Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Sala Kakel- och keramikfabrik, C H Lundgren, Sala

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • #16
    Fantastiskt fin vas du hittat, Lars!

    Jag tror nog att det skall vara 926, men tyvärr finns inte den artikeln i den priskurant (1930) som jag har. Där finns artiklar från 101 till 117 och sedan är det ett hopp till 927 och därefter med några saknade nummer i mellan fram till 970. Några ytterkrukor, 14. 15, finns också med.
    Kanske är din vas från en tidigare produktion.

    Comment


    • #17
      Kompletterar tråden med lite upplysningar som jag hittat i tidningsartiklar samt födelsedags- och minnesnotiser. Har även fått upplysningar från anhöriga.

      Carl Hildor Lundgren föddes 1870 i Badelunda socken utanför Västerås.
      Som ung flyttade han tillsammans med sina föräldrar till Sala, där han efter avslutad skolgång kom i kakelugnsmakarlära hos kakelugnsmakaren Johansson.
      1899 startade han egen rörelse och 1903/1904 inköptes lokaler vid Sala gamla hytta. Dit flyttades så tillverkningen efter en ordentlig ombyggnad.
      Det första året hade C H Lundgren hjälp av sin bror Gustav, men sedan flyttade denne till Västerås där han öppnade affär för att sälja fabrikens kakelugnar.
      I början var det tillverkning av kakelugnar som gällde, men efter en om- och utbyggnad 1924 producerades även den prydnadskeramik som det visas exempel på i denna tråd.
      1923 kom Olof Forsell som modellör till fabriken. Forsell blev så småningom chef för keramikavdelningen och även svärson till Lundgren.
      Innan dess skall faktiskt Gabriel Burmeister ha varit till fabriken och sökt arbete, men inte blivit antagen.
      Enligt en artikel (födelsedags- eller minnesnotiser) skulle Forsell komma från Örebro, men enligt en annan var det Gävle som var hans hemort. Om det senare stämmer kan det nog vara möjligt att han kommer från den släkt som drev kakelfabrik i Gävle. (som senare blev Gefle kakelfabrik och så småningom Gefle Porslinsfabrik)
      Efterhand blev det prydnadskeramiken som dominerade produktionen, och som mest skall det ha varit ca. 50 personer anställda vid fabriken. (Enligt en tidningsartikel. En annan artikel säger ca. 20 st. vid keramikavdelningen och 5 á 6 st. vid kakeltillverkningen).
      Under 1932 ödelades fabriken av en eldsvåda.
      Lundgren avstod, enligt uppgift efter viss övertalning från Upsala-Ekeby, från att återuppbygga fabriken.
      I stället startade han tillsammans med svärsonen en affär som sålde U-E -produkter. Denna affär övertogs av Forsell efter att C H Lundgren avlidit 1941.

      Comment


      • #18
        Ursprungligen postat av Bengt H. Visa inlägg
        Dök på denna kruka i förra veckan.
        Jag har inte sett den stansade signeringen tidigare.
        Kanske kom den till i slutet av fabrikens verksamhetstid.
        Krukans form och storlek överensstämmer med blomkruka 935/935E i en priskurant från 1930.

        Jag tänkte skriva ner lite mer om Lundgren och hans fabrik, men tyvärr kan jag just nu inte hitta de tidningsartiklar från vilka jag ämnade ta fakta.
        Återkommer med detta senare.
        Nej, Bengt H.
        Det där är inte bra. Jag tror att det är förhastat att anta att Sa La är densamma som Sala rakt ut i text.
        I förra veckan fanns på Tradera en grönspräcklig vas, med samma stämpel, och den är så olik Sala, i särskild stämpeltext som Sala kan vara i kursiver med pensel.
        Det är bra gjort - men inte Sala.
        Sa La står för något annat, vilket en samlarvän i soffan också tyckte för några dagar sedan.

        Comment


        • #19
          Jag förstår inte riktigt vad det är du inte tycker är bra, Gideon
          Hoppas i alla fall inte det är att jag lagt till lite upplysningar om Lundgren och hans fabrik som jag hittat i några tidningsartiklar.
          Angående detta med Sa La tycker jag att det är mycket som talar för att det är Sala-fabriken. Om vi tar krukan som jag visar med denna signering och dessutom ett E så finns en likadan kruka avfotograferad i en priskurant från Sala-fabriken och där även måtten stämmer. I kuranten har den nummer 935 alt. 935 E. Där benämnes dom blomkruka. Vad det är för skillnad mellan 935 och 935E framgår inte, men den första kostade2,50 och den senare 2,00 kr. år 1930. Beteckningen E vid denna kruka är den enda som finns i kuranten.
          Jag har också kontakt med en Sala-samlare som inom parantes dessutom är ättling till fabriksägaren.
          Denne har några saker med denna Sa La märkning, som också går att hitta i kuranten.
          Så jag tror fortfarande att det är en "äkta" Sala-kruka som jag visade.

