AB C.L. / L.C. Hälsingborg

[Gideon]

Ur tråden "Allmogekeramik!" rycker jag ut det marmorerade fatet, där den var som inlägg 215 (på sidan 22).

Detta för att ännu ett exemplar från den mystiske fabrikanten A-B C.L. (alternativt L.C.) i Hälsngborg hittats.
Inte fullt lika vacker, men i högsta grad praktisk.
Det är en stor och tung ljusstake, med rejält handtag och mycket väldrejad. Kvaliteten är lika hög i krukmakararbetet, som på fatet. Stämplad med högt sifferantal, så produktionen kan inte ha varit så liten - därför är det konstigt att helsingborgsfabriken är helt okänd idag.

Den omnämns inte i Torsten Jarnvalls bok från 2006, och inte heller Birgitta Witting, antikvarie vid Kulturmagasinet, Helsingborgs museer känner till något om fabriken/krukmakarverkstaden. Hon har utan resultat sökt i Skånes Näringslivs register och i adresskalendrarna.

Museet innehar ett blomställ, som jag så småningom hoppas att de vill visa på bild.

[Gideon]

Letandet känns som kortspelet "Finns i sjön" och det är ett omständligt arbete, när man enbart har initialer att utgå ifrån.
Vad kan ha hänt, som gjort att C.L. / L.C. försvunnit ur stadens historia och keramikkännarnas vetande?
Han kanske utvandrade, inte alls var krukmakare, utan en driftig fabrikör med anställda krukmakare? Aktebolaget fanns inte på papper, det vi. Tillsvidare får det bli spekulationer.

Som det här:

Sveriges befolkning 1890
Carlsson Sjöholm, Carl
Kakelugnsmakare
f. 1858 i Sönnarslöv (Kristianstads län, Skåne)
Gift man, far i familjen
Qvarstående obefintlige sedan åren 1881-1890
Helsingborgs stadsförs (Malmöhus län, Skåne)
Födelseort i källan: Sönnarslöf Chr. l.
Omnämns som ledamot i Arbetarkommun för Ängelholm 1901, vid googling.

A-B. C.L. skulle därför kunna vara Aktiebolaget Carlssons Lervarufabrik, som "inte existerade".
Någon annan med C eller L i efternamn, som har relevanta yrkestitlar i Helsingborg finns inte i skivorna för 1890 och 1900.

Alla med titeln Fabrikör:
1890
Jönsson, Bengt 1852
Kleine, Carl Wilhelm August 1857
Lindman, Frans Oscar 1857
Lindman, Otto Emil 1863
Ljungberg, Johannes 1849
Persson Nordahl, Måns 1845
Persson Nordahl, Per 1857
Praetororius, M. Paul M. 1820
Ryberg, Carl Johan Alexander 1853

För 1900:
Bengtsson Palm, Anders 1854
Hallberg, Fritz Olof 1861
Larsson Åkerberg, Karl August 1863
Lindholm, Johannes Albanus 1872
Lindman, Otto 1863
Löthman, Martin Konrard 1874
Persson Nordahl, Måns 1845
Persson Nordahl, Per 1857
Persson, Per 1855
Petersson, Robert 1842
Rydberg, Karl Johan Alexander 1853
Trapp, Olof Theodor 1852
Worm, Johan Richard 1843

Löthman, Martin Konrard 1874
som Conrad Löthman (?) kan vara ett villospår, men i Nyströms "Svensk keramik under 1900-talet" nämns
Löthman, Gösta (Gustaf Adolf) född 1905 och död 1976.
Han hade börjat på Guldkroken i Hjo i slutet av 1940-talet osv..
Kanske fanns en krukmakartraditiion bakåt i släkten?

Hjälp till att spåna.

[Polsson]

C L - Carl Lundholm?

Stavningen av Hälsingborg ( med e eller ä) har vi ju diskuterat tidigare och då kom åtminstone jag fram till att ä-stavningen är yngre än e dito (trots att det stavs med e idag). Trots detta kan jag inte låta bli att lämna en uppgift från boken "Krukmakare och kakelugnsmakare i Helsingborg" av Torsten Jarnvall. På sidan 142 under rubriken "Fabrikens folk" finns uppgift om att en C. A. Lundholm sannolikt arbetade på fabriken 1887 enligt uppgift från adresskalendern. Om det är "min" C A Lundholm som vid den tidpunkten befann sig i Köpenhamn, men kanske gjorde en sejour i Helsingborg, har jag ingen aning om. Men så är det det där med ä eller e i Helsingborg. Och inte bara det! Det är ju inte samma fabrik som AB Hälsingborg, eller?

