En "dussinkatt" är denna sovande träkatt. Med andra ord kan man köpa sådana katter i presentaffärer för en billig peng. Trots detta tycker jag att den har sin charm. Hade den nu varit designad av Stig L eller G Nylund, hade den kanske varit på var mans läppar.
Tva kattor och en "Senorita" fran spanska Lladro...
Hola gatos!
Que tal?
Vad tillfredställande att få användning av sin nybörjarspanska här på katt-tråden. Gracias, Andres!
Vid sluttampen av inventeringen dök denna duo upp ur en låda. Helt okänd är den såtillvida att den är osignerad.
Bidrar med en nytillverkad gipskatt som i stort sett är utan karaktärsuttryck, enligt min mening.
En halvgammal porslinskatt (40-50-tal) som, även om den inte är något mästerverk, i alla fall ser lite ”moloket föraktfull” ut.
Och sist en hel hög med Millenniumfirande katter – en tallrik, från USA förstås! Tillverkat till millenniumskiftet i begränsad upplaga. Några närbilder på de firande lägger jag också in.
Bidrar med en nytillverkad gipskatt som i stort sett är utan karaktärsuttryck, enligt min mening.
En halvgammal porslinskatt (40-50-tal) som, även om den inte är något mästerverk, i alla fall ser lite ”moloket föraktfull” ut.
Och sist en hel hög med Millenniumfirande katter – en tallrik, från USA förstås! Tillverkat till millenniumskiftet i begränsad upplaga. Några närbilder på de firande lägger jag också in.
När jag studerar de millenniumfirande katterna, är det nästan så att jag önskar att jag vore en katt. De ser ju ut att ha hur roligt som helst!
Denna svarta porslinskatt är ingen "höjdare", men vår herre tyckte bäst om vanliga människor. Det var därför han gjorde så många av dem. Detsamma gäller katter.
Får erkänna att jag har en produkt av Lisa Larson hemma, men denna enda är en intagande varelse, som påminner om en katt vi tidigare haft.
Färgteckningen är nästan densamma som den Gumman hade, för snart 20 år sedan. Hon var ytterst livaktig och skyldig till keramikmassakrer vid några tillfällen, däribland en stor urna på piedestal och en större vas från Goudas 1910tal...
Får erkänna att jag har en produkt av Lisa Larson hemma, men denna enda är en intagande varelse, som påminner om en katt vi tidigare haft.
Färgteckningen är nästan densamma som den Gumman hade, för snart 20 år sedan. Hon var ytterst livaktig och skyldig till keramikmassakrer vid några tillfällen, däribland en stor urna på piedestal och en större vas från Goudas 1910tal...
Du är i gott sällskap, Gideon, gällande innehav av Lisa Larsson. Mest förvånande, enligt min mening, är att priserna på hennes djur och människor fortfarande är relativt höga trots att marknaden, likt ett lämmeltåg, är översvämmad av hennes alster. Gumman har satt tydliga spår, "spår" jag.
Säger/sjunger som Povel Ramel med inslag av travesti: "Jag ska köpa nya katter, de gamla har tagit slut."
Kunde inte motstå denna katt vid Katrinetorps Antik-, kuriosa- och loppismarknad i närheten av Svågertorp i Malmö. Svansens svängning, dekoren och den illmariga blicken gjorde mig helt såld.Vill minnas att min första katt som inledde tråden kom från samma familj. Marknaden avslutas i morgon.
Om LL skall vi icke tala, men jag tror att hennes unikat kommer att gå i raketfart förbi de serietillverkade produkterna om några år.
Det handlar bara om igenkännelighet, säkerhet och att "alla andra gör det", som styr LL-köparen i likhet med de som samlar Nylund, Stålhane, Kåge osv.
Ett spretigt LL i signatur avskräcker, medan ett säkert kort som L Larson eller K-Studion i botten, får en att känna sig lugn i fåtöljen.
Den upprullade katten är av Joseph Simon, och fanns med i Söholms produktkatalog från 1972.
Dessvärre har jag en tupp av densamme konstnär, och den har väldigt stora ögon.
Om LL skall vi icke tala, men jag tror att hennes unikat kommer att gå i raketfart förbi de serietillverkade produkterna om några år.
Det handlar bara om igenkännelighet, säkerhet och att "alla andra gör det", som styr LL-köparen i likhet med de som samlar Nylund, Stålhane, Kåge osv.
Ett spretigt LL i signatur avskräcker, medan ett säkert kort som L Larson eller K-Studion i botten, får en att känna sig lugn i fåtöljen.
Den upprullade katten är av Joseph Simon, och fanns med i Söholms produktkatalog från 1972.
Dessvärre har jag en tupp av densamme konstnär, och den har väldigt stora ögon.
Intressant det där med trender inom keramiken, ja trender överhuvudtaget!
Naturligtvis kan jag inte svära mig helt fri från trendkänslighet inom något område, det kan väl ingen, men vad är det för fenomen? Ger det större trygghet att "alla andra gör det", att man är en i gänget? Är kvinnor mer trendkänsliga än män? Nej, nu får jag stoppa här.
Intressant att få veta pappan till katten. Med tanke på ditt innehav, kanske du ska fundera på en tupptråd
Även jag har en tupp och en höna av J. Simon. Just nu befinner jag mig inte hemma och har ingen tillgång till bilder, men om det startas en hönsfågeltråd så kommer mina bilder senare.
Även jag har en tupp och en höna av J. Simon. Just nu befinner jag mig inte hemma och har ingen tillgång till bilder, men om det startas en hönsfågeltråd så kommer mina bilder senare.
även jag har en tupp och en höna av j. Simon. Just nu befinner jag mig inte hemma och har ingen tillgång till bilder, men om det startas en hönsfågeltråd så kommer mina bilder senare.
Comment