Nu måste jag visa min fina skål som jag köpte för ett tag sen. Jag blev inte klok på märkningen BH Lundgrens eftersom jag köpte den som PH...
Men i Nyströms bok Svensk keramik från 1900-talet står det att Bror Hjalmar Lundgren drev B.H. Lundgrens Kakelfabrik 1865-1892 och att sonen Per Hjalmar tog över och drev fabriken vidare till 1907 då de anställda tog över fram till 1911. Stämpeln BH Lundgrens AB nämns inte i boken. Däremot finns en bild på en liknande stämpel på ett gult föremål, men alla bokstäverna syns inte.
Märkningen på den skålen är tyvärr otydlig på fotot. Det blev lite blänk på B:et på min bild också, men hoppas ni kan se att det är ett B. Annars tar jag en ny bild.
Det vore kul att se fler objekt från BH och PH, tror det finns en keramiknörd som har ett att visa upp .
Nu måste jag visa min fina skål som jag köpte för ett tag sen. Jag blev inte klok på märkningen BH Lundgrens eftersom jag köpte den som PH...
&highlight=Lundgren&page=20[/URL]
Märkningen på den skålen är tyvärr otydlig på fotot. Det blev lite blänk på B:et på min bild också, men hoppas ni kan se att det är ett B. Annars tar jag en ny bild.
Det vore kul att se fler objekt från BH och PH, tror det finns en keramiknörd som har ett att visa upp .
Om jag inte missminner mig fanns en likadan på Tradera för ett tag sedan. Det är kanske den du visar? Stilig, stilig tycker jag att den är. Intressant med märkningen dessutom.
Nån hög vas är inte mig bekant, men en ganska lång en i allafall har hittats i den snitslade snårskogen hemma.
Och i Alaska har jag inte varit.
Än...
Vi börjar med Rosas snygga Tazza, som är stämplad P. H. Lundgren och inte med B i början.
Tänk på att den kan vara gjord av en formerare, eller formare, som det fanns 188 registrerade utav året 1900.
Dessa tryckte in leran i formar, skar ut kanterna, lät den torka, tog ut och ställde upp på bräda inför den första bränningen.
Tazzan är gjord i en kakelugnsfabrik, med dekor och form lätt hämtad därifrån. Ingen designer kan vi påräkna här, utan den är allmängiltig, även om dekor och komposition kan skilja sig från ort till ort.
Tingeling har fina fat, och andra har visat några Lundgrenare på korta inlägg här, och vi kan nog sammanföra bilderna hit - titeln på tråden är ju bra, förutom s:et på slutet (i sökordshänseende).
Jag har tittat på de stämplar som framkommit på olika föremål, och ingen av dem har ett B.
Visar en tredje tazza, som uppväger Rosas härliga exemplar.
Den där Tuppen kan ta till brösttoner t.o.m mot Polssons engelska (var dom inte det ?). Svenska Tuppar står sig bra i konkurrensen m.a.o.
Min tallrik drar mer åt det blygsamma, modesta hållet......
det bör väl nämnas att tuppafatet har diametern hela 54 cm
A jo, det behövdes ett vittne för att bekräfta den otroliga storleken, och nu har PES:arna fått den till livs.
En halvmeter keramik är lite mycket att ha på väggen hemma, men å andra sidan har det länge varit legio med stora oljemålningar och breda guldramar ovanför vardagsrumssoffan.
Den där Tuppen kan ta till brösttoner t.o.m mot Polssons engelska (var dom inte det ?). Svenska Tuppar står sig bra i konkurrensen m.a.o.
Min tallrik drar mer åt det blygsamma, modesta hållet......
Krukan är fin och inte så vanlig att hitta, Bengt H.
Den blåvita skålen får mig att tänka på ett par traderauktioner för cirka fem år sedan. Då lades en kanna och en vas från P.H. Lundgren upp, men dessa var så erbarmligt målade att auktionerna gick om tre gånger innan de såldes billigt.
Med facit i hand och i dokumentationshänseende, borde jag ha köpt dem från början, men det är lätt att vara efterklok.
Fabriken hade väldigt skiftande kvalitet i produktionen, och det syns på föremålen därifrån att personalomsättningen var drastisk.
Allmogefaten, som jag och prylsnubben har, är närmast skissartade och inte så värst bra målade.
Men det är min personliga uppfattning.
Louise Adelborgs arbeten, har jag för mig, ska ha använts som förlagor i de fallen.
Förhoppningsvis kommer vi fram till en bra sammanställning över fabrikens historia och medarbetare.
Comment