Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Pantograf

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • #16
    Ursprungligen postat av Rebello Visa inlägg
    Vid besök på Magnor Glassverk i höstas, berättade man att det inte säljer med graverat eller slipat glas sedan länge tillbaka. Nu är det målade mönster som gäller - och invälsade färgsträngar i hyttarbetet - m.m. Deras graverade praktpjäser står i museiskåp. Däremot "präntar" man in på något sätt, t ex firmaloggor på vissa glas - med en automatmaskin. Det blir ett ytligt etsningsliknande mönster.

    Frågan är: hur fungerar en sådan maskin? Vilken metod använder man?
    Jag hann inte med att fråga guiden mera detaljerat där på Magnor, innan vår grupp vandrade vidare bland allt sevärt där.
    Svaret ges på Reijmyre glasbruks hemsida, där man beskriver sin metod med etsdekal:
    "Dekalen består av lättsmält flussglas på plastfilm som monteras för hand och värms in i glaset i en brännugn."

    Comment


    • #17
      Gravering var en av de större saker som gjorde Orrefors känt på 20 och 30-talet.
      Jag har en förteckning som Gustav Abels sammaställde en gång i tiden över alla gravörer och var de kom ifrån mm. Själv var han både slipare och gravör men jag tror att han helt ägnade sig åt gravering till slut.
      Landberg kom till Orrefors för att bli gravör men blev sedan ritbiträde bl.a. ät Hald men blev sedan konstnär. Jag vill minnas att Palmqvist också var gravör först Får kolla så småningom.
      Har i mina gömmor hittat två kort som åtminstone det ena var avsett som vykort. Tror att det är Gustav Abels som håller på att gravera en Bacusskål. På den andra bilden så ser man hur många gravörer det är. Jag tror att det Landberg som står och märker upp glas som skall graveras.
      Förmodligen är inte alla gravörer med på bilden. Det lär ha tagit 11 år att bli fullständigt utbildad som gravör.
      DG
      Bifogade filer

      Comment


      • #18
        Många gravörer kom från andra länder, som den här stilige mannen. Han var tysk
        DG
        Bifogade filer

        Comment


        • #19
          Om gravörer och andra mästare på Orrefors

          Ja - både Landberg och Palmqvist hade börjat som gravörer på Orrefors vid mitten av 1920-talet. Båda kom allt mer att jobba på ritkontoret - Landberg som Halds assistent och Palmqvist som Gates. Sedan blev de ju själva framgångsrika formgivare. Det där jobbet som Halds assistent gick först till min äldste bror Ragnar som var gravör på Orrefors 1921 - 30. Han bestämde sig dock för att i stället följa efter sin far Knut till Lindefors och var sedan verksam som gravör där vid Strömbergshyttan.

          En annan pionjär bland gravörerna var min morbror Elis Rydh. Det var han och Gustav Abels som satt lutade över sina gravyrtrissor, vardera i ett 450 timmars arbete med Parispokalen, som 1922 skänktes från Stockholms stad till staden Paris. Elis Rydh kom från Eda glasbruk, skolad på Kosta. Gustav Abels ingick in den grupp av skickliga mästare som disponent Ahlin "snodde" från direktör Fogelberg på Kosta 1914-16; förutom hyttmästaren Oskar Landås, bröderna Knut och Gustav Bergkvist samt glasmålaren Heinrich Wollmann.

          Då Edward Hald skrev små verser till sin och Gates fest "i skjortärmarne" den 16 maj 1919, så diktade han om Elis: "Rydh han sliter mycket skor - när han går han alltid gnor." Om den andre gravören: "Bolscheviken Abels ifrån tån till hjässan - blott har tanke för princessan." Och: "Landås med sitt norska språk - sällan ställer till nåt bråk." Och: "Wollmann målat mången römer - han den gärna också tömmer." Och: "Gate stundom smyger bak en skänk - lägger in en redig svensk mullbänk." Samt om sig själv: "Hald riskerar bli på käften slagen - för han diktat elakheter hela dagen."
          Last edited by Rebello; 2010-02-19, 17:23.

          Comment


          • #20
            Orrefors gravörskola

            I boken från Orrefors 100-årsjubileum skriver Gunnel Holmér, att det vid början av 1920-talet inrättades en statsunderstödd, treårig gravörskola vid Orrefors glasbruk. "Efter lärlingstiden krävdes ytterligare tre år för att komma upp i mästarklassen."

