Pantograf

[LasseC]

I Madesjö Hembygdsmuseum finns en gammal pantograf. Den har använts på Pukebergs glasbruk. När man inte använde den till servisglas byggdes den om för att dekorera målade glas. Därför sitter visst den här lampskålen? i maskinen
Jag skall se om jag hinner att läsa om den här maskinen i Pukebergsboken.
DG

[LasseC]

Om jag minns rätt så graverades inte glasen direkt utan man ritade upp ett mönster i vax som sedan etsades. Någon som vet?

[Hirvi]

Det var en märklig historia Lasse, kul att få se,
glaset kallades här i Fåglavik för (helglas) blåstes massor på 1960 talet.
Hirvi

[cjf]

Om jag minns rätt så graverades inte glasen direkt utan man ritade upp ett mönster i vax som sedan etsades. Någon som vet?

Jag är inte heller säker, men jag har för mig att man doppade hela glaset i vax, sedan ritade pantografen upp mönstret i vaxet och därefter etsades det. Men det var kanske det du menade, Lasse?

[LasseC]

Jag är inte heller säker, men jag har för mig att man doppade hela glaset i vax, sedan ritade pantografen upp mönstret i vaxet och därefter etsades det. Men det var kanske det du menade, Lasse?

Stämmer. Jag skall försöka läsa på
Lasse

[Peter S]

Guilloche-maskin? Som jag har förstått det ska pantografen vara en "hävstångsmekanism" som följer en i förväg utritad mall.

http://images.google.se/images?hl=sv&client=firefox-a&rls=org.mozilla:sv-SE:official&hs=EZo&ei=0I3_ScHcGYPI-Abx3-z1Bw&resnum=1&q=pantograph&um=1&ie=UTF-8&sa=N&tab=wi

Med en pantograf kan man få fram vinrankor m.fl. mönster, medan guillochen bara kan göra geometriska bågar.

[Rebello]

Etsningen gjordes med fluorvätesyra. Glaset fick först en yta av vax (eller asfaltlack, se nedan). I detta ritades mönstret. Där ritsnålen hade gått genom vaxet, där frätte sig syran ner i glaset och skapade ett bestående matterat mönster.

De etsade överfångsglasen på Reijmyre, Kosta och Orrefors och graalämnena på Orrefors gjordes enligt samma kemiska princip. På Orrefors lade Heinrich Wollmann in ett mönster på glaset (från t ex Gate eller Hald). Asfaltlack ströks på i olika områden av mönstret. Detta gjordes för hand, utan maskin. Doppade ner glaset i syrabadet. På så sätt etsade han sig ner i lagren av färgglasskikt. Det blev då ett reliefformat mönster. Detta arbete kunde också bättras på med den roterande gravyrtrissan.

[daniel s]

exakt så har även jag fått det förklarat för mig, ska tilläggas att man idag ofta har en mask för att snabba upp processen.

[Rebello]

Mönster på glas i dag

Vid besök på Magnor Glassverk i höstas, berättade man att det inte säljer med graverat eller slipat glas sedan länge tillbaka. Nu är det målade mönster som gäller - och invälsade färgsträngar i hyttarbetet - m.m. Deras graverade praktpjäser står i museiskåp. Däremot "präntar" man in på något sätt, t ex firmaloggor på vissa glas - med en automatmaskin. Det blir ett ytligt etsningsliknande mönster.

Frågan är: hur fungerar en sådan maskin? Vilken metod använder man?
Jag hann inte med att fråga guiden mera detaljerat där på Magnor, innan vår grupp vandrade vidare bland allt sevärt där.

[Rebello]

exakt så har även jag fått det förklarat för mig, ska tilläggas att man idag ofta har en mask för att snabba upp processen.

