Tema: Sheffield plate

[hose]

Andet steds kører en tråd startet 12. januar - allerede med 50 svar - Om PES fremtid. med det engagement så er PES reddet.

Måske et andet bud til redning kunne være at seniormedlemmer deler den viden de har. En enorm god måde at gøre det på er, at starte en fagtråd - et emne man ved noget om. Der er gode eksempler Jernbrist, Presseglas - og en række andre. Men måske der er lidt dødt omkring nye fagtråde.
Men det er altså der jeg ser PES berettigelse.

Sølv har været brugt i århundreder. Og sølv er dyrt. Men i midten af 1700tallet gjordes en opfindelse. Sheffild Plate - SP består af en kobberkerne som forsynes med sølv på begge sider. Man får en sandwich konstruktion bestående af 3 lag sølv, kobber, sølv.
Opfindelsen truede sølvsmedene. Der var enorm forskel på prisen for kobber og prisen på sølv. Og SP kunne graveres uden at man så kobber.
Som modtræk opfandt sølvsmedene de meget dybe graveringer. Her kunne SP ikke være med. Men emnet for dette tema er Sheffild Plate. Jeg har tidligere vist en flødekande anno 1790 og et saltkar anno 1800++ så her er en ??
Jeg ved ikke hvad det er, men det er kobber med sølv på forsiden, for det er sikkert et bog-beslag eller lignende.

[hose]

Senere afløses SP af ny teknologi. Electro Plate hvor en ganske tynd hinde påføres elektrolytisk. Og så kan man slet gravere uden af basismaterialet bliver synlig.

Skjoldet er beregnet til at kunne ses fra en side - derfor består konstruktionen kun af kobber, sølv.
Her er en flødekande anno 1790erne - her ses sandwichkonstruktionen tydeligt.

[hose]

Og her er mit fine saltkar. Gammel - jeg var slet ikke klar over dets alder da jeg købte - det blev 100 år ældre - en god bonus
Anno 1800+

[Qrt.S]

Hur är det med glasinsatsen, har du den eller har den skattat åt förgängelsen. En sådan koboltfärgad skål.

[hose]

Den har jeg aldrig haft - desværre, men jeg leder. Og den kan findes, der må være en del af dem. Problemet bliver at finde en som mangler sølv.

[Kaptenen]

Bra initiativ Hose!

Vänder och vrider ständigt på den här muggen tillverkad av Thomas Oldham (Askews efterträdare) i Nottingham i förhoppning om att jag ska förstå om det är Old Sheffield Plate, OSP, eller inte.

De fakta jag har fått fram om den här typen av muggar som användes på pubar under 1800-talet i Storbritannien känns lite disparata minst sagt.

- I T. W. Frosts bok The Price Guide to Old Sheffield Plate från 1978 med rev prislista 1982, står det att typen har förekommit sedan 1790-talet och " A type of tankard, usually one pint, with silver mount and on a base with foot and flared rim is most commonly seen. They often have two handles but may have only one. These tankards were frequently made in Nottingham by Henry Askew...This mark was registered in 1828, Similar but with the name W. Lindley or T. Oldham belonged to the same firm. Lindley being a partner and Oldham being Henry Askew's nephew. ...Oldham's mark was dated 1860. ... They continued to use the old methods as used in Sheffield, but also made the same types of tankard in electroplate." (a.a. s 317)

Uppenbart är att muggen består av försilvrad koppar. Botten (in och utvändigt) är av försilvrad mässing. Tumgreppet på örat är av mässing. Det finns spår av lod (kanske tenn) kring mynningen på utsidan och möjligtvis har här suttit ett band av silver för att dölja kopparen.

Av det förutnämnda framgår det ju att det utifrån denna källa är svårt att avgöra om det är OSP, men detta är bara början av motsägelsefulla uppgifter.
Seymor B. Wyler bekräftar visserligen i The Book of Sheffield Plate att Askews stämpel registrerades 1828 och visar en oval stämpel med texten T Oldham Maker Nottingham registrerad 1860, men sedan dyker en stämpelbild upp på ett annat ställe där det står att det ofta står 1826 på föremål tillsammans med Oldham.