          Comment


          • #20
            Återkommer här med en teori angående denna SaLa märkning. En teori som jag delar med ovannämnde samlare. Denne har några odekorerade saker med denna märkning, och då även den kruka som jag visat bild på. Teorin är att den keramik som tillverkades för att i huvudsak säljas utan målad dekor fick denna stämpel. Det kanske var enklare att stämpla på så sätt än att måla dit en signering. Nu fick väl något av detta stämplade gods även en målad dekor utan att det blev ditmålad ytterligre signering. Som i fallet med min kruka.
            Visst är den grönflammiga vasen av helt annat utförande och utseende än den övriga Sala-keramiken. Men teorin med stämpeln håller nog även där: Keramik som är tänkt att målas får ingen stämpel utan signeras med pensel. Keramik som inte är tänkt att målas får en stämpelsignering.

            Comment


            • #21
              Okej, men vi stöter på samma problem i bevisningsgrad som i ämnet ABL i Örebro.
              Det går inte att påvisa något konkret just nu, med de papper vi har på bordet eller utsagor från andra.
              Självklart vore det helt underbart om Sa La kunde sättas in i tidsföljd som att vara i början eller slutet av fabrikens verksamhetstid.

              Sa La kan stå för Samuel Larsson (påhittat), det skulle jag tänka först om jag hade sådan stämplad vas i handen, ståendes vid ett bord på samlarmarknad. Först därefter skulle jag tänka på Sala och serietillverkning. I annat fall att det är en grossist, som beställt och därmed skylat över den egentlige tillverkaren.
              Bevis på det kan vi finna i helsingborgskeramiken hos LC och OBO i Malmö.

              Varför finns det så många vackert signerade Salaföremål och nästan inga SaLa att titta på?
              Logiskt och rationellt sett stämmer det inte.
              Det borde alltså finnas fler SaLa än det finns signerade Sala-alster.
              Klia vidare på skulten, gode Bengt.
              Bifogade filer
              Last edited by Gideon; 2009-12-19, 06:41.

              Comment


              • #22
                Att det inte finns så mycket SaLa- märkta föremål i förhållande till de penselsignerade kan nog i stor utsträckning bero på att de, enligt min tidigare redovisade teori, i huvudsak såldes odekorerade som t.ex. blomkrukor och därför inte fick samma varsamma behandling som de dekorerade. Det är ju ändå ungefär 80 år sedan de tillverkades.

                En priskurant från Sala kakel- och keramikfabrik tycker åtminstonde jag är ett väl så gott bevis att föremålet är tillverkat där.
                Jag redovisade tidigare att det i priskuranten fanns två stycken blomkrukor, 935 och 935E. Den första bör vara den dekorerade varianten och den andra den odekorerade. Vid tillverkning och därpå följande stämpling fick dom nog av effektivitetsskäl stämpeln E förutom då denna omstridda SaLa-stämpel.

                Tidigare har det kommit fram frågan om Lundgren i Sala och Lundgrenarna i Stockholm var släkt. Vid kontakt med Sala-anhöriga har inga sådant släktskap kommit fram. Sala-Lundgren kom från Västerås-trakten och av vad jag kunnat läsa så kom Stockholmarna från Örebro.

                Comment


                • #23
                  Jag tror Dig Bengt H. som alltid brukar vara sakkunnig och veta vad det talas om.
                  Men ibland, som i detta fall, behöver påståendet understödjas av bilder ur nämnda priskurant.

                  Den sista bilden - signeringen med särskilda punkter - förundrar mig.
                  Det var någon som ville utmärka sig med dem.
                  Vem kan det ha varit?
                  Last edited by Gideon; 2009-12-19, 20:25.

                  Comment


                  • #24
                    Inte för att jag direkt känner någon skyldighet att lämna bevis för det jag skrivit att jag sett i priskuranten, men försöker ändå att skanna in sidan därifrån.
                    Detta är mitt första försök att bifoga skannade sidor, så det är långt ifrån säkert att det lyckas.
                    Priskuranten finns i varje fall hos Kungliga biblioteket och kan beställas därifrån av dem som är intresserad av Sala Kakel- och keramikfabriks sortiment 1930.
                    Bifogade filer

                    Comment


                    • #25
                      Det handlar inte om skyldighet, utan om vilja att visa - precis som för en "sån" jag känner för att göra.
                      Bra bild, men den visar ändå inte samma vaser i modellform som pekats på att vara SaLa. Registringsnummer finns inte heller på dem.
                      Gör mig övertygad i Ditt forskningsarbete, som Du annars utför mycket väl.

