landtbo på e.m. besökt fabriken för att köpa en blomkruka och möjligen kunde ha haft cigarr med sig, svarade Andersson, att han icke observerat att personen haft en cigarr med sig, Dessutom hade den besökande varit endast i nedre ugnsrummet.

            Då stadsfiskalen frågade, om det var någon trappa från nedre till öfre ugnsrummet, svarade Andersson, att så var fallet.
            Deremot förnekade han, på domarens fråga, att det var några spånor i öfre ugnsrummet. Der låg endast spintad ved att användas vid stundande bränning. Af eldfarliga oljor fanns endast omkring 1 1/2 liter fotogén i maskinrummet jemte ett krus bomolja.

            I fabriken begagnades forsforstickor, som förvarades i ett fyrkantigt stenkärl med lock, som stod inne på kontoret. I öfra ugnsrummet funnos inga tändstickor.

            Sundberg vitsordade Anderssons uppgifter om brandredskapen.
            På fråga om eldens uppkomst förklarade Sundberg, att det såg underligt ut. Det hade icke varit eld på länge i öfra ugnsrummet och i kaminen i glasyrrummet var brasan utbrunnen vid 10-tiden. Ingen fremmande hade varit deruppe under dagens lopp med undantag av Åkeson, som besökt fabriken på förmiddagen.

            "Mig synes, som om elden blifvit anlagd", sade Sundberg. Sundberg hade icke hört, hvart Andersson tog vägen, då denne var borta de förut omtalade fem minuterna. När Andersson kom tillbaka, hade han med sig en blomkruka. Om lampan slocknade i dörren, såg deremot icke Sundberg. Kl. 5 på e.m. var Sundberg uppe i öfre ugnsrummet efter en blyertspenna och då syntes der ingenting misstänkt.
            Tändstickorna, som användes i fabriken, voro forsforstickor, förvarade i ett schatull på kontoret. När tändstickor togos derifrån, lades de i askar, och en dylik ask med forsforstickor stod i glasyrrummet.
            Från nedre ugnsrummet (som Andersson enligt egen uppgift besökt under sin förut nämnda 5-minuters bortovaro från verkstaden) ledde en trappa med tolf trappsteg direkt upp till öfre ugnsrummet.

            På stadsfiskalens begäran fortsättes undersökningen angående den mystiska branden näste måndag----


            21 november 1894


            Stadsfiskalens forskningsförmåga angående uppkomsten af den mystiska branden i Norrtelje kakelfabrik är nu uttömd, hvadan undersökningen i måndags afslöts utan resultat. Så mycket är emellertid klart att det se "konstigt" ut med eldens uppkomst och samma "konstiga" ursprung lär flertalet eldsvådor, som timat i mannaminne här i staden, haft.


            5 december 1894

            Kakelfabrikören A.P. Andersson häktades igår afton efter dagslångt förhör, sedan han blifvit beslagen med en hel rad osanningar.


            12 december 1894


            Kakelfabrikens
            brand



            ------infördes kakelfabrikören A.P. Andersson. Han var iklädd fångdräkt samt såg mycket blek och modfälld ut.

            Åklagaren, stadsfogden Köhler, inlemnade polisförhörsprotokollet, som visade sig vara af huvudsakligen följande innehåll:
            Tisdagen den 4 dennes höll stadsfogden C. Köhler i sin bostad å gamla hotellet härstädes förhör med kakelugnsmakaren A.P. Andersson för att få utrönt orsaken till branden i härvarande kakelfabrik den 1 nästlidne november.

            Förhöret började vid 10-tiden på f.m. och Andersson visade sig till en början särdeles fräck och ovillig at nu lemna några som helst upplysningar samt hänvisade till hvad han förut vid magistratförhören berättat.

            Efter att hafva allvarligt tillhållits att redogöra för hvad han visste angående eldsvådan och dermed sammanhängande omständigheter, gaf han dock småningom med sig och berättade följande:
            Hans affärsställning vid brandtillfället var, enligt hans första påstående, särdeles god. Fabriken bar sig bra och att han dref den med endast en arbetare berodde på det stora inneliggande lager, hvaraf en betydande del befann sig inom fabrikshuset, samt derpå att tiderna för hans fabriksverksamhet voro så dåliga.