Att Oldham använder en stämpel med Askews namn i borde vara den första han använder efter att ha övertagit den äldre släktingens verkstad, sålunda före 1860, då han registrerar stämpeln i oval.

Att stämplingen ger mig huvudbry förstår Du nog nu...men det blir inte lättare när man skulle försöka tolka vad som menades med bokstäverna under kronan
VR I eller var det en sjua. VR var väl inte så svårt... Victoria Regina, dvs drottning Victoria, som regerade under perioden 1837--1901. Var det ett I kunde det vara Imperatrix för kejsarinna som hon var över Indien från 1876.

Sedan började jag fundera på om det istället kunde vara en sjua och fann sidan Antique Metalware, där man kunde få fram var föremålet hade använts, ja inte direkt på vilken pub, men i vilket område.

http://www.antique-metalware.co.uk/verification.html

Jag knappade in en sjua (Uniform Verification Number) i sökrutan och fram kom "Nottingham City 1879-".

Och är det nu så att detta stämmer kan jag nog sluta att andas på muggen för att se om det finns en skarv, som det måste finnas på korpusarbeten i Old Sheffield Plate.

[Kaptenen]

Tilläggas kan är att den konstiga cementliknande fyllningen mellan bottnen i mässing och fotens yttersida av koppar är bly eller tenn för att få lite tyngd i den.

[Rosa]

Andet steds kører en tråd startet 12. januar - allerede med 50 svar - Om PES fremtid. med det engagement så er PES reddet.

Måske et andet bud til redning kunne være at seniormedlemmer deler den viden de har. En enorm god måde at gøre det på er, at starte en fagtråd - et emne man ved noget om. Der er gode eksempler Jernbrist, Presseglas - og en række andre. Men måske der er lidt dødt omkring nye fagtråde.
Men det er altså der jeg ser PES berettigelse.

Konstruktivt initiativ Hose! Jag har börjat läsa dina trådar om olika typer av ljusstakar och det är väldigt lärorikt. Tack för både pedagogisk text och fina bilder! Och på köpet får man träna lite på danskan. Jag har redan lärt mig några nya ord och uttryck.

[simco]

Bra med en faktatråd om SP!
Här kan ni med fina SP föremål kan lägga ut bilder och fakta och vi andra, som inte är så bevandrade, visa föremål som antingen kan bekräftas eller dementeras och på så sätt bredda kunskapen lite?
Tänkte att jag som novis kunde börja med att lägga ut en bild på min bricka och fråga om den är Sheffield Plate eller inte? Om inte vad är skillnaden på Sheffield Plate och Silverplated?
Mvh Simco

[Qrt.S]

Skillnaden mellan Sheffield Plate och ett försilvrat föremål är enorm både tekniskt och ekonomiskt.
Detta är en mycket lång historia men jag skall göra den kort.

Om vi börjar med det enklare. Alltså om det jag kallar försilvrat men i Sverige kallas det vedertaget "nysilver" (det är fel). Eftersom silver är en ädelmetall och sålunda dyrt, försöker man efterapa ett silverföremål med att försilvra det. Efter ca 1840 började man försilvra metallföremål med galvaniska bad, alltså elektrolytiskt. det var Michael Faraday som hitta på det ca 1805. Det var bäst att göra denna försilvring på koppar och vissa legeringar. Dessa legeringar är mässing (koppar och zink) eller nysilver (koppar, zink och nickel) och andra mera sällsynta.

Föremål gjorda i dessa "metaller" kan med elektrolys förses med en mycket tunn hinna av silver. Det kallas för EPNS eller Elecro Plated Nickel Silver. Alltså inte Extra Prima Ny Silver som så man ofta hör påstås. På så sätt kan man försilvra skålar, vaser, och bordsbestick mm. Försilvrade föremål har inget större ekonomiskt värde men är bra och vackra bruksföremål. Sådana görs ännu idag. Det finns även andra försilvringsmetoder som t.ex. CP (close plate) men det blir för långt att ta upp här.


Och så till Old Sheffield Plate som det riktigt heter och förkortas OSP. Det kallas för Sheffield Plate, men det är fel. SP är ett elektrolytiskt försilvrat föremål.

