Carl August Nilsson Lundholm

[Polsson]

Lundholm i Lund på Kulturen IX - KM 31271

Om man studerar det gods som jag hittills har visat från Kulturens Lundholms-samling, kan man konstatera att det första godset införlivades omkring 1915
varefter resterande införskaffades cirka 10 år senare. Dagens vas skänktes till Kulturen av fröken Maria Collin, Lund, år 1926. Den är osignerad, 18 cm hög och tillverkningstidpunkten är satt till 1900 (cirka). Beskrivningen i databasen är följande:

"Rund, bukig med indragen hals och utkragad veckad mynningskant. Markerad skuldra utsvängd fot. Blyglasyr in- och utvändigt. Vit engobe. Koboltfärgat blad- och Blommönster. Koboltfärgad mynningskant."

Beskrivaren av vasen förefaller ha gedigna kunskaper om lergodsets terminologi, men så var det också en tid då formuleringsförmågan stod högt i kurs.

[Polsson]

Lundholm i Lund på Kulturen X - KM 31272

Gårdagens donator, fröken Maria Collin, Lund, är även dagens. Samtidigt med vasen med den vågade kanten överlämnades denna kanna som är 11,5 hög och 9,5 cm i diameter. Tidpunkten för tillverkningen är satt till 1910 (omkring), men med tanke på att Lundholm vidtog sin himmelsfärd i slutet av 1908, kan vi ändra tillverkningstiden till före 1909.

Beskrivningen av kannan är följande: "Rund, bukig med indragen hals. Lodgrepe. Vit botten, bladmönster i grön och blå engobe. Klar blyglasyr in- och utvändigt. Streckmönster på hals och grepe."

Den är osignerad liksom gårdagens vas.

[Gideon]

Instämmer i "häftiga föremål". Att kunna visa upp sådant som man själv uppskattar till tusen är en härlig känsla och detta parat med att få uppskattning för att man gör det, känns ännu bättre.

"Glacerad lerurna. Rund, bukig med indragen hög hals och utkragad mynningskant. Står på hög fot och rund bottenplatta. Runt och välvt lock med kupol och spira. Locket är genombrutet i liggande s-formationer och rundlar. Blyglasyr på in och utsidan. Dekor i jugendstil med motiv av stora fåglar, blommor, blad och gräs, på manganfärgad bakgrund i vitt, rödbrunt och blått. Reliefdekor. Längs mynningskanten reliefdekor i form av ringar och prickar i gult och blått. Lockets spira i gult och blått, i övrigt dekorerat med ristade linjer och blå prickar".

Stor urna, mycket text, är man benägen att skriva. Höjden på pjäsen är 55 och diametern 24 cm. Den är osignerad och köptes för 30:00 av K J Werner i Kävlinge 1926. Ett frågetecken efter Carl August Nilsson finns i databasen gällande tillverkare. Tittar man på lockets s-formationer och prickar, ser man stora likheter med gyckelkrusen som visats tidigare. Enligt min mening måste urnan vara gjord av Lundholm, men 100 säker vågar jag knappast vara.

Det här är bland det ståtligaste jag sett, och frågan är om det inte själva verket är ett "mästarprof", fastän ämbetet för kakelugnsmakare och krukomakare försvann 1846? Jag kan tro att den gamla stammens krukmakare höll fast vid kvalitet och duglighet, när gesäller skulle utmärka sig, inför egen verkstad framledes.
Ett officiellt godkännande banade väg för framgång, också i sent 1800-tal.
Den volutformade håltagningen i locket, återkommer som Du säger, Polsson, på Lundholms gyckelkrus, men dekoren med fåglar och blad borde ha återkommit på hans senare arbeten - den är lite för bra, för att undlådas en upprepning i fortsatta arbeten.

[Rosa]

Den volutformade håltagningen i locket, återkommer som Du säger, Polsson, på Lundholms gyckelkrus, men dekoren med fåglar och blad borde ha återkommit på hans senare arbeten - den är lite för bra, för att undlådas en upprepning i fortsatta arbeten.

Jag tänkte i liknande banor när jag såg den utsökta dekoren på urnan.

[Polsson]

Den volutformade håltagningen i locket, återkommer som Du säger, Polsson, på Lundholms gyckelkrus, men dekoren med fåglar och blad borde ha återkommit på hans senare arbeten - den är lite för bra, för att undlådas en upprepning i fortsatta arbeten.

Jag vet inte riktigt hur jag ska uppfatta det du skriver, Gideon. Sannolikt är prakturnan tillverkad för något speciellt tillfälle, utställning tex, eller kanske är den ett beställningsverk. Om nu Lundholm försörjde sig på sitt lergods, vilket jag antar att han gjorde, måste han ju ha sålt mest av det "enklare" lergodset, det som har visats på Lundholmstråden (prakturnan och kanske sjöjungfrufatet ej medräknade). Den arbetstid som åtgick för att förfärdiga urnan, borde motsvara tiden för tex tillverkning av 10 gyckelkrus och jag är övertygad om att det fanns fler människor som kunde köpa ett krus än som kunde inhandla en prakturna. Huruvida det finns fler prakturnor av Lundholm eller ej, vet förmodligen ingen.