[Gideon]

Officiellt är det tidigast 1906, som Helsingborg blev Hälsingborg, i och med stavningsreformen, men inget hindrade att skrivkunnigt folk, födda på 1820- och 30talen, skrev som man talade - även i järnvägskretsar, läste jag på ett forum för järnvägshistoriker.

Ur http://209.85.229.132/search?q=cache...&ct=clnk&gl=se
Hälsingborg, från år 1906 till år 1972 den officiella stavningen av Helsingborg. Här och var i landet står fortfarande vägskyltar kvar med den stavningen. Hälsingborg är en försvenskning av det ursprungliga namnet och infördes enväldigt av riksdagen.

Ur http://sv.wikipedia.org/wiki/Stavningsreform
Under 1920-talet återgick en del ä-stavningar till e. Staden Helsingborg, som 1912 ändrade sitt namn till Hälsingborg, beslutade 1971 att återgå till e-stavningen.

Du har redogjort för Lundholm och hans vistelser under åren i den utmärkta biografin och föremål med välförtjänta superlativer här:

http://www.precisensan.com/antikforum/showthread.php?t=18516&highlight=Lundholm

Noteringen i Jarnvalls bok för Lundholms (då 37 år gammal) anställning 1887, gäller Anders Robert Peterssons lerkärls- och kakelugnsfabrik, och då var han enrollerad bara en kort tid. Marken brände nog fortfarande under fötterna, såsom desertör, och han var tvungen att åter ta skydd i Danmark och efterlämnade ändock avtryck i lönelistan?

I inlägg 7 i Din tråd skriver Du "Men var finns "alla" de andra?" och vidare:
"Kanske någonstans i Helsingborgstrakten eftersom C A deltog vid utställningen i samma stad 1903 med "Vaser och prydnadsgods i fornnordsik stil", eller i Norrköping där han fanns med bland utställarna 1906 med samma lergods som i Helsingborg. Nästan sista chansen att finna C A-gods bör vara i Lund där han utställde "Keramiska alster" år 1907. Eller var det så att inget utställningsgods såldes under själva utställningen utan bara exponerades? Å andra sidan har jag läst om inköp av museér i utställningsammanhang."

Visserligen är inte fatet och ljsstaken här så värst "fornordiska", men kan vara tillverkade 1907-08, då framtiden verkade utstakad? Det sirliga CL i monogram kan också ha moderniserats, i samband med nybildning av aiktiebolaget, som aldrig blev registrerat...

"Sista mantalsorten för C A och hans hustru var Lackalänga no 14 Furulund (någon mil utanför Lund). Dit kom de i oktober 1900 och med stor sannolikhet hade Carl August en egen verkstad där."
Verkstaden för Hälsningborgsföremålen kan sedermera ha blivit Lackalänga, trots allt.
C.A. Lundholm är en mycket intressant möjlighet, som i och med det hastiga avdagatagandet av sig själv, kan förklara aktiebolagets mystiska försvinnande från Helsingborgs yta.

Det skulle vara mycket trevlgt om denna och Din tråd slutligen kan sammanföras till en komplett faktatråd, efter genomgång och jämförande av Kulturen i Lunds 21 dokumenterade Lundholmsföremål.
Du får mycket att göra om den här hypotesen håller streck, Polsson.

Låt oss hoppas det!

[Polsson]

Det skulle vara mycket trevlgt om denna och Din tråd slutligen kan sammanföras till en komplett faktatråd, efter genomgång och jämförande av Kulturen i Lunds 21 dokumenterade Lundholmsföremål.
Du får mycket att göra om den här hypotesen håller streck, Polsson.

Låt oss hoppas det!

Inget är som väntans tider, Gideon! I mitten av oktober eller något senare,
törhända när jag har oktober/november-lov, hoppas jag på något,Kulturen i Lunds 21 dokumenterade Lundholmsföremål, som kan jämföras med en jackpot.
Bara jag skriver det, höjs pulsen.