OSP "uppfanns" i misstag i England ca 1740. OSP görs så att man med stort tryck och hetta valsar på en koppartacka en mindre tacka av silver. När plåten valsats ut har den ett silverskikt på ena sidan som inte går att separera från kopparen. Metallerna har fusionerat sig med varandra. Av denna plåt gjordes silverföremål.
Det fanns vissa nackdelar. En var den att silverskiktet fanns bara på ena sidan och föremålet måste göras så, att kopparskiktet kom på insidan. Då syntes det inte så mycket. Senare lärde man sig att valsa silver på plåtens bägge sidor.

En annan nackdel var den att på kanterna lyste kopparen röd ikapp med silvret. Det kirrade man med att löda silvertråd längs kanterna. En tredje nackdel var att kopparen på insidan var giftig och kärlet kunde användas till livsmedelsbruk bara om det först förtennades som man gjorde med kopparen.

Silverskiktet på OSP är betydligt tjockare än på ett elektrolytiskt försilvrat föremål. Men tekniken var ändå svår och under första hälften av 1800-rtalet övergick man till elektrolysen. OSP föremål gjordes inte mera efter ca 1840.

I dagens läge är OSP föremål eftertraktade samlarobjekt och oerhört dyra för att inte nämna att ytterst sällsynta. De flesta OSP föremålen är klart dyrare än ett samtida silverföremål.

Hoppas det blev någorlunda klart nu. En sak ännu, din bricka är elektrolytiskt försilvrad och inte ett Old Sheffield Plate föremål, sorry om du blev besviken.

Nu blev det ändå en lång story. Fråga om något blev oklart.

[hose]

Som altid en flot forklaring. Tak for den.
Du ser forskellen tydelig på billedet af min flødekande. Det røde kobber mellem de hvide for og bagside.
Qrt.S siger at de er dyrere end sølv formål. Og der er noget om det, men tager du til england så er OSP ikke så dyre - i det mindste var det hvad jeg er blevet fortalt. OSP er åbenbart nogenlunde almindelige der - hvilket bestemt ikke er tilfældet i Danmark.

En sjov ting omkring min flødekande - jeg så den for længe siden på et marked. Syntes den var flot, men da kobber skinner igennem ville jeg ikke købe. Der gik over et år og jeg var for anden gang på samme kræmmermarked. Han stod der stadig og de har åbent hver lørdag/søndag - men kanden stod der stadig. Den talte også denne gang til mig. Men jeg køber ikke EP.
Og så sad jeg en dag med Kaptenen og Qrt.S på nettet. Vi skrev til hinanden - om mit saltkar som jeg troede var EP, men de to forklarede mig hvad jeg havde.
Og pludselig ramte det mig som et lyn! Flødekanden er i OSP. Der var en uge til kræmmermarkedet igen havde åbent - den uge var ulidelig. Jeg rystede af "hvad nu hvis den er solgt?" lørdag dukkede op - konen i bilen - lørdagstur. Der var den - den ventede på mig og står nu hjemme.
Jeg betalte intet for den - han var glad for at slippe af med den

Det flotte skjold jeg indledte med - en mand på markedet i min hjemby havde det liggende i over et år. Jeg så på det hver lørdag - nogen gange tog jeg det op i hånden, men vi nåede aldrig til enighed. Så en dag så købte konen det til mig. Jeg var ikke klar over hvad det var, men man lærer man lærer....

Nu jeg ved hvad det er såvel flødekande, saltkar og skjold. Alle 3 dele er købt for hver sin spot pris, ingen andre forstår hvad det er.

[hose]

Kaptenens krus er spændende - jeg tænker over indskrift, men jeg kommer nok ikke så langt.

Hvad mener i om dette krus? - auktion på Lauritz, desværre i Stockholm så transport blev alt for dyr.
Jeg håber at de tillader mig at låne deres billeder.

[Kaptenen]

Troligen 1 1/2 pint tillverkat i slutet på 1700-talet och Old Sheffield Plate.
Invändigt förtennt.

