Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

P. H. Lundgren - Stockholm

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • #31
    Som tidigare nämnts, vilar P.H. Lundgren, sedan 1928 i Sandborgskyrkogården i Stockholm. Nu har jag "grävt" lite djupare och funnit att han är i hustrun Henrietta Olivias familjegrav för Holmberg.

    Dödsåret för P.H. är osäkert, eftersom han begravs samma dag och år, den 5/12 1928, som Henrietta Olivia. I Margareta Cramérs bok "Den verkliga kakelugnen" från 1991, sägs bestämt att han dog vid 51 års ålder 1907. På den punkten behöver vi en närmare förklaring, eftersom "änkefru Olivia Lundgren 1911 ansökte om byggnadslov för viss på- och ombyggnad för Stockholms Kartong- och Litografiska AB men också om rivning av fyra brännugnar." (Citat Cramér).
    1907 är annars samma år som fadern Bror Hjalmar dog.

    Det är mycket möjligt att P.H:s son Fritz mindes fel ibland, när han intervjuades av Cramér 1979. Han var då 89 år gammal.
    Bland annat påstås byggmästaren, som Bror H. Lundgren samarbetade med, heta Holmgren i efternamn, men det ska alltså vara Holmberg:

    Holmberg, Jöns Petter
    Byggmästare
    f. 1834 i Fjärestad (Malmöhus län, Skåne)
    Gift man, far i familjen
    Rosendal större No 11
    Maria Magdalena rote 15 (Stockholms stad, Uppland)
    Kyrkobokföringsort: Maria
    Födelseort i källan: Fjärestad Malmöhus län
    Enligt hemsidan för Murmestare Embetet i Stockholm:
    Inträdde som medlem nr 166 i Murmestare Embetet i Stockholm 1879
    Personbeskrivning
    F. 1834 11/12 i Fjärestads s:n i Skåne. 1856-57 elev vid Chalmerska skolan i Göteborg, 1857 verkgesäll, 1858 elev vid Slöjdskolan i Kristiania, 1864 burskap, 1864-96 uppfört ett 15-tal nybyggnader i Stockholm och Södertälje, 1876-92 stadsfullmäktig.
    Död 11/4 1910.


    Han uppförde 1880-81 en fyra våningars bostadshus "med rik putsfasad i tidens stil" åt B.H. Lundgren, på S:t Paulsgatan 36. Dottern gifte sig senare med P.H.
    Det var också med svärfars hjälp, som Per H. kunde återköpa fabriken på Torkel Knutssongatan 33, efter konkursen 1892.

    Holmbergs familjegrav, Sandsborgskyrkogården
    Björkman f. Lundgren, Greta Olivia
    Björkman, Sven Axel
    Holmberg f. Olsson, Johanna 18380104
    Holmberg f. Ramén, Sigrid H. M. 19080603
    Holmberg, J. P. (Jöns Petter, 1834 - 1910, byggmästare)
    Holmberg, Jan Peter 19440104
    Holmberg, Johan Per 19050512
    Lundgren f. Hansson, Märta Vilhelm. 18930406
    Lundgren f. Holmberg, Henrietta O. (P.H:s fru)
    Lundgren f. Lundblad, Britt-Marie 19200806
    Lundgren, Bertil Hjalmar
    Lundgren, Fritz Hjalmar 18900924
    Lundgren, Nils Peter V. 19151015
    Lundgren, Pehr Hjalmar
    Månsson, Elna
    Söderqvist, Anna Lena 19400327

    Bror Hjalmar Lundgren, 1827-1907, däremot, vilar på annat håll:
    Lundgrens familjegrav, Solna kyrkogård
    Lundgren f. Sjöblo, Astrid Charlotta 19161111
    Lundgren f. Örvall, Signe Maria 18710830
    Lundgren, Anna Lovisa 18300921
    Lundgren, Bror Hjalmar 18270524
    Lundgren, Emanuel Marcellus 18730116
    Lundgren, Georgina Vilhelmina 18621127
    Lundgren, Josef Canan 18690305
    Lundgren, Karl Hjalmar 19080813
    Lundgren, Signe Brita 19091203

