Barockljusstakar

[T.N]

Först måste jag tacka Hose för "lektionen" om barockstakar och dess rätta utseénde, tycker det är oerhört intressant när dom som verkligen sitter inne med kunnande och info gärna delar med sig. Visar ett par stakar med oval fot och det ser ut att höra ihop delarna, åldern skulle jag tro runt 1840 och dessa stakar kostar nästan ingenting att köpa men jag tycker dom fyller sin plats. Nedre stakarna är från två olika par och olikstämplade men ändå med samma nummerstämpel:NR 59 från skultuna och troligen ska det vara samma modell men det skiljer ändå i utförandet, om man tittar uppe i ljuspipan så ser man att den ena har räfflor medans den andra är ren. Har sökt efter denna modell men inte hittat något i den priskurant som jag tittade i men det finns åtskilliga kuranter, men tycker att modellen är fin och mjuk i utformningen och har hämtat sin inspiration från den gustavianska tiden. Dessa stakar är från 1892-1922

[hose]

Tak for de pæne ord. Dine stager med oval fod hører nu hjemme i denne tråd. http://www.precisensan.com/antikforu...ead.php?t=1909
For vi er i Empiren. Jeg har for mig, at rillerne på lysepiben er sen-empire. Den ovale fod er ikke specielt almindelig.
Skultuna 1611 - så ved vi, at de er fra 1892 til 1922. Forbavsende så moderne den slanke form optræder.

Ham her har 2.000 lysestager fra 1300 tallet og frem. Han har købt for 1.000.000 DKK lysestager. Link fungerer 1 måned http://www.dr.dk/DR1/Hvaderdetvaerd
Han er ikke længere gift

[hose]

Barokstage - men hvornår?

Den har alle elementerne. Dagens indkøb. Balusteren og de tre vulster (lige over baluster og lige over foden samt på lysepiben). Der er støbefejl i den og fod er smukt afdrejet under bund.
Den er altså lavet af en håndværker dengang de arbejdede med håndværk.
De 3 vulster hører bare ikke hjemme. Den er bare for meget barok.
Perlestaven er Empire. Lys manchetten hører til efter midten af 1700 omkring 1750 og fremefter.
Skruegangen er fin - håndrejet men absolut ikke det grove vi ser tidligere. Stagen er massiv - den er lavet i en periode hvor det at spare på materialet ikke længere var et must.
I 1840 opstår en stilblandingsperiode. I Tyskland hedder perioden Biedermeier, i Danmark sen-empire som går over i ny-barok. Ny barokken fortsætter i Chr VIII stil.
Stagen har elementer fra flere perioder - kaldes også stilblandingsperioden. Jeg vil sige anno 1840 til 1860. Ikke senere, men heller ikke før.

[Rosa]

Very interesting!

[Kim von Platen]

Hallå Hose,
På brons tar du guld. Grattis. So long...

[prylsnubben]

Hallå Hose,
På brons tar du guld. Grattis. So long...

Är böjd att hålla med Kim och undrar därför om Du Hose har lust att kika på mina ljusstakar. Vet inget om dom annat än att dom ska vara gamla.
Det är gammalt arvegods.......

[hose]

Den første er en Empirestamme som ikke passer til foden. Stammen er muligvis knækket og repareret (hvilket betyder at fod og stamme alligevel hører sammen). Lysmancheten er løs ikke? Jeg tror at den stammer fra en helt anden type stage.
Den anden stage er heller ikke original. En gammel fod er sat sammen med en gammel stage. Stammen er barok 1700 tals. Sikkert hul indeni - og med 2 huller i balustren. Har jeg ret?
Foden - ja den skal jeg lige tænke over.

[prylsnubben]

Det var raskt marscherat Hose. Ljusmanschetten sitter konstigt nog fast, vet inte hur. Den andra går inte att skruva isär, vågar inte ta i så hårt.
Tack för svaren, man kan ju säga att båda var hopkok, men det positiva är ju att dom måste varit väl använda.
Mvh Prylsnubben

[hose]

Jeg har fundet foden - 1700 til 1720 Holland eller Tyskland, står der om den jeg fandt. Den ene er loddet - ved nærmere eftertanke så er de måske alligevel sammenhørende. Det jeg fandt underligt er overgang mellem fod og stamme. Hvorom alting er vi er tidlig i tid. Omkring 1700 start.
Er der 2 huller igennem balusteren?

At samle stager er gjort altid. Tænk på sten gulv. En brugsting, mange er knækket eller kommet til skade - så er de repareret. Funktion var vigtigst.

[prylsnubben]

Förstår inte var jag ska titta efter de två hålen, undertill är ju stammen fastlödd så där får jag inte isär den. Det värsta är att jag inte får isär den någonstans längs balustren/stammen. I själva ljushållaren syns inga hål.

[Kaptenen]

På själva "stammen", dvs den balusterformade.

[Andy]

Till Hose:

Du som kan en hel del om mässing, har du någon bra bok eller skrift som du kan rekommendera angående mässing och ljusstakar?

[HgF]

De små hålen ska du leta efter på den balusterformade mittstammen, dessa hål är lämningar efter den järntråd som höll sandkärnan i balusterns inre på plats under gjutningen. Det kan också vara två prickar av järn, men oftast har dessa järntrådar rostat eller fallit bort och lämnat små hål efter sig.

Ibland kan mittstammens kärna stå i förbindelse med ljuspipans kärna så att en smal förbindelse mellan ljuspipan och stammen har bildats, varigenon stammens sandkärna kan ha runnit ut. och försvunnit. Men det är oftast på större ljusstakar.

På den här ljusstaken ser flera detaljer skumma ut. Dels ovanligt mycket metall i bottnen på ljuspipan, dels att bottenplattans svarvspår är inte värda namnet.

[prylsnubben]

Tack Kaptenen och HgF. Kan inte påstå att jag hittar några hål........Vad menar Du HgF att det är mycket metall i bottnen på ljuspipan. Och att svarvspåren inte är värda namnet.
Antyder Du att den inte är gammal ? Vi har i alla fall proveniens 200-år bakåt i tiden.

[hose]

Sparemetal

Vi tager det lige generelt. Fordi metal var dyrt og kostede meget. Arbejdsløn var billig. Så man sparede på det dyre messing. De støbte derfor stammerne så de var hule indeni. Det kan man gøre på 2 måder. Man har en løs kerne indeni støbeformen. Kernen skal holdes på plads - det sker med en tråd som resulterer i to huller i stammen. Se billede - de 2 huller sidder på hver sin side af balusteren.
Stammen kunne også støbes i 2 halvdele som efterfølgende blev sat sammen med lodning. Det resulterede i en langsgående søm i lysere materiale - se billede.
Den langsgående lodning var dte svage punkt. Det kunne resultere i det her.