[simco]

Silverskiktet på OSP är betydligt tjockare än på ett elektrolytiskt försilvrat föremål. Men tekniken var ändå svår och under första hälften av 1800-rtalet övergick man till elektrolysen. OSP föremål gjordes inte mera efter ca 1840.

I dagens läge är OSP föremål eftertraktade samlarobjekt och oerhört dyra för att inte nämna att ytterst sällsynta. De flesta OSP föremålen är klart dyrare än ett samtida silverföremål.

Hoppas det blev någorlunda klart nu. En sak ännu, din bricka är elektrolytiskt försilvrad och inte ett Old Sheffield Plate föremål, sorry om du blev besviken.

Nu blev det ändå en lång story. Fråga om något blev oklart.

Tack så mycket för ett mycket pedagogiskt svar!
Nu fårstår jag mycket bättre vad OSP är. Närbilderna där man ser kopparkanterna och Qrt.S förklaring gjorde att det klarnade.
Det är förkortningarna och benämningarna NS, EP, ALP, osv som förbryllade lite när det stod SILVERPLATED på min bricka, som är mycket tung.
Beträffade brickan är jag inte besviken, jag betalade 40kr för den och den har fått agera adventsljusstake med blockljus vid jul.
Dessutom var lektionen jag fick nu riktigt värdefull
Fortsätter att följa tråden med intresse!
Mvh Simco

[Qrt.S]

Nå, när man nu en gång började så....

Hoses flødekanna (Hose märk ö:et) och Kaptenens kanna är ganska bra exempel på OSP. Det tycker åtminstone jag. Jag vill ännu påpeka att alltid skilja på OSP (OLD Shefiield Plate=valsat) och SP (Sheffield Plate=elektrolys). Denna begreppsförvirrning beträffande begreppet "nysilver" är stor, överlag MYCKET STOR.

Vad jag sade om värdet blev aningen diffust. Vad jag avsåg var, att ett OSP föremål som i stort är silverbelagd kopparplåt, är oproportionerligt dyrt jämfört med vad det är gjort av. Orsaken är den, att det inte är så vanligt, inte ens i England. Det är inte så lätt att se skillnaden på OSP och SP. Kanterna är en av de avslöjande faktorerna. Kanten på ett OSP föremål är alltid försedd med en lödd tråd eller också bockad osynlig. På ett elektrolytiskt försilvrat föremål behöver kanten inte bockas. Kolla detta!

OK, man får inte heller glömma att se efter om insidan är förtennad. Märk dock att man senare lyckades valsa bägge sidorna på kopparen och då gäller inte förtenningsregeln.

En anna sak är tyngden på föremålet, ett silverföremål är klart lättare än ett t.ex försilvrat mässing-/koppar-/nysilverföremål. Din bricka är tung säger du. Vilken är din slutsats?

OSP-föremål är i allmänhet stämplade. Kaptenens bägare har en för mig främmande stämpel. T.Oldham i Nottingham's stämpel borde vara i en oval, men är inte det? Kaptenen, vänligen kolla sida 270 uppe tv. i Wyler. Hoses flødekanna har inga stämplar, märkligt!? Kanske det finns en förklaring, jag vet inte.

Så till simco's förkortningar. För försilvrade föremål finns det sådana till det oändliga. Orsaken är den, att ett försilvrat föremål inte är ett föremål i ädelmetall och kan sålunda stämplas hur som helst med vad som helst. Här kommer några exempel.

NS är NickelSilver eller Neusilber men mera sällan NySilver om någonsin.
Alp, ALP, Alpaka, Alpacka mm. är ursprungligen den östrrikiska benämningen på legeringen "nyilver", tyskans neusilber. På engelska heter den German Silver, på franska Argent Allemange osv, osv till det som sagt oändlliga.

Till sist, det är skillnad på nysilver och försilvrat. Nysilver behöver inte vara försilvrat man kan vara det. Ett försilvrat föremåls undermetall behöver inte vara nysilver utan kan vara koppar, mässing, tenn tom. järn (CP=close plate) mm. Uppmärksamma detta när ni talar om eller träffar på"nysilver" nästa gång. Ett försilvrat föremål har sällan ett ekonomiskt värde förutom nämnda undantag dvs. OSP.