    Utsnittsbild av ett foto taget 1882, då Bror Hjalmar Lundgren fyllde 55 år. Han ses sittande i helskägg, och P.H. stående längst till höger.
    Josef, som följde med fadern B.H. till Västerås, står till vänster, och det är samma utsnittsporträtt som just nu visas felaktigt på tidigare nämnd stämpelsida. Där är han B.H. Lundgren.
    Bifogade filer

    Comment


    • #32
      Ur priskuranten för 1895, som Bengt H. haft vänligheten att sända mig kopia av, har jag valt några som passar till befintliga Lundgrensalster på PES.

      1. Brödkorg i majolika, som det visats olika färgvarianter utav. Rosas exemplar, med tydligt stämplat B är lite förvånande, men kan vara från strax före konkursen 1892. Vi behöver mer jämförelsematerial, för att utröna när produktionen utökades från enbart kakelugnar till prydnads- och bruksgods.

      2 + 3. Allmogefat. Dessa kan nu inte längre knytas till Ottilia (inte Louise) Adelborg, eftersom det sägs att hon arbetade åt företaget först 1896 och 1897.
      I stället kan det vara en konstnär Fagerberg (enligt Fritz L. i Cramérs bok) som tillsammans med fyra flickor ansvarade för dekormålning.

      4. Tuppafat, som kunde köpas i fyra storlekar.
      Bifogade filer

      Comment


      • #33
        1900 - VÄSTERÅS
        Hushåll:
        Lundgren, Bror Hjalmar 1827 Far
        Conon, Josef 1869 Barn
        ----------
        Lundqvist, Hedda Sofia 1869 Ensam
        ----------
        Carlson, Carl Johan 1871 Ensam

        Carlson, Carl Johan
        Kakelarbetare
        f. 1871 i Tysslinge (Örebro län, Närke)
        Ogift man, ensam i familjen
        Lekandia
        Västerås domkyrkoförs (Västmanlands län, Västmanland)
        Födelseort i källan: Tysslinge Örebro län

        Carlson var en av 15 verksamma i yrket i Västerås, året 1900.

        10 år tidigare, innan B.H. Lundgren och sonen Josef övertog kakelfabriken därstädes, kan vi finna Anders Peter Hofving, benämnd som Kakelugnsm. fabrikör, född 1859. Senare är han och familjen spårlöst försvunna och kan inte heller hittas på dödsskivorna.
        Närmare forskning kan visa om de sålt företaget till Lundgrens och utvandrat till exempel.
        En uppföljning kommer förhoppningsvis senare.

        Comment


        • #34
          Intressant läsning av imponerande djupgrävning. Det tackar jag för, Gideon.
          p-son

          Comment


          • #35
            Tack för ett gediget arbete! Mycket fakta att begrunda.

            Varifrån kommer bilden på familjen Lundgren? Vet du även vilka kvinnorna på bilden är?

            Nu måste vi jaga fler Lundgrenföremål för att täppa till de återstående luckorna!

            Comment


            • #36
              Tack till er båda!

              Familjebilden är klippt till hälften av originalet, och förstorad ur Margareta Cramérs bok "Den verkliga kakelugnen" från 1991.
              Det finns bättre bilder på B.H. och P.H. Lundgren i denna, samt fler andra som på stämplar, men dessa bör man säkerligen ha tillstånd att återge här och det får räcka med den visade bilden.
              Av kvinnorna är det säkerligen P.H:s fru Henrietta Olivia, samt hans syskon (namnen anges inte i underrubriken).