            Ursprungligen hade han varit i kompaniskap med fabrikör Lundh, som dock för två år sedan skilt sig från honom. Dervid hade Andersson ensam öfvertagit en inteckning i fabriken för 7,000 kr. På denna inteckning hade han sedermera afbetalt 1,000 kr., så att 6,000 kr. var den enda skuld, han hade på fabriken. Hans öfriga skuld belöpte sig endasttill 800 kr. i Uplands enskilda bank härstädes och omkring 300 kr. på utslag. På tillfrågan, huru det förhölle sig med nyssnämnda intecknings uppsägning, förklarade Andersson, att inteckningen blifvit uppsagd först efter branden och att den alltid betraktats såsom mycket säker, då den äfven var försedd med borgen af Matts Ersson i Thorsborg. Denne hade påskrifvit inteckningen på Anderssons begäran utan att inteckningsinnehafvaren, hr Hybinette, fordrat detta.

            Vidare egde Andersson en egendom i Bredsättra, Roslagsbro, värd 6,000 kr. och endast intecknad till 1,500 kr. Äfven om han icke skulle utfå någon brandstod för fabriken, så redde han sig således, enligt hvad han påstod, mycket väl.

            För öfrigt framhöll han angående sjelfa eldsvådan, att eldens uppkomst såg besynnerlig och oförklarlig ut. Den enda främmande person, som på e.m. besökt fabriken, var en landtbo, hvars namn Andersson icke kände. Denne landtbo kunde möjligen ha haft en cigarr. Möjligen kunde ock elden ha kommit från kaminröret, som gick från glacyrkammaren in i öfre ugnsrummet, verkstaden, der arbetaren Sundberg befann sig, och varit borta omkring 5 minuter, men derunder hade han endast tagit en spräckt blomkruka i nedra ugnsrummet för att i detsamma bära hem krita, hvarjemte han känt på dörren till maskinrummet. Uppför trappan till öfre ugnsrummet kunde han aldrig ha gått, utan att Sundberg skulle ha hört honom.

            Dessa uppgifter nödgades han mellertid på hr Köhlers frågor efter hand ändra, dels modifiera.
            Sålunda medgaf han efter hand, att hans affärsställning varit mycket svår. Inteckningen hade icke allenast blifvit uppsagd efter branden, utan före branden hade 1,000 kr. blfvit uppsagda och borgesmannen hade, likaledes kort före branden, flere gånger ifrigt uppmanat Andersson att anskaffa äfven de återstående 5,000 kr., enär Westerman för hr Hybinettes räkning fordrat hela skuldens betalande.
            De försök han gjort att få pengar hade mött svårigheter och han hade icke före branden vetat huru det skulle lyckas för honom.

            Samtidigt upplyste stadsfiskal Gustafsson, som var närvarande, att Matts Ersson, af hvilken Andersson sade sig hoppats hjelp, varit obenägen att hjelpa Andersson med endast några hundra kronor. Vidare upplyste hr Gustafsson, att han haft flera utslag på Andersson för verkställighet, uppgående till närmare 600 kr., och att det varit Andersson möjligt att betala först efter branden, oaktadt hr. G. flerfaldiga gånger hotat med utmätning och samma dag som branden inträffade, förklarat för Andersson, att det var omöjligt för honom, Gustafsson, att längre vänta med liqviden.

            Andersson måste äfven erkänna, att hans skuld till banken uppgick till omkring 2,000 kr. istället för förut uppgifna 600 kr., hvarjemte han medgaf, att egendomen i Bredsättra endats inskränkte sig till en lägenhet.
            Hvad angick Anderssons uppträdande på branddagen, så erkände han, att han på förmiddagen hopplockat och bortburit från fabriken åtskilliga saker, som förut länge legat derstädes. Hvarför han tagit bort dessa saker kunde han icke nöjaktigt redogöra.