[Gideon]

På nytt mailade jag Birgitta Witting, antikvarie vid Kulturmagasinet i Helsingbogs museer, och fick svar redan idag.

"Fallet" har tagit en oväntad vändning, som mycket väl tål att begrundas.
Det visade sig att vi missat varandra i mailväxling i våras och att den här delkata frågan framförts till "Jourhavande reporter" för Helsingborgs Dagblad i mars månad.
Den alternativa teorin är att Andersson & Johansson i Höganäs levererade anonymt lergods till ett aktiebolag i Helsingborg, som... Läs vidare i spänning!
Hur jag än letar, hittar jag inte just de artiklarna, men svaret från henne lyder så här:

"Frågan publicerades 25/3 2009 och den 29/3 svarade journalisten Christine Hansson från Höganäs att hon hade en teori.
Hon hade läst i en bok av Marie Rehnberg om Höganäs keramik att företaget Andersson & Johansson sålde drejat lergods till några stora grossister i Helsingborg på 1930-talet. En av dessa var AB Larsson & Christoffersson.
Firman grundades 1899 av Carl E. Larsson och Nils Christoffersson och den kom att bli en av Sveriges första grossiströrelser inom begravningsbranchen. Relativt snart utvidgades rörelsen så att de dittills disponerade lokalerna visade sig vara för små och rörelsen flyttade till Prästgatan. År 1900 avled Nils Christoffersson och Carl E. Larsson blev ensam ledare för firman.
1906 ombyggdes fastigheten eftersom fabrikation och försäljning tagit sådana proportioner att rymligare och mer tidsenliga lokaler behövdes. 1913 ombildades firman till aktiebolag med Carl E. Larsson som VD. Han utvidgade sin verksamhet till att tillverka och sälja artiklar för blomsterhandlare och trädgårdsmästare. Här fanns också en stor tillverkning av blomster- och fruktkorgar samt artiklar av keramik, så som planteringsfat och blomstervaser.
Jag tittade i adresskalendrar för åren 1913-1916 och där hittar man Carl E. Larsson på Prästgatan 23 under rubriken ”Köpmän och handelsidkerskor”. Tyvärr hittar jag inte just rubriken ”AB Hälsingborg” men kanske nöjde sig Carl (om det nu är han) med sitt namn."

Så lång allt väl och faktiskt står det i Rehnbergs bok att:
"...En annan välsignad volymprodukt i glasyrbristens skugga var det drejade anonyma lergods som levererades till de fyra stora grossisterna AB Larsson & Christoffersson, Helsingborg, Firma Otto B. Olsson, Malmö, AB L.E. Wahlström, Karlstad, samt Lion & Co, Helsingborg. Ofta stöpplades vaserna och skålarna med lerslickert (uppblött lera) till en skrovlig dekor i lågrelief, mycket tidstypisk, för att sedan efter skröjbränningen levereras tillbemålning, sprutlackering och stämpling av grossisterna själva - en tidig form av legotillverkning."

Om vi tittar på fatet och ljusstaken, verkar detta troligt, men än mer med bilderna på detta tredje föremål - ett blomställ - från museets samlingar, som Birgitta Witting hade vänligheten att sända mig. De och brevet publiceras med hennes tillåtelse.
Blomstället ser ut ha haft marmoreing, men varit utsatt för omild behandling eller väder. Ljus och blomsterarrangemang, ja det här låter troligt...
Än är fallet inte löst, utan andra möjligheter, som Lundholms sista år i Furulund måste uteslutas eller övervägas, efter Polssons höstsejour i Lund.
Finns någon annan som har fler av CL-stämplade föremål och kan berätta om dem?

[Gideon]

I häftet "Samtal med krukmakare i Höganäs" av Sven T. Kjellberg, med anledning av företagets 50-årsjubileum 1960, finns en kort passus om just det oglaserade godset:

"Under samtalets gång har vi kommit upp i nutiden. Vi vänder tillbaka till 1920-talet. Då hade Andersson & Johansson byggt till sin lilla fabrik, skaffat sig en blomkrukspress, uppfört sin trevåningsugn och drev sina drejskivor med hjälp av en axel och en fotogenmotor. Men vad tillverkade man?
- Utom de pressade blomkrukorna sålde vi också oglaserat gods till blomstergrossisterna som de själva kallmålade. Alla våra försök att placera glaserat gods hos dem och höja kvaliteten stötte på kompakt motstånd från branschen. Det blev för dyrt, sade man, för en engångssak, som kastas bort när blomman vissnar."

