Dokumentation: Franzéns Keramik i Hovmantorp

[UrbanGrey]

Hej

Köpte detta fat på Auktion för en tid sedan, nu undrar jag.

Vem har gjort detta fat?

Jag misstänker att fatet är utlänskt, men jag vet inte.


Fatet har måtten ca 25,5 cm x 25,5 cm

Det väger ca 1,2 kg


Stämplad enligt bild

Ser ut som det står Bertius, samt en otydlig stämpel i godset


Tack på förhand

Krister

[Gideon]

Franzéns Keramik i Hovmantorp

För ett par år sedan, sände PES-deltagaren Bengt H. en kopia av en artikel ur Vi smålänningar från 1977, till mig. Den handlar om Franzéns Keramik i Hovmantorp och berättar lite om familjeföretaget som i fyra generationer verkat i keramikens tjänst och värv.
Jag tyckte det var synd att undanhålla artikeln, och har gjort vad jag kunnat för att ta reda på vem som har copyrighten, till såväl text som bilder. Men det visade sig att tidningen Vi smålänningar, som startade 1952, upphörde i Värnamo 1988.
Om någon har något att invända, tas naturligtvis kopian bort och ersätts av annan text.
Vi kör på.

Franzéns Keramik och dess verksamhet, är inte så väl känd och har kanske varit sedd över axlarna eller bortglömd av samlare. Likväl är dess historia värd att berättas och föremålen värda att ses.
Bengt H. har detaljupplysningar, som jag hoppas att han vill fylla på med, i denna tråd. Naturligtvis är även andra varmt välkomna att bidra med nya fakta och självklart bilder på egna och andras föremål.

Enligt Bengt Nyströms m.m. bok "Svensk keramik under 1900-talet" etablerades verkstaden i Hovmantorp i Småland, på 1950-talet av Elsa och Carl Franzén och fortsattes av sonen Hans under 1970- och 80talen. Tillverkningen bestod av främst brukskeramik, stop, krukor, skålar etc.
Men boken nämner inte att familjen Franzén var en krukmakarätt, som med rötter i, bland andra, Örebro och Uppsala, tillverkat bruks- och prydnadsgods.

Vi börjar med artikeln ur Vi smålänningar 9/77, författad av -ahl:

Ett smultronställe för keramikvänner

Vid shoppingresor till glasbruken i östra Kronobergs län är det en hel del som upptäcker andra konsthantverkare, som exempelvis Franzéns Keramik i Hovmantorp.
Nästan mittpå den raka förbifarten av samhället finns en gul skylt som talar om att det ligger en keramikverkstad nordskogs. Vägen är smal och krokig och någon kilometer lång så är man framme vid verkstaden.
Ett par röda byggnader vid en damm och en stor bäck, vackra björkar och andra lövträd närmast omkring och sedan rikligt med gran och tall. Sommartid är det en skön idyll och i dammen och bäcken finns det rikligt med kräftor - men de är helt i privat ägo.

Skrivaren kom till denna idyll mitt i vår snörika vinter - men det var vackert också då och vårt ärende var ju att se på keramiktillverkningen.
Fru Elsa Franzén var ensam i verkstaden för tillfället med att måla keramikskålar i glada färger. Hon och hennes make Carl har drivit denna verkstad ett tjugotal år och numera är det sonen Hans som svarar för det mesta av keramiktillverkningen.

Ursprungligen kommer familjen från Uppsala varifrån man flyttade 1945, då närmast till Halland och senare till Ljungby och Markaryd, men först i Hovmantorp fann man en riktigt idealisk miljö för verksamheten. Tyst och skönt på lagom avstånd från allfarvägen.
Det är inte så ringa konst i detta hantverk både när det gäller utformningen och dekoren. Vintertid är det väl inte särskilt många turister som söker sig hit, men när våren väl är ett faktum börjar strömmen för att nå sin kulmen under semestertiden. Det blir åtskilligt av skålar, stop och krukor som sprids över landet och även utomlands. Och det är inte alla keramiktillverkare förunnat att ha tillgång till så skicklig och konstnärlig dekormålare som fru Elsa, men så har hon också flera decenniers erfarenhet.