            Då han uppmärksamgjordes derpå, att han under sin fem minuters bortovaro mycket väl medhunnit att gå upp i öfre ugnsrummet, förklarade han:
            "Då jag väl icke ute så lång stund."
            Hvad vidkom bonden, som kunde haft en cigarr med sig, så förklarade han dels, att han var noggrann att se efter, att besökande icke hade cigarr med sig, och dels att han icke sett ifrågavarande besökare hafva någon sådan. Derjemte vidgick han, att de hela tiden uppehållit sig på nedre botten och att Andersson väl visste, att elden utbrutit på öfre botten, men att han ändå sökt göra troligt, att ifrågavarande landtbo kunnat förorsaka elden.
            Han insåg nu att detta var omöjligt. Sedan han medgifvit, att elden i kaminen på glacyrkammaren varit utbrunnen redan kl. 11 och 12 på dagen, afstod han äfven från att härleda brandens uppkomst från kaminen.
            "Det ser besynnerligt ut, alldeles som om någon skulle ha anlagt elden", förklarade han.
            Han vidgick äfven, att han, sedan han varit ute de nämda fem minuterna, varit mycket angelägen om att få Sundberg bort från fabriken, utan att han derför kunde angifva någon rimlig orsak.
            Bifogade filer
            Last edited by Gideon; 2010-01-22, 07:02.

            Comment


            • #7
              Sjelf hade Andersson på e.m. varit mycket sjuk och han medgaf att detta borde ha varit en anledning för honom att hålla sig hemma. Personligen behöfde han nemligen hvarken taga vård om fabriken eller stänga den, ty detta kunde han mycket väl nu, såsom många gånger förut, ha öfverlämnat åt Sundberg, som var en punktlig och samvetsgrann person.

              Han medgaf slutligen, att han var den siste i fabriken och att utan hans vetskap ingen hade kunnat komma in der och anlägga elden sedan han gått.
              Det upplystes dessutom, att om Andersson gått upp i öfre ugnsrummet, så hade det varit omöjligt för Sundberg att från nedra verkstaden höra detta på grund af de mellanliggande ugnarne.
              Likaledes upplystes, att lagret i fabrikshuset var jemförelsevis obetydligt. Det egentliga lagret befann sig nemligen i uthusbyggnaderna och var särskildt försäkradt.

              Då sålunda Andersson, tydligen i syfte att skydda sig, afgifvit vilseledande uppgifter angående sin affärsställning och sina tillgångar vid brandtillfället, i det han framställt sin ställning såsom god, då den i sjelfva verket var ohållbar;

              då Anderssons beteende att före branden från fabriken borttaga saker ej af honom kunde nöjaktigt förklaras,

              då Andersson varit angelägen att strax före brandens utbrott aflegsna Sundberg från fabriken, sedan Andersson ensam varit åt det håll, der elden utbröt, och dervid varit borta så länge, att han mer än väl hunnit icke blott begifva sig till utan äfven några minuter uppehålla sig i öfre ugnsrummet, der elden utbröt i en vedhög,

              då Andersson sökt, utan anledning, väcka misstankar om eldens uppkomst genom en person, som ej varit i öfre ugnsrummet, samt likaledes, utan anledning, insinuerat att elden kunnat uppstå genom ett kaminrör;

              då Andersson besökt fanriken, ehuru han i följd af sjukdom bort hålla sig hemma;

              då Andersson var den siste vid fabriken och efter honom ingen dit kunde inkomma;

              då Andersson oriktigt uppgifvit det i fabrikens inneliggande storlek, och

              då Andersson slutligen, efter att ha erkänt sig medels en rad osanningar sökt vilseleda hr Köhler, sjelf förklarade eldens uppkomst misstänkt och efter hvad som förelåg ansåg att stadsfogden Köhler ej gerna kunde misstänka någon annan än honom sjelf för eldens anläggning, blef han vid 5-tiden på e.m. af stadsfogden Köhler förklarad skyldig att genast träda i häkte i afbidan på rannsakning inför Norrtelje rådhusrätt såsom skäligen misstänkt att sjelf ha anlagt elden.

              Derpå upplästes A.P. Anderssons prestbetyg, hvaraf framgick, att han var född den 13 april 1860 i Roslags-Bro och hade hjelplig kristendomskunskap.

