Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Väggur allmoge

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • #16
    Allmoge ur

    Nej, det är inte så ovanligt kanske med golvursverk som "aldrig blev ett golvur" - eller klockskåp eller ett väggur med fodral (förekom i bl.a. i Ångermanland:
    http://www.tidningen.to/main_NP.asp?...01&artid=19506 ).

    Men i den här frågan handlar det inte ett golvursverk utan ett litet enkelt väggursverk.
    Det finns en bild på en s.k. "pjätklocka" i Barbro Åstrands "Gamla ur" samt mer utförligt beskrivet i "Övre Dalarnes Bondekultur", utgiven 1944 som tillhör skrifter ut Kungl Gustav Adolfs Akademin för folklivsforskning. Där står det bl.a. : ..."Innan tillverkningen av den vanliga golvklockan i detalj beskrives, må några ord nämnas om pjätklockan, vilken hade sitt namn därav, att den gick med tätt följande tickningar (pjätade)".... osv

    Själva fodralet här är säkert en efterhandskonstruktion. Man kan hitta dessa verk i de mest lustiga fodral. Fast det är relativt sällan dessa pjätklockor dyker upp på andra platser i Sverige. Säkerligen har många blivit bortslängda eftersom de har saknat ekonomiskt värde.

    Mvh/Daniel R.
    Last edited by Easytronic; 2007-02-17, 13:02.
    Daniel R.

    Comment


    • #17
      Jag kommenterade inte det här med "pjätur". Jag kan inte minnas att jag hört namnet, men så kanske det är lokalt för ovansiljan - möjligen har klockorna kallats lite olika på olika håll i Dalarna.
      Jag antog från vad du beskrev att det är själva urverket som gör att uret skall kallas pjätur - vad jag förstår skrev du att det fanns pjätur som också kunde vara golvur.
      Eftersom jag är helt novis vad gäller urmakeri så har jag ingen aning om vari skillnaden består

      Comment


      • #18
        Nej, alltså , här är det frågan om ett litet väggur - pjätklocka - som nästan kan liknas vid ett schwarzvaldur. Jag har aldrig sett ett så litet urverk i ett golvursfodral. De är främst tillverkade i Kråkberg, enligt uppgift.
        Där ser du de ÄR ovanliga - troligtvis har många blivit sopor under 1900-talet och kanske där före.
        Daniel R.

        Comment


        • #19
          Vill svara på FBQ:s påståenden 1) Huven är absolut inte ny, utan gjord i ett stycke och inte ihoplimmad och träet är riktigt gammalt kan tänkas ha haft färg men inte säkert 2) dessa väggur är inte alls vanliga, är en flitig auktionsbesökare med allmoge och glas som mina största passioner och på alla "bonnauktioner" jag besöker i Dalarna och för den delen andra delar av Sverige också så inte ser man dessa, tror mig på rak arm sett 2-3 st hade dom varit vanligare så tro mig då hade jag ägt flera. Men ngt.som är vanligt är dessa golvur med förstörda lager av färg vanligtvis 5-6 lager eller så är dom avlutade och "nymålade". Att dessa kallades pjätur har jag hört eller läst men det ligger långt bak i huvet men ska försöka hitta lite historia om tiden finns. Hoppas hitta ett fint golvur i sommar har letat ngt.år men inte funnit det rätta ännu.

          Comment


          • #20
            Jag envisas nog tills någon lyckas övertala mig. Ny behöver huven inte vara - men det är inte samtida med klockan - tidigast från slutet av 1800-talet. Sedan tycker jag att det är konstigt om klockan är från den tiden att den är omålad - men det kan vara som du säger att huven blivit avlutad. Jag tror i sådana fall att man passat på att slipa och bearbeta huven på annat sätt också i samma veva - jag skall titta lite till på den.
            Jag har sett sådana med huvar, men också de som bara sitter som på en liten som Easytronic visar på sin bild (är det de du kalla pjätur?).
            Sedan kanske jag tog i om jag kallade dem vanliga - men förekommer gör de, särskilt på gårdar där det inte varit storrensning bland de äldre sakerna.
            Jag kan på rak arm säga hur många jag sett på auktion, hemma hos folk och på museum, men nog är det 3-5 stycken jag sett på auktion. I Leksboda, Gräv och i Rättvik vet jag på rak arm att jag sett sådana klockor - jo, på en auktion i Tibble också.
            Sedan brukar jag inte vara runt så mycket i landet på auktioner. I Norduppland har jag inte sett dem, lite heller i Lindesbergstrakten.
            Jag utifrån det jag sett tror jag att de är mycket vanligare i Siljandalen än någonannanstans där jag brukat gå på auktion.