[Gideon]

En prakturna för ögonlyst och fägnad var den säkerligen, beställd eller ämnad till speciellt tillfälle som utställning, det vet vi ännu inte. Inte heller om den finns dokumenterad i handskrift någonstans, som hos Kulturen i Lund?
Ett så stort stycke borde ha beskrivits redan i framställningstadiet och måhända avfotograferats tillsammans med krukomakaren Lundholm?
Förlåt, men jag har tagit åt mig en hel del bokläsande på sista tiden, och särskilt Ellen Raphaels underbara redogörelse från 1914 har ruckat en aning på mitt förhållningssätt till de ack så fortfarande underbara krusen och vaserna.

[Polsson]

Lundholm i Lund på Kulturen X - KM 32005

En prakturna för ögonlyst och fägnad var den säkerligen, beställd eller ämnad till speciellt tillfälle som utställning, det vet vi ännu inte. Inte heller om den finns dokumenterad i handskrift någonstans, som hos Kulturen i Lund?
Ett så stort stycke borde ha beskrivits redan i framställningstadiet och måhända avfotograferats tillsammans med krukomakaren Lundholm?
Förlåt, men jag har tagit åt mig en hel del bokläsande på sista tiden, och särskilt Ellen Raphaels underbara redogörelse från 1914 har ruckat en aning på mitt förhållningssätt till de ack så fortfarande underbara krusen och vaserna.

Ja, tänk Gideon, om det dök upp ett foto av Lundholm och prakturnan. Jag har letat med ljus och lykta efter ett foto av honom, men med tanke på att han inte fick några barn, och att hans bror Julius Nilsson inte heller fick den äran, lär ev. släktingars skara vara minimal. Vid tillfälle ska jag kolla upp L.s andra syskon.

Raphaels "underbara redogörelse" har jag delvis läst tack vare dig. Har sökt efter Personhistorisk tidskrift 1914 åtskilliga gånger på nätet, men just den förefaller vara svårhittad. I boken "Svenska Kakelugnar" av Tunander utgiven av Nordiska Museets förlag, finns en förteckning på kakelugnsmakare vilka uppgifter har tagits direkt från tidskriften.

KM 32005 i Kulturens samlingar är en variant av tidigare visade gyckelkrus.
Den stora skillnaden är glasyren och hänkeln/handtaget vilken på detta krus har formen av en gren. Gossen Ola Olsson (ett efternamn som förpliktar)
från Lund lämnade över det 21,5 höga och 15,5 cm diameterlånga gyckelkruset 1927.
Det är osignerat och tillverkningstidpunkten är satt till: 1910 (cirka).

För att inte frångå traditionen, lämnas Kulturens beskrivning på kruset:
"Rund, bukig med indragen hals. En lodgrepe. Ringlad, ihålig mynningsrand med tre pipor. Skuldran genombruten med runda och liggandesformade hål. Grön blyglasyr på utsidan. Utsidan engoberad med piplera. Under skuldrans genombrutna dekor står en ristad text: "Från gamla tiders gyckel krus - man tagit hafver månget rus." Till färgen grön-flammig."

[Bengt H.]

Kan inte bli annat än djupt imponerad av Herr Polsson och Herr Lundholm.
Tack så mycket för fantastisk uppvisning.
Ett tack måste väl också gå till Kulturen i Lund och dess upphovsman Karlin.

[Polsson]

Lundholm i Lund på Kulturen XI - KM 32131

Kan inte bli annat än djupt imponerad av Herr Polsson och Herr Lundholm.
Tack så mycket för fantastisk uppvisning.
Ett tack måste väl också gå till Kulturen i Lund och dess upphovsman Karlin.

Jag tackar och bugar för positivt bemötande och är övertygad om att även Lundholm och Karlin gör detsamma uppe i deras himmel.

1927 inköptes dessa parvaser samt ytterligare två föremål (ej lergods/keramik)
för 3 kronor enligt databasens uppgifter.

"Ett par vaser glaserat lergods. Rund bukig indragen hals och utsvängd profilerad mynning, Svarvad fot, GRön blyglasyr på utsidan och på övre delen av insidan. Den ena vasen är kantstött och glasyren har flagnat på foten."

Höjden på vaserna är 13,5 cm och diametern 7-8 cm och de är osignerade.
Tillverkningstidpunkten är 1900 (cirka) enligt databasen.

[Polsson]

Lundholm i Lund på Kulturen XII - KM 36547.2

Maria Collin, Lund, har ju skänkt två liknande lergodssaker år 1926, och denna
"trippelvas" skänktes till Kulturen 1933 av hennes dödsbo. Höjden på vasen är 19,5 cm och tillverkningstiden anges till 1900-tal (början). Liksom de två övriga från Collins är även denna osignerad.

Beskrivningen av vasen är följande:
"Rund, bukig med tvä midjor, indragen hals och utkragad mynningskant. Tre lodgrepar fästa över resp. midja. Blyglasyr in- och utvändigt. Vit engobe, koboltfärgat blommönster, streckmönster på mynningskant och rand mellan midjor."