[Gideon]

Nyligen uppdagades i en tråd på Antikprat, ännu en grossist, som Andersson & Johansson levererat till, nämligen AB L.E. Wahlström i Karlstad. Dessa är märkta i en cirkelstämpel med A.B. / L.E.W. / K. och för mig är sannolikheten mycket stor.
Aktuell länk innehållande två sidor: http://www.antikviteter.net/antikpra...tml?1256699881

En upprepning av citatet i Marie Rehnbergs bok om Höganäs Keramik, skadar inte:
"...En annan välsignad volymprodukt i glasyrbristens skugga var det drejade anonyma lergods som levererades till de fyra stora grossisterna AB Larsson & Christoffersson, Helsingborg, Firma Otto B. Olsson, Malmö, AB L.E. Wahlström, Karlstad, samt Lion & Co, Helsingborg. Ofta stöpplades vaserna och skålarna med lerslickert (uppblött lera) till en skrovlig dekor i lågrelief, mycket tidstypisk, för att sedan efter skröjbränningen levereras tillbemålning, sprutlackering och stämpling av grossisterna själva - en tidig form av legotillverkning."

Det skulle vara intressant att finna de andra firmornas produkter också, men de lär väl också dyka upp med tiden.

Jag finner det nöjsamt att avrunda det här inlägget med ett par bilder på en väggvas, märkt AB LC HÄLSINGBORG, och marmorerad på samma sätt som fatet i början av tråden.

[prylsnubben]

Nummer 2 av 4.........

Har länge undrat över bifogade föremåls ursprung, men nu tack vare utmärkt forskningsarbete av Er båda, Gideon och Polsson så förstår jag.......
Stämpeln på den lilla med tändsticksasken i gömmer sig under ena benet och syns väldigt dåligt men det är helt klart samma som på de övriga två dvs:
Firma Otto B Olsson Malmö. Inte särskilt svårt att se likheten med Hälsingborgarna eller hur ?
Men så är föremålen också tillverkade av samma keramikverkstad, alltså A&J.

Kör hårt, hälsningar prylsnubben.

[prylsnubben]

Felräkning, nummer 3 blir det ju med Wahlström i Karlstad inräknat. Nu väntar vi bara på Lion & co men det blir ju samma initialer som Larsson och Christoffersson plus Hälsingborg i båda fallen, kan bli klurigt att skilja på dem......

[Gideon]

Felräkning, nummer 3 blir det ju med Wahlström i Karlstad inräknat. Nu väntar vi bara på Lion & co men det blir ju samma initialer som Larsson och Christoffersson plus Hälsingborg i båda fallen, kan bli klurigt att skilja på dem......

Roligt att få se alster från den tredje grossisten!
Jag kommer faktiskt ihåg just den stämpeln oBo och Malmö, nu när jag ser den, och det från flera tillfällen genom åren. Äntligen har också den fått sin identitet röjd.
Jättebra.
Tråden ligger kvar, och så småningom kommer vi att räkna in den fjärde och sista (?) fabrikörstämpeln.

[Lars M]

OBO Malmö

När jag läste Sala-tråden och Gideon skrev om OBO, så kom jag att tänka på att jag har en liten vågad skål med guldkant....

[Gideon]

Stort tack för Dina bilder, Lars M.
De är värdefulla i dokumentationen här. Speciellt OBO-stämpeln är bra, och jag har annars bara sett den i rött.
Här är några nya bilder, tagna i hast ikväll, men det går nog att se en fruktskål, i samma marmorerade dekorering, som de tidigare visade, från egentliga A&J i Höganäs.

[Lars M]

Väggvas

Samma väggvas som tidigare visats men här med bronsaktig glasyr. På baksidan längst ner där den är lite tillplattad finns något som jag försöker tyda
....j...?? och ett grovt diagonalt streck. Är det någon text eller slumpmässigt avskrap?

[Lars M]

För dokumentationen kommer här ytterligare en skål från OBO, Malmö.