            Comment


            • #21
              Jag tittar igen på limfogen mellan de två delar själva huven är gjord av och den är inte från tiden. Fäste man två trästycken vid varandra gjorde man det med träplugg. Sedan kan man ha haft fisklim och kitt för att täta fogen, men det skulle idag synas som en skarv- inte sitta ihop som med trälim som det gör här (den tekniska biten är jag egentligen usel på - jag vet bara hur det ser ut på gamla möbler). Det är klart - om man lutat av huven och delarna därmed släppt så kan ju fogen vara ny. Sedan tycker jag huven ser sandpapprad ut - möjligen använde man en rasp för att jämna till - det är inte något man gjorde på 1800-talet. De sågar man använde var ganska grova och man borde kunna se spåren av sågtänderna på huven. Kanske nötta efter över 150 år, men väl urskiljbara.

              Comment


              • #22
                Har svårt att se ngt.annat än att huven och uret inte skulle vara tillverkat för varandra, det kan säkert vara från tiden 1820-1850 och "hemmatillverkat av nån lokal "bondesnickare". Men det är klart att det kan gissas och få det till vad man själv vill det är inte det svåraste, och mycket av allmogen var omålat så det är inte någon större sensation, det var bara dom som hade det lite bättre ställt som hade färg, men en bit in på 1800-talet så blev färgen allt vanligare och efter 1850 så är nästan allt målat.

                Comment


                • #23
                  Vi får väl se om vi kan få fler synpunkter.
                  Visst finns det en hel del omålade allmogemöbler, i Uppland och Bergslagen är de ganska ovanliga; Gagnef/Leksand vanligare och Mora riktigt vanliga (återigen skall kanske någon liten brasklapp kastas in
                  Men som den här huven ser ut skulle jag tror att den är efter 1850 - och då blir det som du säger lite konstigare att den är omålad.
                  Hur var det - klockan var köpt i Värmland?
                  Nu kan jag ganska lite om Värmländsk allmogekultur, men annars hade jag faktiskt kunna tänka mig en omålad huv efter 1850 - om den hade varit gjord i Mora för att användas där, jag tror inte man längre söderöver hade låtit den hänga omålad på väggen.

                  Comment


                  • #24
                    Det är inte jag som hittat på namnet pjätklockor utan det står så i böckerna. Även boken "Urmakare i Mora socken" av Eva Jacobsson tar upp ämnet mycket kortfattat mest troligt pga att det saknas uppgifter om dessa små väggur, som främst verkar vara tillverkade under 1800-talet.
                    Daniel R.

                    Comment


                    • #25
                      Förlåt - jag hoppas att du inte uppfattade det som att jag menade att namnet var ditt påhitt
                      Jag tänker mest att på 1800-talet tror jag att klockorna kallades olika i olika trakter, och av olika personer, någon "officiell" benämning fanns det troligen inte då. Sedan är det säkert bra kunna hitta en bra benämning på dem. Vi får bara hoppas att det inte finns massor med andra benämningar som fortfarande används, då kanske det kan bli riktigt knepigt - andra författare kanske har kallat klockorna för något annat.

                      Comment


                      • #26
                        "Pjät" låter nämligen som moramål, så jag tror att det bara är där klockorna kallats det

                        Comment


                        • #27
                          Det är förmodligen så. Kråkberg, det ligger väl i närheten av Mora? Jag kallar dom för pjät- eller pjätåur/klockor för att skilja dem åt från andra små ur.
                          Daniel R.

                          Comment


                          • #28
                            Kråkberg är Mora socken. Jag passade faktiskt på att ringa en morakulla för att se om hon viste vad "pjät- eller pjätå-" betydde, men hon kunde inte svara. Men hon är från Färnäs och dialekterna i de olika byarna skiljer sig ganska mycket åt.

                            Comment


                            • #29
                              I boken Gamla ur . Ur Kulturens samlingar. Skriven av Barbro Åstrand. Citat: Förutom de vanliga moraurverken bland vilka det t o m fanns ur med datumvisare, fanns en enklare typ som kallades pjätå-klockor, med endast ett-dygnsgång" Har tyckt till om klockan tidigare. Urverket från början av 1800-talet. Är ändå trots många inlägg tveksam till fodralet. Att verket ofta såldes "naket" för att senare färdigställas med fodral är välbekant. Fodralet kan säkert vara original men ser inte färdigt ut. Antingen har målningen försvunnit eller också har inte innehavaren brytt sig om att kosta på den slutgiltliga dekoreringen av fodralet. Svårt att avgöra när man inte har saken i egen hand men tycker att träytan ser lite tvättad ut. Om fodralet har varit målat borde färgrester finnas kvar på något svåråtkomligt ställe.

                              Comment


                              • #30
                                Som jag skrev förut det är inte omöjligt att den haft färg eller så,men några färgrester hittar jag inte, nu FBQ så får du två bilder att titta på var hittar du dom ihoplimmade delarna? har tittat och inspekterat, själva huset är från en hel del och inte ihopfogat/limmat vet faktiskt inte riktigt vad du menar.
                                Bifogade filer

                                Comment

                                Working...
                                X