                      Comment


                      • #26
                        Jag får börja med att tacka Dig, Gideon för att Du fick mig till att använda skannern till annat än att kopiera. Det var ju riktigt roligt det här. Risken är ju att jag trakasserar Er med en mängd ointressanta bilder. Men jag får kolla det här med copyright först.
                        Ett sista desperat försök att göra Dig övertygad får det väl bli.
                        Krukan som jag nu använder som "bevismaterial" finns avbildad på ovanstående kurantblad som nr.4 från vänster (nr.2 från höger) på den undre bilden. Texten till denna kruka finns i den högra kolummen som nr. 7 och 8 uppifrån.
                        Nu är ju bildkvalitén inte den bästa. Så är det inte på mina kopior heller, men betydligt mycket bättre än de som kan ses på datorskärmen.
                        Letade reda på den grönflammiga vasen som nyligen såldes på nätet. (letade på nätet alltså) Tycker mig känna igen modellen som nr. 930 längst ner till vänster på den översta bilden. Se nedanstående bild.
                        Bifogade filer

                        Comment


                        • #27
                          Jo, jag börjar bli övertygad.
                          Kragen på vasens hals är perfekt.
                          Eftersom Traderabilderna på vasen kommer att försvinna efter två månader, säkrar jag dem här - samt tar en uppförstorad variant från Din bild på modell nummer 930.
                          Du är träffsäker, Bengt.
                          Stor applåd!

                          Ändock, vad betyder det där C:et längst ner?
                          Bifogade filer

                          Comment


                          • #28
                            Vad bra att vi börjar bli överens igen, Gideon.

                            Något svar varför det finns ett C instämplat under vasen kan jag inte frambringa, men däremot en spekulation.
                            Detta gods som tillverkades för att senare till viss del skulle säljas utan dekor eller annan dekor än målad fick förutom SALA- stämpeln även en modellstämpel.
                            Varför dom inte fick en sifferbeteckning är svårt att förklara, men tydligen införskaffade fabriken bara bokstavsstämplar.
                            Vasen fick då beteckningen C och krukan fick E.
                            Detta C finns dock inte med i kuranten. Kanske hade varianten med omålad dekor utgått när kuranten framställdes.

                            Den Sala-samlare som jag tidigare skrivit om har ett odekorerat askfat med stämpad signering i sin samling.
                            I kuranten finns två askfat med samma nummer och samma mått. Det enda som skiljer är priset.
                            Troligen såldes en lyxvariant och en billigare utan dekor. Således fick faten en stämplad signering.
                            Vid Wäsby Kungsgård i Sala skall det finnas några helglaserade föremål med den stämplade signeringen.

                            Nu kommer jag med en fråga som jag hoppas någon kan lämna svar på.
                            Är det tillåtet att här på forumet visa bilder på inskannade bilder ur en priskurant från 1930 och som är inköpta som kopior från Kungl. biblioteket?
                            I varje fall har jag nu skannat in nya bilder från den tidigare nämnda priskuranter och ämnade att visa dessa här på PES.
                            Nu har jag blivit osäker på det här med copyright och vill naturligtvis inte göra något olagligt. Det är i första hand gentemot Kungl. biblioteket som jag känner en osäkerhet.

                            Comment


                            • #29
                              Ursprungligen postat av Bengt H. Visa inlägg

                              Nu kommer jag med en fråga som jag hoppas någon kan lämna svar på.
                              Är det tillåtet att här på forumet visa bilder på inskannade bilder ur en priskurant från 1930 och som är inköpta som kopior från Kungl. biblioteket?
                              I varje fall har jag nu skannat in nya bilder från den tidigare nämnda priskuranter och ämnade att visa dessa här på PES.
                              Nu har jag blivit osäker på det här med copyright och vill naturligtvis inte göra något olagligt. Det är i första hand gentemot Kungl. biblioteket som jag känner en osäkerhet.
                              Kungliga biblioteket kan väl inte ha copyrighten på priskuranten? Om du är osäker, ring Kungliga Biblioteket och fråga. Ditt svar därifrån är ju säkrare än event. PES-svar.
                              p-son

                              Comment


                              • #30
                                Här kommer så kuranterna från Sala kakel- & keramikfabrik 1930.

                                Återkommer lite till den omdiskuterade märkningen.
                                Jag har nu varit i kontakt med köparen av den grönflammiga vasen som visas här ovan.
                                Köparen har sedan tidigare en vas 930 och kan nu jämföra de båda. Enligt dennes utsago finns inga skillnader i vasernas form.
                                Bifogade filer

                                Comment

                                Working...
                                X