              Stämpeln på den stora vasen är likadan som en av Cramérs exempel, och den sitter på en kakelugnsflisa, vilket får mig tro att den är en av P.H:s första.
              Stämpeln på Ditt brödfat, Rosa, återanvändes säkerligen av P.H., men med borttagande av AB, vilket kan förklara förskjutningen av Stockholm på en del alster. Den gröna brödfatet fick sedan "rätt" fason på sin stämpel.

              Det blir rätt mycket att jaga, inte minst utställningsprylar...
              Last edited by Gideon; 2010-06-05, 01:22.

              Comment


              • #37
                Ottilia Adelborg

                Ottilia Adelborgs arbeten hos P.H. Lundgren gäckar oss, och ännu finns det inget föremål som med bestämdhet pekar ut henne som som givare i såväl form, som färg.
                Men en hint får vi i de färger hon kan ha använt. Att de var starka i kulörerna.

                Utsnittsbild av omtalad kakelugn på Bellmansgatan 22 i Stockholm, samt tillhörande text (sid. 486-488) ur boken "Den verkliga kakelugnen" av Margareta Cramér, tryckt 1991:

                ALLMOGESTIL, INFLUENS FRÅN KRUKMAKERI

                Förnyelsen tog sig olika uttryck. Bobergs former och relief av stiliserade växter är en linje.
                P H Lundgrens kakelfabrik som också har krukmakeri lyckas med ett utbyte av uttrycksmedel mellan detta och kakelugnstillverkningen. Så får vi en modell, nr 98, som oftast har en vit bottenglasyr och frodigt färggranna stora stiliserade, ringblommor eller solrosor i vad tiden kallade allmogestil.
                Sannolikt är denna modell en av de tre som representerar fabriken 1901 på Industri- och Slöjdutställningen i Gävle. Då är den "utförd i rödlera, täckt med mörk glasyr, på hvilken målats bjärta blomstermönster i allmogestil. Denna kakelugn ställd i passande omgifning, gör säkert god verkan."
                Det är en frisk frodighet över denna modell. Det kan vara konstnärinnan Ottilia Adelborg som tecknat mönstret. Hon uppges ha tillverkat "enklare lergodsserviser" vid fabriken hösten 1897 och viss överensstämmelse finns med hennes konturtecknade figurer. Det passar också i tiden.
                Kakelugnen presenteras som sista nummer i priskurant-supplement 1899. Det är en tid då hyreshusens fasta inredning har börjat göras storlinjigt enklare och där denna modell kan utgöra kronan på verket."
                Bifogade filer

                Comment


                • #38
                  Den kakelugnen vill jag ha

                  Comment


                  • #39
                    Lite mer plånboksvänlig än kakelugnen: En gräddkanna 8,5 cm hög, inköpt på Gotland. Bengt H har sockerskålen http://www.precisensan.com/antikforu...8&postcount=14 (gissar jag, det framgår inte hur stor Bengts skål är)
                    Bifogade filer

                    Comment


                    • #40
                      Visst är det sockerskålen som jag har.

                      Comment


                      • #41
                        Ursprungligen postat av Rosa Visa inlägg
                        Lite mer plånboksvänlig än kakelugnen: En gräddkanna 8,5 cm hög, inköpt på Gotland. Bengt H har sockerskålen http://www.precisensan.com/antikforu...8&postcount=14 (gissar jag, det framgår inte hur stor Bengts skål är)
                        En bringare från samma kull som din gräddkanna presenteras härmed på denna tråd.
                        Bifogade filer
                        p-son

                        Comment


                        • #42
                          För en tid sedan hade jag turen att få köpa två kakelugnsbitar från Bror H. Lundgrens stockholmstid, och det intressanta med dem är skillnaderna i storlek, vikt, färgstyrka i dekor och inte minst stämplar.
                          Stämplarna visas i Cramérs bok, men här återges de "på riktigt" och i kontext, eftersom de kom från samma säljare och uppenbarligen har följts åt från början.
                          De är upphängda i snören med bambupinnar och ser inte ut att ha använts alls.