Hans är fjärde generationen Franzén som drejar keramik - och det gör han med stor skicklighet. Men han gör inte enbart nyttosaker och små förtjusande souvenirer. Stundom blir det större arbeten, som exempelvis en skulptur av det kända smålandsparet Per o Kersti, som så småningom skall pryda en plats i Apladalen i Värnamo.

Carl Franzén, som började sin bana som konsthantverkare i Uppsala för mer än femtio år sedan, har på senare år haft besvär med en svår ögonsjukdom. Efter en operation helt nyligen har han fått sin syn tillbaka och kan åter promenera på skogsstigarna kring hemmet och keramikverkstaden. En miljö som han sökte och slutligen fann här vid Hovmantorp."

Elsa Margareta Franzén föddes 1914 i Uppsala och gick bort 1983. Hennes make hette egentligen Karl Johan, och föddes 1910 i Örebro och lämnade jordelivet 1987.
Sonen Hans, som föddes 1941, avled redan 1996.

[Gideon]

Det finns ett och annat Franzénföremål på PES och det har funnits fler på AP.
Just nu hittade jag bara ett fat, som nisse 8 visat i inlägg 70 på tråden Allmogekeramik! Hans foton har jag helt fräckt stulit, men hoppas bli förlåten, eftersom de visas i kontext här.

Det är ett ugnsfat, signerat av Elsa och stämplad Ugnselfast (utan d), därunder syns otydligt det förkortade företagsnamnet.
Sedan ett fat med rådjursmotiv, c:a 26x26 cm, konstnärligt målat av samme Elsa, som stolt signerade den 1960.

[Bengt H.]

Jag har nog inte så mycket att bidra med förutom att visa de bilder jag tidigare visat.
Makarna Franzén skall ju ha varit verksamma vid Riviera keramik en period. http://www.precisensan.com/antikforu...ad.php?t=11417
Förhoppningsvis kan sign. "Allebo" fylla på med upplysningar om familjen Franzén.
Hans Franzén skall i slutet av sin alltför korta verksamhetstid övergått till att arbeta med glas.
Jag har fått uppgifter om namnet på en dotter i familjen, och har haft ambitionen att kontakta henne. Tyvärr rann detta ut i sanden, och nu kan jag inte längre hitta namnet.

[Gideon]

Det verkar bli ett pusselarbete, så länge en anförvant till keramikerna Franzéns ännu inte hittats och kontakt etablerats. Vissa tecken pekar dock på att keramikerfamiljen i generationer flyttat en hel del.
Tidningsartikeln i tidigare inlägg, visar på att Karl Johan Franzén föddes i Örebro, flyttade till Uppsala, sedan till Halland, Ljungby och Markaryd för att slutligen rota sig i Hovmantorp.
Längre tillbaka i tiden spretar sig spåren, synligast i den skärbräda som visas längre ner.
Det är synd att det inte blev en riktig intervju med mor och son Franzén, och framförallt fadern som var på promenad under tiden, i Hovmantorp, och då kunde ha berättat sin fyragenerationershistoria närmare.

För att bena ut vilka Franzéns i Sverige som var aktuella kring förra sekelskiftet, får vi ta till uteslutningsmetoden, men också konstatera det faktum att det endast fanns två kända ätter Franzéns med beröring på keramik.

Denna ätt är troligen inte berörda med dem vi söker, eftersom barnen stannade kvar på födelseorten:
Franzén, Karl Amandus (Finns inte med i dödböckerna)
Kakelugnsmakare
f. 1869 i Madesjö (Kalmar län, Småland)
Gift man, far i familjen
Quarter 20:6
Karlskrona stadsförs (Blekinge län, Blekinge)
Födelseort i källan: Madesjö Kalmar län
Familj:
Franzén, Karl Amandus 1869 Far
Blomqvist, Agnes Ottilia 1868 Mor
(Barn), Sixten Eugen 1893 Barn (Begravd i Karlskrona 1982)
(Barn), Sven Eberhard 1898 Barn (Begravd i Karlskrona 1941)
(Barn), Agda Viktoria 1900 Barn

Däremot är denne person högst tänkbar, eftersom han inte förekommer i någon av befolkningsskivorna för 1890 och 1900. Man kan räkna med att en del personer undvek folkräkningen, som resandefolket till exempel. Därmed inte sagt att det var så för Franzéns.