[Polsson]

Lundholm i Lund på Kulturen XIII - KM 57077

Detta osignerade krus blev funnet omärkt i Kulturens samlingar i april 1964, man vet med andra ord inte var det kommer ifrån, men det spelar ingen roll tycker jag. Höjden är 20 och diametern 12,5 cm. Uppgifterna om tillsverkningstiden är de samma som gårdagens. Också var det dags för beskrivningen:
"Rund, bukig med bred midja och indragen hals. En lodgrepe. Glasyr på utsidan. Utsidan engoberad med vitgul piplera. Sgraffitodekor: Gustav III:s krona och monogram samt texten "Från tjusar kungens glada dar ännu som minne jag står kvar". Kronan i gult med rödgula detaljer. Texten i rödlera (sgraffito). I övrigt målad blomdekor med blått. Glasyren starkt avflagnad."

Blom- och bladdekoren i blått tycks vara en återkommande dekor i Lundholms lergods.

[Polsson]

Lundholm i Lund på Kulturen XIV - KM 57078

Ytterligare en pjäs funnen i Kulturens samlingar i april 1964 är denna "Anno-1904-flaska." Den har höjden 16 och bredden 11 cm och är liksom en hel del av godset osignerad. Beskrivningen är följande:
Närmast oval, bukig med intryckta sidor. Smal indragen hals. Två våggrepar. Blyglasyr på utsidan. Utsidan engoberad med vitgul piplera. Sgraffitodekor i blommotiv i blått och grönt. På skuldran sgraffiterad text: 1904. Glasyren bitvis avflagad.

Lundholm som var född den 1 april 1850 var alltså 54 år när han drejade och glaserade vasen.

[Polsson]

Lundholm i Lund på Kulturen XV - KM 57087

Detta fat med diametern 36 cm och höjden 4,5 cm förvärvades från fabrikör Valfrid Nordström, Bredgatan 8, Lund, år 1964. Som synes är det ordentligt signerat med "Carl Lundholm Furulund". Beskrivningen är följande:
"Runt och flackt. Blyglasyr på ovansidan, undersidan oglaserad. Ovansidan engoberad med piplera. Dekor i kobolt, citrongult, kopparoxid och pålagd rödlera. Längs brättet en sgrafferad ranka med eklöv. I spegeln en kvinna i blå klänning, omgiven av blomrankor och med texten "Harriet Bosse komedi" undertill. Konturerna och kvinnans hår, utfört i sgraffitoteknik. Glasyren starkt avflagad."

Vem var då Harriet Bosse? Från Wikipedia kan man få följande upplysningar:
Norsk-svensk sångerska och skådespelerska född 1878 i Kristiania (Oslo). Studerade vid Kongliga Musikkonservatoriet i Stockholm 1894-97. Scendebuten gjordes i Romeo och Julia på Tivoli Theater i Kristiania 1896. Engagerades vid Dramaten i Stockholm 1899.

"Vill du ha ett barn med mig?", skrev August Strindberg i ett brev till henne,
sannolikt 1900 eller 1901, tydligen svarade hon ja, för 1901 gifte hon sig med honom och året därpå föddes dottern Anne-Marie. 1904 var kärleken slut dem emellan. 1927-1932 var hon gift med Edvin Adolphson, en av Sveriges stora skådespelare, som bland annat hade huvudrollen i filmen "Markurells i Wadköping" av Hjalmar Bergman. Harriet Bosse dog 1961.

Vad som inspirerade Lundholm till att göra fatet har jag ingen aning om. Kanske såg han henne i någon föreställning i Stockholm när han hälsade på styvsonen Herman något av 1900-talets första år och blev så betagen av henne att han förevigade känslan på fatet. Om han var och hälsade på styvsonen i Stockholm eller ej, vet jag naturligtvis inte.

[Rosa]

Ännu ett häftigt föremål! Blir så uppslukad av dina redovisningar att jag glömmer att ge "feedback".

Tack i alla fall för dina återkommande beskrivningar av Lundholms verk!!!

[Gideon]

"Ett par vaser glaserat lergods. Rund bukig indragen hals och utsvängd profilerad mynning, Svarvad fot, GRön blyglasyr på utsidan och på övre delen av insidan. Den ena vasen är kantstött och glasyren har flagnat på foten."

Höjden på vaserna är 13,5 cm och diametern 7-8 cm och de är osignerade.
Tillverkningstidpunkten är 1900 (cirka) enligt databasen.

"Rund, bukig med tvä midjor, indragen hals och utkragad mynningskant. Tre lodgrepar fästa över resp. midja. Blyglasyr in- och utvändigt. Vit engobe, koboltfärgat blommönster, streckmönster på mynningskant och rand mellan midjor."

Fantastiska pjäser överlag, och dessa två, får jag kanske ge personliga uttryck för?
De två vaserna kanske egentligen grundar sig på arkeologiska fynd av dryckeskärl? De känns så medeltida i formen.

Den andra är lustig. Lundholm kan uttråkad, ha lekt en kväll med diskplockningen, och kom sig för att stapla tre koppar på varandra och fick därmed inspiration?