            Comment


            • #21
              Låt oss återvända till den maskin som inleder tråden - helt klart en guillocheringsmaskin.

              Ordet är svårt att uttala (gijåsjéringsmaskin) - kanske därför man ibland väljer ordet pantograf i stället för den korrekta termen.

              Lars Kallin har hämtat beskrivning av metoderna guillochering resp. pantografering, från Simmingsköld i boken Glas, och återger detta här i # 4 och 7 på tråden Vad är detta för glas? http://www.precisensan.com/antikforu...ara+f%F6r+glas .

              Carl Hermelin skriver om metoden guillochering i Glasboken: "Maskinen kan med kugghjul omställas till ett stort antal olika mönster."
              Detta står ju också på skylten till maskinen i Madesjö: "Genom att flytta och skifta kugghjulen uppnås många olika kombinationer i mönsterurvalet." Vidare står det på skylten att man kunde dekorera ett glas i taget.

              Simmingsköld uppehåller sig mest vid metoden pantografering. Det framgår klart av hans beskrivning och av bilden med en man i arbete vid en stor pantograf vid Kosta Glasbruk, att en person styr pantografens ritstift på en graverad metallplatta. Man lade alltså ner ett grundligt arbete på att gravera in ett mönster i denna metallplatta och denna mönsterförlaga kunde göras relativt stor. I maskinen överförs mönstret i förminskad skala till ett stort antal glas samtidigt. Hermelin uppger, upptill 36 glas. Med ett helt batteri av hävstänger överförs rörelserna från förlagan ut till ritstiftet vid resp. glas.

              I guillocheringsmaskinen kunde man bara föra över relativt enkla geometriska mönsterbågar till vaxhinnan på glaset - inte genom att sitta och rita på en förlageplåt - mönstret åstadkoms genom rörelser från kombinationen av kugghjul.

              Eftersom det är svårt att hitta en bild på en guillocheringsmaskin i litteraturen - Simmingsköld ger ingen i den mycket detaljerade boken - så är din bild här av stort värde, Lasse! Men hur är det - har du fått dem att ändra texten på skylten där i Madesjö?
              Och ordet "gravering" bör väl inte heller användas i detta sammanhang.
              Last edited by Rebello; 2010-05-24, 15:31.

              Comment


              • #22
                Jag håller med Dig det är inte en pantograf utan en guillocheringsmaskin.
                Jag har kollat på en ett antal gånger och det är som Du säger en del kugghjul. Det verkar som dessa drogs runt av en stor vev som tyvärr saknas.
                Jag skall fote den lite närmare när jag kommer ner vid midsommar (hade tänkt åka ner till helgen men det är bara en vecka sen vi kom hem) Tyvärr så sitter det en lampkupa i maskinen. Man byggde om den till att måla lampkupor.
                Den som har skänkt den eller donerat den till museet har använt den och sagt vad det är. Jag skall försiktigt tala med de nya krafterna om vad det är, men det kan vara känsligt när en en gammal glasarbetare talat om vad det är. Men som sagt jag skall göra ett försök
                LasseC

                Comment


                • #23
                  Det finns på sid. 358 i boken Glas, en intressant bild på en pantograf från Kosta Glasbruk - och den är något helt annat än maskinen i Madesjö.
                  Framför mannen som sköter ritbordet breder det ut sig på cirka 3 m x 10 m: ett dussin plattor där det ritsas in mönster på resp. glas, med hjälp av ett system av ledade armar och hävstänger.

                  Comment


                  • #24
                    Nyheter om en pantograf!

                    Föreningen Glas i Hovmantorp har förvärvat den gamla pantografen från Kosta, och försöker nu sätta den i (någorlunda) stånd.

                    För den som är intresserad av hur en dylik fungerar (principen – det kommer att ta oss ytterligare ett tag att montera ihop de tre delarna) så finns en ca 7 minuter lång video på vår blogg: http://bergdala-museum.blogspot.se/2...tre-video.html

                    (det finns mer spännande på bloggen – tycker jag, alltså…)

                    Comment


                    • #25
                      Pantograferat glas från Kosta med stockholmsmotiv efterlyses!

                      Med den gamla pantografen från Kosta följde ett antal mönsterplåtar som vi håller på att gå igenom.