Funnen i Begravda i Sverige:
1862-11-24
Franzén, Frans Albert
f. 24/11 1862 (Födelseorten står inte angiven)
Kakelugnsmakare
Bergshyddan Frösunda
Död 1/11 1931
Begravd 8/11 1931
Frösunda kyrkogård
Vallentuna församling (Vallentuna kn, Stockholms län)

I hembygdsförbundets skivor hittar jag inga spår efter hans barn, eftersom det saknas förnamn att gå på. Inte heller alla upptecknas med respektive yrke, som i Frans Albert Franzéns fall.

Den här skärbrädan med jugenddekor i rosa, som ser ut att vara framställd c:a 1910-15, är stämplad E. FRANZÉN - ARVIKA. Det finns ingen kakel- eller krukmakare med det namnet i Arvika vid denna tid. Källforskning på plats behövs, om inte någon på PES redan har de uppgifterna? Jag har ännu inte boken, eller ens läst "Från stenkärle till prydnadskeramik: en bok om krukmakartraditionen i Arvika-trakten" av Britt Andersson, utgiven 1995. Någon?

[Polsson]

Den här skärbrädan med jugenddekor i rosa, som ser ut att vara framställd c:a 1910-15, är stämplad E. FRANZÉN - ARVIKA. Det finns ingen kakel- eller krukmakare med det namnet i Arvika vid denna tid. Källforskning på plats behövs, om inte någon på PES redan har de uppgifterna? Jag har ännu inte boken, eller ens läst "Från stenkärle till prydnadskeramik: en bok om krukmakartraditionen i Arvika-trakten" av Britt Andersson, utgiven 1995. Någon?

E Franzén finns inte med i boken på något ställe.

[Lars M]

Liten vas

Jag hittade en liten vas - nästan som en miniatyr med en härlig lyster och stor skillnad till de rätt grova och grälliga alster man sett från Franzéns.

[Gideon]

Ja, den är annorlunda och visar att Franzéns kunde sin sak!
Det är lätt att koppla ihop vasen med den som Hans har under arbete, på fotot i början av tråden.

Den här bilden hittade jag på en gammal Traderaauktion, som totalt missades i somras.
Ännu ett gåtfullt Franzénalster från Arvika.

[Gideon]

En PES-medlem, som numer ägnar stor del av sin tid åt släktforskning i Värmland, har bläddrat i församlingsböcker på plats och funnit nya uppgifter. Tack för källforskningen! Förhoppningsvis framkommer något mer.

Skärbrädan, som ses i inlägg 4, är med stor sannolikhet stämplad av Gustaf August Elfving Franzén. Han hade titeln Dekoratör, och inte kakelugnsmakare eller liknande, som jag hade förväntat mig, och föddes 1880 i Norrköping.

Citat ur släktforskarens brev:
"Familjen Franzén inflyttade från Kumla/Örebro län till Östra Fågelvik/Värmlands län 30/5 1912.
I församlingsboken finns ett antal kakelmakare så någon form av kakelindustri måste ha funnits även där.
De utflyttar till Arvika landsförsamling 4/7 1913. Inflyttade till Arvika landförsamling 8/7 1913 och bosätter sig i Haga.
15/7 1914 inflyttar familjen till Arvika stadsförsamling."

Med Signe Charlotta Sandell fick G.A.Elfving Franzén sex barn, däribland Karl Johan, som föddes i Örebro 19/2 1910. Uppgifterna stämmer och med detta blir det ännu en pusselbit att tillfoga.
Fadern G.A.Elfving Franzén, som,titulerades dekoratör och avled i TBC 1917, var nog i ordets egentliga betydelse modellör, vilket återkommer i den hypotes jag har om Karl Johan. Vasen i ovanstående inlägg är modellerad...