                          Inramningen i rokokostil efterliknar förgyllning, och är vackert applicerad i gula och bruna färger och man kan se att båda har samma mått, utan hänsyn till underlagets storlek.

                          Click image for larger version

Name:	P. H. Lundgren 54.JPG
Views:	1
Size:	55,5 KB
ID:	514510

                          Den till höger, på första bilden, har oval stämpel, och den andra har en rektangulär, på insidan av rumpen (fastsättningslisten). Återigen går det knappt att se om det är ett B eller P i början, men det reder Margareta Cramér ut i det här avsnittet i boken "Den verkliga kakelugnen":
                          "B H Lundgren använde först en oval stämpel med texten "B. H. LUNDGRENS KAKELFABRIK STOCKHOLM", sedan en rektangulär också den med ett genitiv-s lagt till namnet. Sonen stämplade från 1893 "P. H. Lundgren STOCKHOLM" i rektangel.. Dessutom finns en mindre, rak stämpel med versaler."
                          S-et utgör alltså skillnaden mellan far och son.
                          Av allt att döma förekom tillägget AB endast under faderns tid, så Rosas brödkorg (tazza) i inlägg 3 är äldre än den gröna i inlägg 6. Men dyker andra prydnadsföremål upp (utan s i slutet på Lundgren i stämpeln) och med AB, får vi åter klia oss på huvudet på den punkten.

                          Oval stämpel, som också är märkt av formaren EJ (okänd) på ömse kortsida.

                          Click image for larger version

Name:	P. H. Lundgren 60.JPG
Views:	1
Size:	79,8 KB
ID:	514509

                          Rektangulär stämpel, med sirlig märkning av formaren JA (okänd) på ömse kortsida.

                          Click image for larger version

Name:	P. H. Lundgren 59.JPG
Views:	1
Size:	118,4 KB
ID:	514512

                          Sålunda är de här bitarna från före konkursen 1892, och tidsmässigt ser de ut att skilja sig med kanske tio år. Dekorerna är utförda på fri hand, efter förlaga, och som det står i boken: "Det är 1880-talets kraftiga färger som P H Lundgren tillägnat sig i Tyskland och får god användning av."
                          Något hände i mellantiden - möjligen byte av färgleverantör eller kvalitetsförsämring av färgpulver, eller så var det helt enkelt en smaksak av inredningsskäl? Det kan man spekulera i.

                          Click image for larger version

Name:	P. H. Lundgren 62.JPG
Views:	1
Size:	44,0 KB
ID:	514511

                          Click image for larger version

Name:	P. H. Lundgren 61.JPG
Views:	1
Size:	34,0 KB
ID:	514507

                          I vikt skiljer de sig med tre hekto. Den äldre har måtten 30 x 21,8 x 6,1 cm, medan den andra är på 30,8 x 24,4 x 6,5 cm. Innerdjupet på rumpen skiljer sig med en centimeter.
                          Sedan har vi synbarligen en skillnad i leran, den ena rent gul och klar i skärven, medan den andra inte håller riktigt samma kvalitet i senare tid.
                          Ändock - om leran säger Cramér:
                          "Liksom de andra kakelfabrikanterna i Stockholm hämtade Lundgren lera från Uppsala. Till en början skeppades tunnor med lera på båt till Söder Mälarstrand___. Sedan järnvägens sammanbindningsbana tillkommit 1871 transporterades uppsalalera från ett lertag vid Bergsbrunna station till Södra station i Stockholm. Den gula uppsalaleran användes för de vita kakelugnarna, för mörkglaserade användes rödlera. Till sättning av kakelugnar användes vanlig blålera. Lundgrens hade eget lertag i trakten av nuvarande Skogskyrkogården."

                          Click image for larger version

Name:	P. H. Lundgren 57.JPG
Views:	1
Size:	37,3 KB
ID:	514508

                          Click image for larger version

Name:	P. H. Lundgren 58.JPG
Views:	1
Size:	34,2 KB
ID:	514506

                          Comment


                          • #43
                            måste vara detta som kallas 'grävande journalistik'....
                            vajert Gideon

                            Comment


                            • #44
                              Tack, jani.