                      Bland annat finns ett tredelat mönster (består av tre mönsterplåtar) – överst står det STOCKHOLM, under och delvis mellan bokstäverna ser vi tre vyer från sjösidan: stadshuset, (på mittplåten varifrån?) och på den tredje Slottet (eller kan det möjligen vara Slussen, med Katarinahissen längst till vänster?)

                      Plåtarna är signerade med ett ”bomärke” och vad vi tolkar som datum, tre olika dagar i maj 1946.

                      Har någon sett ett (eller flera) glas med detta motiv? Finns bilder?
                      Känner någon igen signaturen?

                      Click image for larger version

Name:	sth1-web.jpg
Views:	1
Size:	48,4 KB
ID:	559276Click image for larger version

Name:	sth2-web.jpg
Views:	1
Size:	36,5 KB
ID:	559277Click image for larger version

Name:	sth3-web.jpg
Views:	1
Size:	40,1 KB
ID:	559278Click image for larger version

Name:	sth-sign-web.jpg
Views:	2
Size:	33,3 KB
ID:	559279

                      Comment


                      • #26
                        Pantograferat glas från Kosta med gävlemotiv efterlyses!

                        Med den gamla pantografen från Kosta följde ett antal mönsterplåtar som vi håller på att gå igenom.

                        Bland annat finns ett tredelat mönster (består av tre mönsterplåtar) – överst står det GÄVLE 1446 (vapensköld) 1946, under och delvis mellan bokstäverna ser vi tre vyer från sjösidan.

                        Är det någon som kan identifiera vyerna?

                        Plåtarna är signerade med ett ”bomärke” och vad vi tolkar som datum, tre olika daga i maj 1946.

                        Har någon sett ett (eller flera) glas med detta motiv? Finns bilder? (De måste väl ha varit till jubileet - men såvitt jag förstår öppnade jubileumsfestligheterna ca 20/5, och så tidigt kan våra plåtar knappast ha levererat...

                        Känner någon igen signaturen? (samma sign som på stockholmsplåtarna - därför samma foto)

                        Click image for larger version

Name:	gavle1-web.jpg
Views:	1
Size:	64,5 KB
ID:	559280Click image for larger version

Name:	gavle2-web.jpg
Views:	1
Size:	53,5 KB
ID:	559281Click image for larger version

Name:	gavle3-web.jpg
Views:	1
Size:	56,8 KB
ID:	559282Click image for larger version

Name:	sth-sign-web.jpg
Views:	2
Size:	33,3 KB
ID:	559283

                        Comment


                        • #27
                          "Etsmaskiner" i Sverige

                          "Etsmaskiner" - med det menar jag både guillocheringsmaskiner och pantografer - har använts på många glasbruk i Sverige.

                          Jag har gjort en sammanställning som finns på http://bergdala-glastekniska-museum....tidslinje.html

                          Eftersom den alldeles säkert inte är korrekt/komplett efterslyser jag korrigeringar/kompletteringar/övriga synpunkter/allt annat av intresse... här eller till kontakt@bergdala-glastekniska-museum.se

                          Comment


                          • #28
                            Stockholmsglas på plats i Bergdala glastekniska museum

                            Nu äntligen har vi fått tag på ett Stockholmsglas - ett Sverigeglas hade vi sedan tidigare.

                            Det betyder att här hos oss kan man nu se både ritningarna (signerade SE Skawonius 1946), mönsterplåtarna och de resulterande glasen.

                            Click image for larger version

Name:	utan-plast1.jpg
Views:	1
Size:	91,6 KB
ID:	573304

                            Skulle du eventuellt vilja veta hur en gick tillväga för att pantografera ett tredelat motiv, så finns här nu en bloggpost som beskriver det: https://bergdala-museum.blogspot.com...t-3-delat.html

                            Fortfarande har vi inte fått korn på ens ett foto på gävleglaset, så efterlysningen ovan gäller än: du som har ett glas, ta ett (helst flera) foton och skicka till oss - du som bara har foton, snälla skicka dem till oss!

                            Museet har öppet varje dag tom den 16:e augusti kl 10-16, men vi öppnar gärna på andra tider också - boka via kontakt@bergdala-glastekniska-museum.se

                            Mer om etsning och pantografering finns att läsa på vår hemsida, https://bergdala-glastekniska-museum.se

                            Comment

                            Working...
                            X