Jag har försökt få fram fler uppgifter om kakelfabriken i Arvika, men kan bara hitta fakta, som att AB Arvika Kakelfabrik, belägen på Magasinsgatan 15, vid ett tillfäle sommaren 1903 brinner ner. Den återuppbyggs, eftersom Köpmangatan nämns på annan plats och omtalas igen åren 1913 och 1922. (Det där får klarläggas)
Denna länk ger en trevlig glimt av kakelfabriken och några krukmakare på orten: http://leifgunnarwaagenberg.zoomin.se/index/70861.html

I tråden http://www.precisensan.com/antikforu...hlight=Riviera visas ett fiskfat, som jag vill attribuera till Karl Johan (i fortsättningen CF), eftersom stämpeln på denna är lik Franzéns egen med sina taggar och är uppenbarligen handgjord.
Nyligen köpte jag en skål på tre ben, signerad CF, och stämplad Franzén=Konst Keramik / Markaryd. Det är denna stämpel jag jämför med, och jag har sedan tidigare en blåglaserad tvålkopp (någonstans), där det klart står Markaryd i samma stämpel. Hur länge de var kvar i Markaryd och vad som hände, innan det blev uppbrott och ny flytt - denna gång till Hovmantorp - återstår också att forska fram.

Skålen är precis som fiskfatet, tummad för hand i form, och inte särdeles drejad, vilket känns på utsidorna och framgår av bilderna. Detsamma är det med det fyrkantiga uppläggningsfatet.
Det är en vit lucka i CF:s liv, tiden från Arvika fram till dess han kom till Skottorp, samman med sin Elsa, Vad hade han lärt sig under tiden? Blev han aldrig en dängare på drejning? Det verkar inte så, eftersom många av de äldre alstren från Hovmantorp inte heller är särskilt välgjorda, om undantar sonsonen Hans Franzéns arbeten.
Målerierna är dock utförda med bravur, och då är det Elsa som fört penseln.

[Maria F]

Hans Franzen var min far, det var väldigt roligt att läsa denna artikel
mvh Maria Franzen

[Gideon]

Välkommen till PES, Maria F.

Jättefint att Du uppskattar artiklarna.
Visa gärna bilder på vad som som finns i släkten, och dela med Dig av släktens långa keramikhistoria.
Det fattas mycket, inte minst om vad som hände sedan.
Egentligen är det fel att jag ska berätta, alternativt spekulera, när Du vet mer?

Ändock:
Gustaf August Elfving Franzéns föräldrar hette Karl Johan Franzén och Johanna Johansdotter.
Fadern var född i Torsås 1847 (antecknad som målargesäll) och modern född i Kärna 1844.
De tidiga uppgifterna får därmed revideras och det är som det brukar bli i efterhand - ändringar.

En pendang till fatet med rådjursmotiv ovan köptes nyligen, men tyvärr anlände den krossad i flera delar, så det får blir ursprungsbilder istället. (den kommer dock att lagas och bevaras)
Signeringen visar C Franzén, så detta par kanske makarna har målat på var sitt sätt?
Vykortsbilden visar Kakelfabriken i Arvika runt förra sekelskiftet - i den tid då rosa skärbrädan framställdes.

[Gideon]

Det är glädjande att nära släktingar tagit kontakt och det blir en spännande fortsättning att följa.
Här är Carl och Elsa Franzén tillsammans i ateljén i Hovmantorp (Rottneå).

[jimbonelly]

Hej Maria Kul att du finns med :-)

Mvh Lars Persson din Kusin (Borde heta Franzen jag med)

[Gideon]

jimbonelly ovan, har bidragit med fler bilder och fakta, och det kommer mera framöver. Mystiska troll, fyllegubbar och luffare "som Morfar Karl Franzén gjort" samt måleri. Det blir onekligen intressant!
Sammantaget tycker jag att släkten Franzén, verkligen har konsten och konsthantverket i blodet. Intresset för glas har också gått vidare i arv efter Hans Franzén.

Ett finstämt och vackert ungdomsporträtt av Elsa Franzén, född Lassfolk, från början av 1930-talet.
En ovanlig sparbössa, målad av henne.

Därefter ett blommigt uppläggningsfat, av Margareta Franzén, syster till Hans, gift Persson och mor till Lars P., som bistått med bilderna.

[Gideon]

Skål av Hans Franzén från strax före eller efter 1990.
"Den speciella glasyren blandade Hans F. själv, och den bestod av sand som togs tillvara, då han lät borra ett djupare hål i trädgårdens vattenbrunn."

Och en blomkruka av vitlera, drejad av Hans Franzen och målad av Ewa Ström, som fortfarande bor kvar i Rottneåhuset.