Lergökar

[gafsan]

Ja då får man tacka för att blivit medlem i ett så nobelt sällskap! Muntergökar kan man aldrig få för många av. Ja jag ska väl visa lite efter hand. Äldre allmogekakelugnar, en del keramik osv, äldre textil, samt en lägenhet med bara 50-60 tal...

[aldenon]

Ja den finns att köpa.Jag gjorde det i onsdags.Att scanna och lägga ut den vet jag inte om det är lagligt.

OK, jag förmodade att det var en gammal utgången bok. Var finns den att köpa?

[aldenon]

Standardpippi


Sådana här har jag 5-6 st i olika färger med olika stadsnamn skrivet med guldfärg. Någon som vet var de tillverkas?

[Polsson]

Ja då får man tacka för att blivit medlem i ett så nobelt sällskap! Muntergökar kan man aldrig få för många av. Ja jag ska väl visa lite efter hand. Äldre allmogekakelugnar, en del keramik osv, äldre textil, samt en lägenhet med bara 50-60 tal...

Ser fram emot dina visningar!

OK, jag förmodade att det var en gammal utgången bok. Var finns den att köpa?

Testa på www.bogtorvet.net. Där hittade jag min.

Kan tyvärr inte hjälpa dig med att härleda Ölands-göken.

[Polsson]

Sparbösselergöken i inlägg 624

Skrev till Bengt Törngren om sparböddelergöken och fick följande svar:

"Hej .....

Denna gök har jag aldrig sett eller hört talas om. Därför kan jag utesluta
att den skulle vara gjord hos oss på Törngrens. Om jag såg rätt så skulle
göken vara glaserad på undersidan (botten)? Kan det vara rätt uppfattat?
Det förstår jag i så fall inte alls nyttan av.

//BengT"

[Gideon]

Skrev till Bengt Törngren om sparböddelergöken och fick följande svar:

"Hej .....

Denna gök har jag aldrig sett eller hört talas om. Därför kan jag utesluta
att den skulle vara gjord hos oss på Törngrens. Om jag såg rätt så skulle
göken vara glaserad på undersidan (botten)? Kan det vara rätt uppfattat?
Det förstår jag i så fall inte alls nyttan av.

//BengT"

Hmm...
Då kan en annan möjlighet vara Axel Elfstrand, även om jag inte sett liknande från Sjöbo.

[Polsson]

Hmm...
Då kan en annan möjlighet vara Axel Elfstrand, även om jag inte sett liknande från Sjöbo.

Kanske det eller kanske någon annan verkstad i Falkenberg eftersom skeppsdekorer tydligen var vanligt där?

"Pottemakare Krukmakare Kakelugnsmakare i Falkenberg" av Ernst Walerius
Sid. 44 Skyltfat med fullriggare "E Nyman 1851"
Sid. 61 Brännvinstunna (miniatyr) med bark "L P Bergström 1853"
Sid 110. Soppterrin med bark 1868
Sid 111. Grönglaserad brännvinskagge med fullriggare " I M Lundberg, Scheppenas ägare" Falkenberg 1848.
Sid. 136 Kakelplatta med linjeskepp
Sis. 141-42 Fyra olika kakelplattor med skepp Tre från 1700-talet och en från 1898 (Skonert. Gustav Stenbergs verkstad.

"Krukor och fat" av Gunnar Lindqvist
Sisan 112. Kaffekanna m. segelfartyg tillverkad i Falkenberg.

P.s
Har du sett sparbössehunden på sidan 67 i häftet "Av lera och Eld?"
D.s

[Polsson]

Piv-i-röv Hulrumsflöjter af ler




Fick rubricerade bok i dag, skriven av Lone Munkgaard utgiven av Nationalmuseet i Kpemhamn. Har ännu inte hunnit läsa den från pärm till pärm, men hittade en del intressant vid skumläsningen. Och då handlar det om lergökar naturligtvis.

"Flöjtefuglene kendes i Sverige tillbage till 1500-tallet. Det var oftest vandflöjter af ugleflöjtetypen från Tyskland."

"Betegnelsen "Lergök" kendes kun fra ca. 1850, hvor den bruges i et eventyr af W. Bäckman. Om Bäckman har fundet på navnet "Lergök" er ikke godt att vide. Eventyret hedder "Lergöken og Sparbössan". Handlingen begynder på et pottemagervaerkstad, hvor de to små lerting står side om side med andre pottemagerting. De er bror och söster formet af samme stykke ler. De holder meget af hinanden og lover hinanden, att de altid skal blive samman."

"I övrigt findes der en del krydsninger mellem lergöge og spargrise, altså flöjtende sparegrise. På en av disse dobbeltfigurer er der ridset et lille vers:

Den, som försökar göken galant
lägger i bössan också en slant."