                              Vi gräver efter lite mera, närmare bestämt i hjärtat av Gamla stan i Stockholm, där ett fat liksom bara väntade i sitt ställ i en djup drakkällare.
                              Ja, affären heter faktiskt nästan så, och det är med fara för livet man nedstiger i Drakens källare i Drakens gränd 8. Äldre än gatan till och med, och stället är nog inget för den som är längre än en och en halv meter.

                              Men vittringen av rart lergods väcktes på långt håll, redan vid Gyldene Freden och PH-värdet hängde tungt i luften.
                              Därför klev jag ner i Draken, med livet som insats. Vad gör man inte för den heliga Lerskärvens sak?

                              Som en fällkniv spratt jag till och slog naturligtvis huvudet i en tegelsten från 1200-talet, när jag fick syn på just DET på ett bord!
                              CVK? Bornholm?
                              Förhoppningen steg i bröstet, men sjönk rätt fort när jag såg att ingen sigillstämpel alls fanns på baksidan. Men något annat fanns där ändå.
                              Ahh. Per H. Lundgrens rakstämpel! Smått men fullt uttydbart i luppen. Toppen!
                              Det blev ett köp i hast, och sedan gällde det att se upp på tillbakavägen, för alla de förbenade kullerstenarna som dräller i hela den gamla stan. Många tusen stackare har vrickat fötter och snubblat på dem, det har jag flera personliga erfarenheter av...

                              Fatet höll hela vägen hem och nu står den i ett annat ställ i hyllan, bland andra PH-kompisar. Den skulle gott och väl kunna samsas med CVK-prylarna också, med sin flödiga piplersdekor i två färger.

                              Click image for larger version

Name:	P. H. Lundgren 51.JPG
Views:	1
Size:	32,4 KB
ID:	514593

                              Click image for larger version

Name:	P. H. Lundgren 52.JPG
Views:	1
Size:	35,4 KB
ID:	514592

                              Click image for larger version

Name:	P. H. Lundgren 53.JPG
Views:	1
Size:	24,3 KB
ID:	514594

                              Fatets dekor återfinns inte i P. H. Lundgrens priskurant från 1895, men måttet 8 tum (24 cm) var standard i samma blad.
                              Frågan är om den tillkom vid en speciell tilldragelse, som kungligt bröllop, i och med att det är en sluten krona ovan turturduvorna. Gustav VI Adolf gifte sig med Margaret 1905, men det känns lite sent.
                              Ett alternativ är vad det här textavsnittet i Cramérs bok har att berätta:
                              "P H Lundgrens kakelfabrik deltog i 1897 års Konst- och industriutställning i Stockholm med kakelugnar i Industrihallen och med en krukmakarverkstad i Gamla Stockholm. Där satt fabrikens holländska drejare och formade kärl på beställning av publiken. Lerkärlen togs hem för att brännas."

                              Beställt av privatkund eller tillverkat för manifestation av kungligt bröllop? Den frågan vill jag gärna ha besvarad.
                              Tingeling visar längre bak i tråden ett naivt målat fat http://precisensan.com/antikforum/sh...l=1#post141180 som också den, inte kan ha ingått i det sedvanliga sortimentet för prydnadskeramik.

                              Comment


                              • #45
                                Kul att se dig i full aktivitet igen Gideon! Drakkällaren, den har jag missat. Man får inte vara över 1,5 lång skrev du, och det kanske man kan klara om man kryper ihop, men hur är det med bredden? Jag får cellskräck av att krypa i smala och låga gångar....

                                Spännande att läsa om kakelugnsplattorna. Och fatet, det var jättefint! Det måste ha anknytning till ett kungligt bröllop med tanke på kronan och de två turturduvorna.

                                Comment

                                Working...
                                X