              På domarens derefter till Andersson framställda frågor angående branden svarade Andersson, att han var oskyldig och att han icke kunde lemna några upplysningar om eldens uppkomst.

              Att han låtit Sundberg sluta före tiden var ingenting ovanligt. Brickan hade varit full med "näsor" och han tyckte, att 3 minuter icke vore någon tid att hålla på. De hade nemligen, enligt hans klocka, lemnat fabriken 3 minuter före 6. Att han, oaktadt han var sjuk, gått upp i fabriken berodde endast derpå, att han denna dag ville bespara Sundberg besväret att gå hem till honom med nyckeln.

              Åklagaren påpekade att Sundberg icke arbetade på beting, utan efter veckopenning, hvarjemte Sundberg sjelf velat stanna qvar och fortsätta arbetet till arbetstidens slut. Under sådant förhållande måste det se besynnerligt ut, att Andersson ville ha bort honom ur fabriken.

              Derefter hördes såsom vittnen stadsfiskalen Er. Gustafsson, redaktören Gottfr. Peterson och kakelfabriksarbetaren Sundberg.

              Hrr Gustafson och Peterson togo på sin ed riktigheten af det ofvan refererade polisförhörsprotokollet. De hade nemligen under förhöret varit närvarande.
              Hr Sundberg tog på sin ed en längre, förut uppsatt skrivelse, af hvilken i hufvudsak framgick:

              att arbetet i fabriken, som var ett ruckel, länge drifvits slappt, hvarjemte Andersson icke var fackman;

              att Andersson beklagat sig öfver efterhangsenhet från sina fordringsegare och någon tid sett underlig ut,

              att elden i kaminen i glacyrkammaren varit obetydlig och utbrunnen redan kl. 10 f.m.;

              att Andersson samma dag det brann hopplockat och från fabriken borttagit en del saker, hvilket gjort på Sundberg intryck af att Andersson höll på att berga;

              att Andersson mellan kl. 5 och 6 e.m. med en lampa i handen gått ut från nedra verkstaden till nedra ugnsrummet och varit borta omkring 5 minuter, under hvilken tid han myclet väl kunnat hinna vara inne i såväl maskinrummet, der det fanns en kanna med fotogen och oljigt trassel, som uppe i öfra ugnsrummet, dit en trappa om tolf trappsteg ledde;

              att Andersson skyndat på Sundberg att upphöra med arbetet och att de gått tio minuter före arbetstidens slut, hvarefter Andersson tagit nyckeln till den stängda fabriken;

              att Sundberg en timme derefter varsnat elden och sökt Andersson för att få nyckel samt att, sedan Andersson lemnat nyckeln, Sundberg sett elden rasa i veden i öfre ugnsrummet och taket;

              att Sundberg förut på dagen besökt öfre ugnsrummet och glasyrkammaren utan att hvarken känna rök eller se något som helst misstänkt;

              att elden omöjligen kunde härleda sig från kaminröret;

              att det var alla skäl för att antaga att elden blifvit anlagd;

              att Andersson efter branden först visat sig mycket orolig, men, sedan syn hållits och han hade hopp att utfå brandstoden, varit öfverlycklig;

              att större delen af lagret befann sig i uthusen, särskildt brandförsäkradt, och endast en mindre del i fabriksrummet;

              att Sundberg funnit Andersson vara en inbunden natur och stor lögnare.

              Sedan Andersson godkänt Sundbergs vittnesmål, inlemnade åklagaren följande skrifvelse:
              Enär jag allt mera kommit till visshet derom, att så många bindande liknelser och omständigheter kommit i dagen, som tyda på, att jag sjelf uppsåtligen anlagt eld i den mig tillhöriga kakelfabriken, hvilken den 1 sistlidne November nedbrunnit, förklara härmed, att så icke är förhållandet, men afstår jag ändock från all brandskadeersättning, derest Brandstodsbolaget frånträder sin ansvarstalan mot mig och mine borgenärer deremot icke ha något att invända.