[Lars M]

Kulturen Lund. Årsbok 1960

I en drygt 16 sidor lång artikel med många bilder har intendent Anders W. Mårtensson gett historik och bakgrund till både svenska och internationella gökar. Här är några exempel.

[Polsson]

I en drygt 16 sidor lång artikel med många bilder har intendent Anders W. Mårtensson gett historik och bakgrund till både svenska och internationella gökar. Här är några exempel.

Tackar för tipset, Lars M!

Läste just i litteraturförteckningen i Pip-i-röv att Kulturen i Lund hade artiklar om lergökar. Det blir antiknet nästa.

[Lars M]

Blåstjärt

En ny gök dök upp i helgen. Signaturen under etiketten är kanske Jörgen?

[Polsson]

En ny gök dök upp i helgen. Signaturen under etiketten är kanske Jörgen?

Onekligen en robust gök och halländsk dessutom!

[Rolf J]

"I övrigt findes der en del krydsninger mellem lergöge og spargrise, altså flöjtende sparegrise. På en av disse dobbeltfigurer er der ridset et lille vers:

Den, som försökar göken galant
lägger i bössan också en slant."

Fantastisk bössa du visar, sällar mej till gratulanterna och tackar för titten.
Bifogar bild på en enklare variant från boken ”Börs och bössa av Ernst Nathorst-Böös”.
I bokens text nämns också en gökbössa på Nordiska Museet med samma vers som den du hittat i boken från Köpenhamns nationalmuseum – tyvärr utan bild.

[Polsson]

Fantastisk bössa du visar, sällar mej till gratulanterna och tackar för titten.
Bifogar bild på en enklare variant från boken ”Börs och bössa av Ernst Nathorst-Böös”.
I bokens text nämns också en gökbössa på Nordiska Museet med samma vers som den du hittat i boken från Köpenhamns nationalmuseum – tyvärr utan bild.

Rolf J! Du må tro att jag blev överraskad och glad när jag såg bilden i ditt inlägg. Onekligen är likheterna många även om dekoren förefaller skilja sig åt. Även om jag inte når ända fram till krukmakare och verkstad gällande min gökbössa, var ditt inlägg ett stort kliv framåt. Också fick denna dagen också ett extraordinärt innehåll!

[Polsson]

På spaning efter gökbössa "Den som...."

När jag läste Piv-i-röv-boken förvånade det mig att gökbössan som nämndes i texten
och som fanns på ett museum i Danmark, hade svensk text (se inlägg 653). Döm av min förvåning när jag läste boken "Börs och bössa"av Ernst Nathorst Böös ICA Förlaget 1970 och fann följande text: "Sparbössan av enklaste drejade, runda form har försetts med en tapp i form av en lergök. En sådan bössa på Nordiska museet bär en kort påskrift på rim: "Den som försöker göken galant, lägger i bössan också en slant." En liknande sparbössa hos Västergötlands fornminnesförening bär årtalet 1760."
Eftersom nyfikenheten än en gång drabbade mig, skrev jag till Nordiska museet i Sverige och fick följande svar:

Nordiska museets bildförmedling <Bild@nordiskamuseet.se> skriver:
Hej
*Jag lyckas inte hitta något föremål i databasen utifrån sökorden ”gökbössa” eller den påskrift du citerar. Jag har därför bläddrat igenom de 396 sparbössor och 456 lergökar som finns registrerade, men ingenstans finns information om en dylik påskrift.
Tyvärr har vi inte Nathorst-Böös bok här, så jag kan inte läsa vad han skriver om gökbössan. Har du möjligen några fler uppgifter som kan hjälpa mig i sökandet? Datering, tidigare ägare, tillverkningsort etc.?
Vänliga hälsningar
Marie Tornehave

Jag misstänker att det är samma gökbössa som omtalas i de båda böckerna och att den ena författaren har skrivit av den andra. Tyvärr har Piv-i-rövboken försvunnit från hemmet varvid jag inte kan kolla tryckningsåret i den, men Börs- och- bössa-boken trycktes 1970, men var finns gökbössan?
Naturligtvis har jag kontaktat Västergötlands fornminnesförening om deras 1760-bössa och även Nationalmuseet i Köpenhamn om "Den som.........gökbössan.

Spaningen fortsätter.............................


21.20 Snabbt svar från Västergötlands fornminnesförening:

"Västergötlands fornminnesförenings samlingar är i sin helhet donerade till Stiftelsen Västergötlands museum, i Skara."

Naturligtvis är stiftelsen kontaktad.

Min hypotes gällande gökbössan "Den som...": Eftersom den tydligen inte finns på Nordiska museet i Stockholm, bör den finnas på något museeum i Danmark. Dessutom tror jag att det är en svensk gökbössa. Piv-i-röv-boken måste vara tryckt före "Börs och Bössa", om inte har den senare bokens författare läst om bössan i tidigare danska böcker om sparbössor (det finns fyra st. i litteraturförteckningen till B och B).