Tekniken i dag (utan etsning): http://www.e-vitra.eu/vitra-technics..._v_148-l4.html
Här visar Astrid Gate hur hon bearbetar det råämne, som Wilke Adolfsson och Micke Johansson
har blåst och drivit över med färgskikt - och som de efter återuppvärmning jobbar vidare med till en färdig graal.
Astrid lägger på en mask innan hon blästrar bort delar av ytskiktet i graalämnet och bättrar på med gravyrtrissan. Vid metoden med ariel (som man också kan klicka fram!) blästrar hon in djupare partier, där det vid vidarearbetet i hyttan bildas luftfickor - spår av luftanden Ariel (denna luftande var inte fransman och det uttalas áriel - inte ariéll!). Vid graalmetoden däremot, så välsar mäster ämnet noga före anfångningen, för att undvika luftblåsor.

[Rebello]

Etsning och gravyr

På skylten vid pantografen i Madesjö står det, kanske lite slarvigt: "kunde graveras" och "pantograveringsmaskin". Det borde väl stått "pantografmaskin" eller helt enkelt "pantograf", som LasseC kallar denna tråd? Eller "Guilloche-maskin" som Peter S påpekar!

Värre är dock när man skriver etsning i stället för gravering. Så gjorde konsthistorikern Hedvig Hedqvist i en stort uppslagen artikel i Svenska Dagbladet 1996-12-16, där hon skrev om en utställning i USA av Halds och Gates graverade Orreforsglas. Hon skrev om "det skira etsade 20-talsglaset" och upprepade den formuleringen i artikeln, som har flera bilder av de graverade praktpjäserna!

Här kompletteras min något slarviga formulering i inlägg nr 10 - om att Astrid Gate i den Vitra-länk jag lade in här ovan, sitter och finjusterar med sin gravyrtrissa. Det borde stått gravyrpenna här, men Wollmann använde gravyrtrissor.

Gravyrpennan är en metod som togs fram av glasgravören och formgivaren Rune Strand i början av 1950-talet, under sin period som gravör åt Vicke Lindstrand på Kosta. Rune uttryckte dock ett visst bekymmer över att de unga gravörerna gick direkt på denna metod - och inte lärde sig den konventionella - där man för glaset mot roterande koppartrissa.

Glasgravörerna på Orrefors ville inte acceptera den nya metoden med gravyrpenna. Där var det den äldre metoden med roterande koppartrissor i olika storlekar, som gällde. Koppartrissan sattes fast i änden på en vågrät, fast axel som roterade och glaset fördes mot trissan. Gravyrpennan däremot, är lättrörlig och förs mot glaset. Rune kunde t o m gravera med den långt ner och på insidan av en hög vas!

[Rebello]

Gravörskola på Orrefors

Graveringsmetoden på Orrefors finns utförligt beskriven på sid. 217 - 222 i boken Orrefors - Ett hundra år av svensk glaskonst. Graveringen var stor på 1920-talets Orrefors. Med den 70 cm höga Parispokalen satt de båda pionjärerna Gustav Abels och Elis Rydh "böjda över sina roterande koppartrissor i ett 450 timmars arbete"! Det räckte inte med de första 18 gravörerna - man inrättade dessutom en gravörskola med en treårig gravörutbildning för att skaffa sig flera.

Mitt intresse här bottnar väl i att min äldste bror gick den utbildningen och graverade på Orrefors 1921-30; samt var den som skolade in min andre brors skolkamrat och gode vän Rune Strand i gravöryrket på 1940-talets Strömbergshyttan.

[LasseC]

Jag har hållit på att läsa i Pukebergs historia Jag har bara hittat en uppgift att en pantograf för 12 glas hade gått sönder och man sökte efter reservdelar. Det kan ju inte vara den här den skulle vara till ett glas i taget. Men de säger pantograf och talar inte om den fortsatta bearbetningen.
Men jag får läsa vidare
DG

[Hirvi]

Hittade en liten text, kanske inget nytt
Hirvi

[Rebello]

Bra att du tog fram detta, Hirvi!
Jag hade tänkt föreslå ordet "pantografering" i stället för "pantogravering"
men fann inte det ordet i mitt lexikon.