              Norrtelje i Kronohäktet den 9 Dec. 1894

              A.P. Andersson

              Bevittnas:

              -----------------

              På domarens frågor, hvarför Andersson undertecknat denna skrifvelse, som han nu godkände, kunde Andersson icke lemna något som helst nöjaktigt svar.
              Domaren ansåg, att den, som godvilligt afstod från brandstoden, gerna icke kunde vara annat än skyldig till branden.
              Ni tänker: "Vi qvitta", sade domaren. Andersson förklarade mellertid, dock mycket modstulet, att han icke kände sig brottslig.
              Andersson godkände derpå polisförhörsprotokollet och åklagaren begärde längsta möjliga uppskof, hvarefter rätten meddelade sådant till den 22 dennes.

              Andersson, som icke ens begärt att bli försatt på fri fot, återfördes till cellen.


              22 december 1894


              ---Sedan kakelfabrikören A.P. Andersson förliden gårdag i närvaro af förbemälde Almqvist och konstapeln C. Jansson skriftligen uppgifvit sig hafva uppsåtligen anlagt eld i ofvanskrifne kakelfabrik, inställde sig undertecknad denna dag å Norrtälje kronohäkte, för att anställa ytterligare förhör med bemälde Andersson angående tillvägagåendet vid fabrikens antändade, hvarvid Andersson, som från cellen hemtades, förekallades samt uppgaf och bekände, att han till alla delar vidhölle sin förut under gårdagen afgifna bekännelse;

              att han branddagens afton kort före kl. 6 e.m. innevarit i fabrikens kontorsrum och derstädes anlagt elden på det sätt, att han med en fotogénlampa antände en del oljigt bomullstrassel, hvilket varit stoppadt omkring ett genom taket ledande rör;

              att han någon dag förut hade anbringat ifrågavarande trassel omkring röret, detta för att hindra sågspån att nedramla från golffyllningen omkring röret;

              att han insett att elden haft god näring genom sågspånen till golfplankorna och vidare till den i öfre ugnsrummet befintliga torrveden, som haft sin plats strax ofvanför antändningsstället;

              att han efter verkställd antändning begifvit sig till nedre ugnsrummet och derstädes uppsökt och sedermera derifrån medtagit en blomkruka, innehållande krita, samt slutligen, att han utan att hafva varit i öfre ugnsrummet begifvit sig in i verkstaden, hvarefter han uppmanat arbetaren Sundberg att afsluta arbetet och medfölja från fabriken.

              *******************************

              Här får avskrivningen från Stig Anderssons sammanställning sluta, eftersom resten innehåller ersättningar, paragrafer och ovidkommande jämförelser med annan mordbrand i staden nästan samtidigt.

              Anders Petter Andersson blev dömd till straffarbete under 2 år och 6 månader, samt 3 års förlust "af medborgerligt förtroende", sedan han utstått straffet.

              Honom återfinner vi år 1900:
              Andersson, Anders Petter
              Kakelugnsmakare
              f. 1860 i Roslags-Bro (Stockholms län, Uppland)
              Gift man, far i familjen
              Rosenbusken No 15
              Adolf Fredrik rote 5 (Stockholms stad, Uppland)
              Kyrkobokföringsort: Adolf Fredrik
              Födelseort i källan: Roslags-Bro Stockholms län

              Det förundrar mig att han kunde lyckas fortsätta på ny ort, såsom kakelugnsmakare, som om ingenting hade hänt innan.

              Hur det gick för honom sedan har hittills inte gått att utröna - inte ens när han gick ur tiden.
              Bifogade filer

              Comment


              • #8
                mia bella.....

                Comment


                • #9
                  Fantastiskt Gideon.

                  Provar att lägga in en priscourant på hvitglaserade släta kakelugnar från 1877.
                  Ger väl inte så mycket annat än som kuriosa eftersom den saknar illustrationer.
                  Men eftersom jag nyss fått den i min hand kunde jag inte låta bli.
                  Bifogade filer
                  Last edited by Bengt H.; 2010-01-22, 14:59. Anledning: tillägg av år.

                  Comment


                  • #10
                    Viss är det häftigt med forum som fungerar så här . Hatten av Gideon, keep up the good work!

                    Comment


                    • #11
                      Ursprungligen postat av E.B. Visa inlägg
                      Viss är det häftigt med forum som fungerar så här . Hatten av Gideon, keep up the good work!
                      Jag instämmer med E.B, Jani och BengtH!
                      p-son

                      Comment


                      • #12
                        Om jag hittar några barnleksaker från Norrtelje Kakel-fabrik så lovar jag att Du har första tjing Gideon, dessutom lovar jag att skydda Dig mot efterhängsna björnar om det blir aktuellt.

                        Comment


                        • #13
                          Ursprungligen postat av Polsson Visa inlägg
                          Jag instämmer med E.B, Jani och BengtH!
                          Bra att den långa texten mottogs väl, och jag håller med om att PES ska få sitt grundmurade rykte som gedigen kunskapsbas på nätet befäst.

                          Låt var och en hjälpa efter bästa förmåga, som Bengt H. gjort och fyll på med mer information, eller starta helt nya faktatrådar på keramikens område. Det rör redan på sig i andra ämnesområden, och Kim vin P. sköt startskottet som gav några PESare välbehövlig uppmuntran!
                          Det kommer mera - när det gäller andra fabriker, och jag hoppas inte att stöta på fler tragiska slut.

                          Ursprungligen postat av prylsnubben Visa inlägg
                          Om jag hittar några barnleksaker från Norrtelje Kakel-fabrik så lovar jag att Du har första tjing Gideon, dessutom lovar jag att skydda Dig mot efterhängsna björnar om det blir aktuellt.
                          Tackar! Men jag har då inte sett några nallar skuttandes efter mig...

                          Comment


                          • #14
                            Jag längtar efter den dag då CD-skivorna Sveriges befolkning 1910 och 1920 kommer ut, de behövs verkligen i den fortsatta sållningen efter lerfolket på den tiden.

                            Det visar inte minst, vad skivan Begravda i Sverige kunde ge.
                            Kakelugnsmakare strömmade till efter århundradeskiftet 1900, för att möta upp stadens behov av nya kakelugnar, eller reparationer av gamla.

                            Björkman, Johan Emil
                            f. 26/11 1865
                            Kakelungsmakare
                            Norrtälje
                            Död 13/10 1957
                            Begravd 19/10 1957
                            Norrtälje kyrkogård, kv. 15, nr. 2 (kista, nr 2 i graven)

                            Brelin, Karl August
                            f. 26/12 1880
                            Kakelungsmakare
                            Norrtälje
                            Död 22/11 1964
                            Begravd 5/12 1964
                            Norrtälje kyrkogård, avd. Gamla området, kv. F, nr. 911-912 (urna, nr 4 i graven)

                            Johansson, Nils Rupert
                            f. 27/3 1887
                            Kakelugnsmakare
                            Edsbro
                            Död 7/1 1967
                            Begravd 4/11 1967
                            Rö kyrkogård, kv. 2, nr. 68 (kista)

                            Lunding, Claes Otto Christian
                            f. 31/8 1855
                            Kakelungsmakare
                            Norrtälje
                            Död 7/11 1926
                            Begravd 14/11 1926
                            Norrtälje kyrkogård, avd. Gamla området, kv. B, nr. 389-390 (kista, nr 2 i graven)

                            Vilhelmsson, Georg Henrik Alfred
                            f. 19/5 1888
                            Kakelungsmakare
                            Norrtälje
                            Död 25/1 1960
                            Begravd 2/2 1960
                            Norrtälje kyrkogård, kv. 11, nr. 155 (kista, nr 1 i graven)


                            Den som fick slita i verkstaden, medan A. P. Andersson gjorde annat, och som vittnade mot honom i rättegången, fick inget långt liv...

                            Sundberg, Oskar Wilhelm
                            f. 1/12 1858
                            Kakelungsmakare
                            Norrtälje
                            Död 22/2 1897
                            Begravd 6/3 1897
                            Norrtälje kyrkogård, avd. Gamla området, kv. E, nr. 852-853 (kista, nr 2 i graven)

                            Comment


                            • #15
                              Passa Dig Gideon:
                              Nu var det visst en björnbuse här iallafall, eller var det bara Österman precis hemkommen efter strömmingsfisket....
                              Bifogade filer

                              Comment

                              Working...
                              X